Visar alla blogginlägg med kategorin:
Staden i undervisningen

So Long, and Thanx for All the Fish!

Jag tog min lärarexamen 1997. Trots parallella extrastudier fortsatte jag att studera. Som lärare kan man ju alltid läsa lite till – lite till läs- och skrivinlärning, lite mer ekonomisk historia, lite politisk antropologi, lite Mänskliga rättigheter, lite …

En söndagskväll i oktober 1998 ringer telefonen, en god vän som jag läst tillsammans med och bland annat gjort praktik med:

Hej det är jag. Jag har blivit sjukskriven. Du tar över min klass. Du börjar i morgon bitti.

Jag försökte förklara att skolan låg på fel sida stan, att eleverna var något för unga, att jag trivdes som student.

Jo, men som student är du ju också ständigt pank. Du får åtminstone vikariera en vecka för att bättra på ekonomin. Jag kommer och hämtar dig vid tunnelbanan…

Och på den vägen är det. Självklart var det kvinnlig list, kollegan visste förstås att jag inte skulle överge eleverna mitt i terminen till något ovisst och sannolikt obehörigt öde. Veckan blev till en månad, till resten av terminen, resten av läsåret. Sedan följde ännu ett läsår. Sedan ännu ett, man vill ju skörda frukterna av allt slit och engagemang. Jag följde sedan klassen upp på mellanstadiet som någon form av resurs, blev IT-pedagog och kom sedan tillbaks igen till där det började. Jag har nu kört igenom två till klasser år 1-3.

2002 fick jag frågan:

Magnus, borde du inte skriva en handbok för lärare?

och jag hörde mig själv säga ”Ja, det vore skoj – ett bra sätt att få lite ordning på mina egna tankar, hur svårt kan det vara?”. Som ny lärare fick jag förstås ta hjälp av många erfarna lärare, men redan till Bok & Bibliotek samma år stod boken klar. Jag har sedan dess arbetat 50-70% som lärare, resten av tiden har jag haft olika fackliga uppdrag, åkt land och rike runt och föreläst bl a om Lärarledarskap och Arbetsro, gått två ledarprogram i Staden, utsetts som ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd och Lärarnas ansvarsnämnd, varit på LR-kongress och bevakat skolforskningen, mm mm…

För några år sedan kom uppmaningen:

Magnus, du borde blogga på PedagogStockholm!

Jag hade länge tänkt att börja blogga och fick nu tummen ur. Ett och annat inlägg har det blivit genom åren. För mig är även detta ett sätt att skapa lite ordning på mina egna tankar. Efter en stund hörde även LR av sig och undrade om jag inte kunde blogga där med. Sagt och gjort. Jag har även gjort några snedsprång på JL-bloggen, Skolporten och Skollyftet. I samma veva testade jag Twitter – vilket jag varmt kan rekommendera alla lärare. Tack vare detta hamnade jag även på Edcamp – även det vill jag rekommendera alla lärare att bevista minst en gång i livet (eller per läsår).

Men om exakt en månad är det Adjö och Tack för Fisken! I alla fall för det närmaste året, i alla fall i Stockholms stad. Efter knappa fjorton år har jag först sagt upp mig och sedan via Twitter (!) skaffat mig ett nytt lärarjobb (föräldraledighetsvikariat år fem) i en kommun i avsaknad av såväl devis ”Skola i världsklass” som Pedagog Stockholm (varav jag kommer att sakna den ena).

För fortsatt följ av min lärarvardag får jag lov att hänvisa till bloggen Välkommen till verkligheten!

Historisk fördjupning

20120509-101404.jpg
Förra veckan var vi på Universitetet, denna vecka står Historiska museet på schemat. Både som fördjupning i det vi redan undervisat och lärt oss om och som introduktion till det som komma skall.

20120509-102731.jpg
Jag har, med några enstaka undantag, mycket goda erfarenheter av museipedagoger. Idag fick vi riktig Jackpot – att kunna fånga 24 nioåringar i 25 minuter runt ett skelett kräver sin ämneskunskap, särskild pedagogisk undervisningsförmåga och stenkoll på sitt ledarskap. Även didaktisk förmåga i vägvalet vad som bör lyftas och varför, förstås. De 25 minutrarna följdes dessutom av ytterligare 42…
Museibesök och liknande tillför inte bara bra undervisningsdelar/komplement och vidgade vyer. De ger även mig som lärare nya möjligheter att se och om inget annat i minnet dokumentera elevers förmågor. Inte minst bra såhär i Utvecklingssamtalstider – elevledda eller ej.

20120509-104454.jpg
Men å – efter denna fantastiska traditionella undervisningssituation, vilken avrundades från flertalet elever med:

Å nej, är det redan slut, jag vill veta mera!

skulle jag så gärna vilja låta eleverna jobba vidare en timme med varsin iPad och blogginlägg, men vi är än så länge fast i 1-26, plus en stationär (!) dator. Men det kommer väl så småningom, detta paradigmskifte, man kan påminna sig om att den idag självklara Smartboarden vid terminens början var en svart (!) tavla…

20120509-105209.jpg

20120509-110952.jpg

Att sedan få avrunda besöket med att en medföljande förälder bjuder alla barn på glass – och på köpet får lite konkret multiplikation (sex bänkar med fyra barn på varje blir…) gör att vi påminns om dessa Stjärnglanständningsögonblick
som vara och verka i skolan så ofta kan bjuda om man bara bjuder in dem (det behöver man förstås inte lämna klassrummet för att uppleva).
20120509-130402.jpg

Nioåringar till Universitetet!

För tiotalet år sedan när jag var med min första klass på Cosmonova så gjorde – som så ofta – en liten avstickare när vi återigen tagit oss i kragen och lämnat skolans lokaler.

Vi är ju precis bredvid universitetet, ska vi inte gå dit och uppleva lite. Det är inte många i skolans område som har en relation till universitetet.

Det blev ett höjdarbesök, med storögda barn och bra diskussioner. Vi ockuperade en lektionssal och gick in i hörsal, gick i korridorer och åt en glass på fiket (här var studenterna och kassapersonalen lika storögda som nioåringarna).

”Det är ju ungefär som skolan, fast bättre ordning på katedern, som en elev så träffande sammanfattade det hela.

Sedan dess har jag alltid åkt till universitetet med mina treor. Det har alltid varit mycket lyckade besök. De senaste två gångerna har vi t o m fått en guidad visning från universitetets studentavdelning. Helt utan kostnad. En smart marknadsinvestering, nästan alla elever har idag skrivit en liten uppsats om ”Jag på universitetet” där de ser sig som framtida studenter.

Samling med vår guide Nour

 

 

Föreläsning och diskussion med guide och SYV

 

Vi passar på och gör kollektivt multiplikationstest i en hörsal.

Sist intervjuade vi studenter om hur det är att plugga på universitet

Sex nobelpristagare har haft koppling till SU

Vi åt lunch på Lantis. "Wow, man får välja mat!"

Intervjua studenter givande för både studenter och elever

 

Se och nyttja Staden

För en tid sedan var vi och såg folkmusikföreställningen Alla Fagra Barn på Stallet. Som vanligt bra. Extra trivsamt att vi utan problem fick låna deras personalmatsal för att äta matsäck då ju vädret var kallt och blåsigt. Annars finns alltid Kulturhuset, men det var skönt att slippa gå i blåsten med kurrande magar.

På väg hem passade vi som vanligt på att bese Staden. Här finns ju mycket att bygga lärande, nyfikenhet och intresse på – med möjligheter att vidga vyer. Denna gång blev det mest NKs julskyltning och Sergels torg, men vi har tidigare varit på improviserade ”studiebesök” i saluhallen, Kulturhuset, kyrkor, Grand hôtel, Observatorielunden, Operan mfl ställen. Ofta väldigt lyckat och lärorikt!

Ett av de bästa studiebesöken som första gången var helt improviserat är Stockholms Universitet. Det är perfekt att åka dit i åk 3 – de har inga hämningar utan blir alla sugna att så småningom läsa vidare… (Fruängen är inte området där alla föräldrar gjort det). Helt gratis är det också!

Förra terminen var vi också på Skansen en gång varje årstid. Också det gratis och mycket lärorikt.

Den finns mycket att se och uppleva i vår stad – det gäller bara att nyttja det och inte ha för bråttom tillbaks till skolan!