Sommarlov
Avslutning. Alltid speciell och väldigt känslosam. Jag vet inte vad det är som händer med mig när barn kliver upp på en scen men jag får alltid tårar i ögonen. Det spelar ingen roll hur falskt de sjunger eller att man knappt hör vad de säger. Det spelar heller ingen roll om de är mina egna barn eller andras, jag grinar ändå och blir varm om hjärtat. Avslutning innebär också avsked. Ibland är det bara för ett sommarlov men ibland är det med elever jag inte kommer få ser mer. Hur förhåller man sig till det? Jag gråter och jag gör det numera med stolthet.
Det har varit otroligt kul att blogga om mitt jobb som lärare och roligast av allt är att det har visat sig att det är många som inte är lärare som har följt den. Att få höra att det är så intressant att läsa om min vardag som är så långt ifrån deras vardag har gjort att jag förstått att det jag gör skapar perspektiv för andra människor och att jag kan sprida lite inblick i hur det är att vara ny i Sverige. Jag kommer i höst fortsätta att skriva om nyanlända elever och mitt arbete på Grimstaskolan men idag har eleverna fått sommarlov och då tar jag det också från bloggandet.
På sommaren tycker jag att man ska läsa många bra böcker och mitt boktips till er alla blir Tätt intill dagarna av Mustafa Can. Den förklarar språkets betydelse på ett fantastiskt sätt och den skildrar mycket gripande en andraspråks inlärning. Jag har läst den men i sommar ska jag läsa den igen och gråta en skvätt.
Jag önskar er alla en härlig sommar!