Visar alla blogginlägg från: augusti 2012

Står klockan på väggen?

– Står klockan på väggen?
– Nä, den sitter.
– Va, sitter på en stol?
– Ha, ha, nä inte på en stol.
– Sitter lampan i taket?
– Nä, den hänger i taket.
– Jaha, som i klätterställningen.
– Just det, som när du hänger i klätterställningen på skolgården.
Såhär kan en språkdiskussion låta en helt vanlig dag. Det är så häftigt att arbeta med nyanlända elever eftersom jag genom dem får syn på mitt eget språk. Jag har aldrig tidigare reflekterat över att man säger att klockan sitter på väggen. Det är bara något jag säger och som jag har lärt mig för väldigt länge sedan. Att frågan kommer upp är absolut inget konstigt utan snarare logiskt och denna pojke har kommit ganska långt i sitt erövrande av det svenska språket. Sitter är ett verb de lär sig tidigt men då brukar vi leka charader och det är då en stol de sitter på. Dessutom kanske man egentligen säger att den hänger på väggen?
Veckan har för övrigt fortsatt i det konkreta för de helt nyanlända. De börjar få kläm på färgerna, de kan nästan räkna till 20 och vi har varit i skogen och gett namn åt kottar, grenar, stenar och mossa.
Imorgon är jag ledig från skolan för att åka med min äldsta dotter till Skottland. Hon ska plugga på universitet där och jag ska hjälpa henne att komma på plats. Jag är inte speciellt duktig på engelska och den skotska dialekten har jag inte varit i kontakt med tidigare så detta kommer att bli en upplevelse som lite liknar mina elevers och jag känner mig lite pirrig. Fast såklart, jag inte har flytt från ett land i krig, jag är inte ensamkommande och jag ska som tur var åka tillbaka hem på onsdag.

I höst ska vi lära oss svenska

Åsa, hur gör du egentligen när de inte kan ett en enda ord på svenska? Ja, hur gör jag med de helt nyanlända eleverna? Det är ofta mina kolleger eller någon annan undrar över detta och jag tänker att det faktiskt inte är så svårt. Det brukar liksom ordna sig av sig själv även om det kan bli en del missförstånd i början. Jag utgår alltid från dem själva. Vad de heter, var de kommer ifrån och vad de talar för språk. Detta är viktig information som de måste kunna förmedla till andra elever och vuxna som de träffar i skolan. Vi säger det när vi ses första gången och sedan tar vi det om och om igen tills det sitter. Jag använder mig av bilder och substantiv. Vad finns i ett klassrum som det är viktigt att de känner till från början? En penna, ett bord, en stol, ett fönster och så fortsätter det. Jag visar en bild och vi skriver vad det heter på svenska. Vi använder kroppsspråk och vi jämför vad det heter på modersmålet. Varje dag får de i läxa att träna på vad vi gjort i skolan och dagen efter brukar jag på olika sätt kolla att de går framåt. I fredags hade jag därför skrivit upp en massa ord på papperslappar som de skulle fästa i klassrummet. Ett sudd, en pojke, en tavla, en lärare osv. Detta brukar bli en kul lek som är mycket uppskattad av eleverna. När vi var klara var det dags för rast och jag gick genom korridoren till lärarrummet. – Jaha Åsa, du är flicka och lärare var det flera elever som sa till mig. – Jo, det kan man väl säga sa jag lite undrande. Hm, vad alla ler och tittar konstigt på mig tänkte jag för mig själv. Jag rättade till skjortan och upptäckte då att jag gick omkring med två skyltar som det stod en flicka och en lärare på. Jag log åt mig själv och tog bort lapparna. Ja, det är bland annat så jag gör för att göra mig förstådd de allra första dagarna. Det gäller att vara så konkret som möjligt. Jag har under dessa tre dagar som gått av terminen fått fem nyanlända pojkar som alla gillar att spela fotboll och det är bra. Då vet jag att de kommer att få kompisar och att de slipper vara ensamma på skolgården. Fotboll är nämligen som ett världsspråk som fungerar i alla länder runt om i världen. Jag hälsar killarna välkomna till Sverige och Grimstaskolan. I höst ska vi lära oss svenska.

Juni, juli och augusti

Sommarlov, det är väl därför du är lärare får jag ofta höra från folk utanför skolans värld.  Jo, det är skönt och härligt men vi har faktiskt jobbat in mycket av tiden är jag tvungen att tala om för att de inte ska tro att vi lärare är ena lata drönare. Det är klart att jag gillar att ha sommarlov. Att få ta det lugnt och umgås med min familj är fantastiskt men jag älskar sommarlovet av en annan helt annan anledning också.
Juni, juli och augusti gör något med mig, så har det alltid varit. Jag får helt enkelt en ny chans att bli en bättre människa och jag får börja om igen. En nystart i livet vare år. När jag själv gick i skolan var det nog läxor jag skulle bli bättre på att göra eller byta och ändra stil när jag letade som bäst i tonåren. Allt skulle förändras och bli nytt igen. Jag får samma känsla nu men det handlar om andra saker fast så stor skillnad kanske det inte är ändå. Det handlar alltid om att jag ska bli bättre på något och att det ska ske under kommande läsår. För juni, juli och augusti tar bort allt som varit och ger mig en känsla av att vara pånyttfödd igen. Jag ska få träffa nya ungar som nervöst kommer stå i korridoren och som kommer få nya pennor att skriva sina namn med. Jag kan börja om med nya vanor och arbetssätt som jag velat pröva men inte haft tid och ork att ta tag i. Jag ska ta en promenad varje lunch, inte stressa, göra en sak i taget, hinna med alla elever lika mycket, läsa flera böcker som jag inte hann i sommar, ha bättre planeringar….
Jag är full av förväntan inför skolstarten och imorgon börjar det.