Visar alla blogginlägg från: september 2012

Orden är lika men vad betyder de?

” Det är skillnad på att gå till än att gå ifrån”, sjunger Eva Dahlgren i en utav mina favoritlåtar och jag håller verkligen med om detta. Jag känner riktigt hur orden  har olika innebörd och jag ser det framför mig som i en film.
I veckan fick jag huxflux byta klassrum eftersom jag på måndag får tre nya elever. I skolans värld är det inte aktuellt att ringa en flyttfirma så det var bara att börja bära alla saker men som tur är var eleverna som vanligt väldigt hjälpsamma. En pojke tog vår klädhängare och jag sa:  
– Du ska gå samma väg som vi brukar mot matsalen så kommer du gå förbi klassrummet.
– Ok, till matsalen, svarade han och gick ut ur rummet.
 Jag samlade ihop några pärmar och gick efter men pojken stod inte där när jag kom fram. Då slog det mig att det är stor skillnad på att gå mot matsalen och att gå till matsalen. Mycket riktigt, utanför matsalen i full lunchkaos stod killen med klädhängaren och såg förvirrad och generad ut. Jag bad så hemskt mycket om ursäkt över min dåliga instruktion men han fick i alla fall lära sig skillnaden på att gå mot något, gå förbi något och att gå ända fram. Orden låter lika men betyder i praktiken helt olika saker.

Textarbete

Den här veckan har nybörjargruppen börjat få kläm på vad alla kroppsdelar heter. De har fått rita av varandra på stort papper och sedan satt ut lappar med ord på t ex. mun, hals, mage och knä. De har även blivit presenterade i sina ordinarie klasser för det börjar bli dags att gå ut i musik, bild och idrott.
De som är lite mer avancerade i sin språkutveckling har fått arbeta med återgivande text. Vi hade skoljogg i torsdags så på fredagen passade det alldeles utmärkt att vi gjorde detta. Först fick eleverna fritt berätta om vad de varit med om. Sedan pratade vi om att detta handlade om igår och att vi måste använda preteritum. Vi skrev sedan en gemensam text där det var jag som ledde arbetet men det var eleverna som kom med förslag till texten. Till sin hjälp hade de en lista över strukturen i denna genre. Först en inledning, där man talar om vem, vad och när. Sedan kommer en serie med kronologiska händelser och sedan avslutar man med en personlig slutkommentar.
När man arbetar på detta sätt blir texterna mycket bättre, längre och de vet själva hur de ska göra nästa gång. Om du vill veta mer om hur man kan arbeta praktiskt med genrepedagogik är du och din skola välkommen till min Inspirationsplats på Grimstaskolan.

Fas 2: Frustration

Tillbaka från min resa till Skottland har det varit ett högt tempo och de stunder då jag suttit i lärarrummet med en kopp kaffe är lätträknade. Gruppen med helt nyanlända elever har nu kommit in i ny fas som heter FRUSTRATION. De kan alla säga ett par ord på svenska här och där men när de ska berätta något längre blir det för svårt. I klassrummet tar vi hjälp av Google translation, andra elever och lexikon. På rasterna har de inte tillgång till dessa verktyg utan tar då tyvärr till nävarna när orden tryter vilket resulterar i otaliga bråk både i gruppen och bland andra elever. Har man dessutom adhd och medicinen är slut kan ni alla räkna ut hur man mår.
Veckans hjälte är en elev som kom till Sverige för ca 4 månader sedan och som i veckan åkte på klassresa utan att ha någon som talar hennes modersmål med sig. Både jag och hennes klasslärare var lite oroliga hur det skulle gå men det visade sig att det behövde vi inte alls vara. Hon hade hängt med andra tjejer, spelat basket och paddlat kanot men inte badat i det kalla vattnet. Brandlarmet gick två gånger på natten så de hade knappt sovit alls men hon såg så lycklig ut när hon kom tillbaka till skolan. Jag är full av beundran över att denna elev vågade åka med och jag såg på henne att hon var stolt över vad hon hade gjort.