Visar alla blogginlägg från: februari 2015

Frågor

Föreställ dig. Du har just läst en text som var väldigt svår. Du får frågan.

- Finns det några ord som är nya?
Eller du får frågan.
- Finns det några ord som du inte förstår?
Frågorna har samma syfte men helt olika ingångar och synsätt på dig som människa.

Påminnelse!

image

Glöm nu inte att baka semlor med eleverna. Våra blev fantastiskt goda!

Föreläsning från konferensen om mottagandet av nyanlända

Nu har Pedagogstockhom lagt ut filmen på mig när jag föreläser på en konferens i december 2014 om mottagandet av nyanlända elever i Stockholm. Vill ni titta och lyssna klickar ni här. Jag tror att jag blundar :-)

Förberedd

- Åsa, idag vi tala om tid och jag kunde allt! Jag räckte upp handen många gånger. Vi hade gjort allt med dig!

Flickan strålade mot mig och det var omöjligt att inte känna värme i bröstet. Hon fick vara delaktig. Hon fick känna sig duktig. Hon fick visa sin kunskap inför de andra. Hon var förberedd.

Varför tror svenska elever att ett högt betyg på ett prov beror på intelligens?

Förra veckan var Christian Lundahl på vår skola och föreläste. Han presenterade bland annat forskning om att svenska elever tror att ett högt betyg på ett prov beror på intelligens. Detta är svenska ungdomar ensamma om att tro i världen.
Varför tror svenska elever att ett högt betyg på ett prov beror på intelligens?

Min teori är att man i skolan inte tydligt och medvetet visar och faktiskt undervisar eleverna om hur de ska göra när de ska läsa och förstå texter i allmänhet och inte bara inför prov. Eftersom de allra flesta får lista ut det själva tror de att det har med intelligens att göra. Om alla lärare undervisade på ett så tydligt och grundligt sätt som genrepedagogiken är skulle fler elever förstå att detta är något man kan lära sig och träna upp.
Det här har jag personligen erfarenhet av. Jag hade det lätt för mig i skolan och hoppade till och med över en klass. Jag behövde bara läsa en text en gång och sedan kunde jag innehållet hyfsat eftersom jag följde med på lektionerna och var väldigt aktiv. Någonstans i 9:an eller på gymnasiet började det bli svårt. Att bara läsa texten rätt upp och ned en gång fungerade inte längre. Jag stod helt handfallen och visste inte vad jag skulle göra. Jag stämplade inte mig själv som dum, som tur var men att jag inte hade förmågan att plugga. Detta gjorde att mina betyg stannade på strax under 4,0 och jag fick söka mig till yrken där man slapp plugga vidare. Hela den akademiska världen var stängd. Vet inte riktigt vad som hände sen men av någon anledning vågade jag söka mig till Lärarhögskolan och plötsligt så kunde jag studera. Jag kan inte låta bli att undra vad som hade hänt om jag hade fått undervisning i att läsa en text för att lyckas med mina studier. Detta är en av anledningarna till att jag brinner för Genrepedagogik.

Vad rör sig i hans huvud?

imageJag har lektion. Det är många nya ord och det är svårt. Då vet jag vad som kommer att hända. Han börjar nynna. Han hackar med pennan i bordet. Han reser sig upp och vässar pennan. Jag har lärt mig hans mönster och jag ger honom extra stöttning. Jag låter det pågå så länge att det inte stör de andra. Då ger jag ett tecken. Det räcker. Han slutar då.

Vad rör sig i hans huvud? Lugnar han sig själv genom att sjunga tyst för sig själv?
Jag läser en bok som heter Mr Tourette och jag av Pelle Sandstrak. Där berättar han hur det är att leva med Tourettes syndrom och vad som ligger bakom hans tics och tvångstankar. Boken ger mig en förståelse för hans liv som jag även tar mig med in i klassrummet när jag har lektion. Pojken jag träffar har inte Tourettes men han har ett beteende som jag undrar över. Han har svårt för att titta andra människor i ögonen. När vi sitter och samtalar runt ett bord tittar han sällan på de andra trots att han talar till dem. När de andra skrattar och pratar rakt ut sätter han händerna för öronen och sänker ned huvudet. Jag vet att han haft ett tufft liv. Inte haft någon bostad alla gånger och levt på gatan. Han har lämnat sina systrar och sin mamma i sitt hemland. Klart han saknar dem. Ibland skulle jag vilja läsa hans bok så att jag får reda på vad som händer i hans huvud.

Reflektioner från dagens nationella prov

image

Skriven av flicka i år 6 som varit i Sverige i 6 månader.

Jag vill berätta om en tjej

Jag måste bara få berätta om en elev vi har. Hon är en fantastisk, glad, positiv och modig tjej som går i sexan. I veckan hade vi utvecklingssamtal  och jag berättade att det var dags för de nationella proven. Jag sa att hon ska göra dem i matematik och engelska men sva hoppar vi över. Hon satt tyst och lyssnade på mina argument om att hon bara varit här i 6 månader och att det är så mycket text som man måste förstå och man måste kunna skriva olika slags texter. Pappan nickade och förstod men när jag tystnade sa flickan:

- Åsa, jag vill göra dem i alla fall.
Jag blev egentligen inte förvånad. Det är precis så hon är. Jag kör. Jag testar. Hon är precis en sådan person som lär sig språk snabbt och har en strategi som är så framgångsrik. Hon är en risktagare.
Den här flickan har även berikat mitt liv privat. Jag minns när hon kom till oss och vi satt ute på en kulle och tittade ut över Mälaren. Hon berättade på engelska att det var krig i hennes land. Många släktingar hade blivit dödade och varje morgon när hon skulle gå till skolan sa hon farväl till sina föräldrar och lillasyster. De kunde aldrig veta om de skulle ses igen. Jag kommer ihåg hur hennes historia gav mig ett nytt perspektiv på livet. Tänk om jag skulle behöva ta avsked av mina barn och min man varje dag när vi ska till jobb och skola. Jag blev iskall av bara tanken och när jag kom hem den dagen kramade jag min familj hårt och länge.