Visar alla blogginlägg från: mars 2015

Resa till en ny identitet

image
Australien har en speciell historia. De flesta människor har rötter från någon annanstans. De människor som fanns här från början ville inte förstöra naturen alls. De tog bara precis vad de behövde. När människorna från Tyskland, England och andra europeiska länder kom såg de inga hus och trodde då att det bara var att ta för sig av denna natur som egentligen tillhörde någon annan.
En del människor har flytt hit från krig eller förföljelser. Andra hoppades på att få jobb och ett bättre liv. Påminner om mina elevers situation.
Måste ta ett beslut. Åka eller stanna? Vilket land? Australien eller Amerika? Vem ska ta hand om föräldrarna som inte kan följa med? Kommer vi att få ett bättre liv?

Höst

image
Här i Australien är det höst. De senaste dagarna har det regnat, blåst och temperaturen har legat runt 17 grader. Australiensarna undrar om vintern redan kommit. Idag har vi varit på vinprovning. Vi passerar böljande kullar med låga träd. Landskapet är torrt nu. De behöver regn. Fälten med vinrankor som sträcker sig över enorma vidder skiftar i gult och grönt.
Vi gör ett stop vid Samuel Gorge McLaren Vale. Det är fridfullt och stilla. Jag andas djupt och känner lugnet sprida sig i min kropp. Här skulle man bo. Vinrankan ovanför det lilla huset börjar få blodröda blad och liknar färgen på vinet vi prövar.
Vi åker vidare mot havet. Äter lunch och åker sedan med bilen på stranden en lång bit. Sanden är fuktig så bilen rullar stadigt. Mörka moln omger oss och möter havet i horisonten. Till och med här är det höst. Vi som längtar efter våren.

Tacksamhet

Jag känner stor tacksamhet för allt jag får uppleva. Dessa möten. Djur som bara finns på en plats på jorden. Människor som välkomnar oss med öppna armar och tar emot oss i deras hem. Elever som berättar om sig själva. Lärare som delar med sig av sitt arbete. Människor som berättar om deras liv. Jag är finner bara ett ord. Tacksamhet.
image
image
image
image

Visualisering

Visualisering av text. Den viktiga diskussionen som man har med eleverna för att de ska få förståelse. Vad vill författaren beskriva för läsaren? Det finns ord som säger allt. Hur kan vi veta vad texten handlar om? Vi använder våra sinnen för att beskriva vår värld. Hur låter Whooosh? Hur känns det att missa två slag? Vad betyder de tre punkterna? Vad gör det för jobb? Sedan ett ord med stora bokstäver. Vad vill författaren säga oss? Sprang han tre gånger? Safe. Säger allt. Hur kunde författare ha använt smak? Torr i munnen?
Detta är en nödvändig diskussion att ha med eleverna för att de ska förstå och för att de ska kunna skriva bättre texter själva. Vi har den här diskussionen i Sverige men också i Australien. Tack för att vi fick vara med på en idag.
image
image

Lärare som har det

Idag har jag fått se två fantastiska lärare undervisa. De som har Det. De som vet exakt vad som ska göras och när. Det bara finns där. Den första undervisade en grade 7 och vi fick vara med på en lektion där han hade R2L med en narrativ text. Texten var från en mycket vacker bok som han brukade använda år efter år för att den var så bra. Han hade inget papper med frågor som han följde slaviskt utan han visste precis var han skulle slå ned i texten i alla fall. Han hade känslan.
Den andra läraren hade en lektion med 5-åringar där de pratade om deltagare, aktionsprocesser och omständigheter. Hon lät dem känna på orden. Röra sig. Göra ljud. Allt för att de skulle orka hela lektionen och förstå orden. Och hon lyckades.
I alla skolor och klassrum vi varit kan man se att det kreativa arbetet är mycket viktigt. Jag vet att vi är kreativa i Sverige också men vi är inte så bra på att visa upp det. Jag hoppas att vi kan ändra på det för det är en helt annan känsla att komma in i en skola där man möter en massa färger och mönster.
image
image
image
image
image

Dag 7

Så lika, fast så långt borta. När vi sitter och pratar med lärarna vi träffar känner vi igen så mycket. Eleverna med skolbakgrund. Eleverna utan skolbakgrund. Nationella prov. Lärarna blir överlyckliga när det finns fika i personalrummet. Det känns som mina kollegor. Jag förstår deras språk.
Idag var vi återigen på St Brigids Primary school där vi var i fredags för att fira Harmony day. Den här skolan har 73% flerspråkiga elever så det känns som min egen skola. Några skillnader. Eleverna har skoluniform. Klassrummen är ofta större och det försegår ofta fler lektioner i samma rum. Eleverna sitter ofta på golvet. De får ingen lunch utan har sin egen med sig. När vi har sommar har de vinter.
Den här skolan hade en jättefin trädgård där de odlade grönsaker och blommor som de använder i undervisningen. Just nu är det höst så mycket är redan skördat.
Jag fick vara med på en lektion där läraren arbetade med R2L och det var tur att de gick igenom vad punktering var på engelska för det ordet kunde jag inte.
image
image
image

Harmony day

imageIdag har vi fått uppleva så mycket att jag inte kommer ihåg allt. Min hjärna går på högvarv.

Vi startade dagen med att ta spårvagnen ut till ”kontoret” där vi hade en genomgång av Written composing texts. Vi diskuterade länge hur de ordnar sina kurser för lärare så att de ska bli meningsfulla och effektiva. Så nu har jag fått massor av nya idéer som jag ska testa på mina kollegor både på Grimsta och i Eskilstuna.
Efter lunchen åkte vi till en flickskola som hette St Brigid’s Primary school. Där träffade vi en underbar och varm lärare som arbetade med de nyanlända där. Vi pratade även med elever och på vår fråga vad de tyckte om att det bara var flickor i skolan svarade de att det var bra eftersom de kunde fokusera på skolarbetet.

Idag var det också Harmony day. Det är en dag då man i Australien firar skillnaden mellan människor och då man arbetar mot rasism. Vi var speciellt inbjudna till en skola som hade en mångkulturell kväll där elever uppträdde och där de bjöd på mat från världens alla hörn. Det var helt fantastiskt fast ändå hemma. Jag har ju förmånen att möta människor från hela världen varje dag. Alla var klädda i traditionella kläder eller i något orange eftersom den färgen gynnar kommunikation. Vi fick göra våra egna broscher. Jag kommer antagligen inte kunna sova ikväll heller men jag kommer ha ett leende på läpparna över allt vi får vara med om.

Dag 2

Borde sova. Trött men fel tid i min kropp. Hotellrummet är för varmt. Somnar strax innan vi ska upp. Vaknar av att det ringer. Svarar. Omställning till engelska. Vi blir hämtade tidigare. Väcker kroppen med en dusch. Marie kommer och hämtar upp oss och kör oss till kontoret. Där träffar vi Chris. Båda två utbildar lärare i genrepedagogik och R2L. Vi tar bilen till  kusten. En kaffe och genomgång av hela programmet som väntar.

Första skolbesöket. Blackfriars Priory school där det bara går pojkar. Vi besökte grade 4 när de hade NO. De hade byggt ett ”äggskydd” som de sedan skulle använda då de skulle släppa ett ägg från ett tak på skolgården. De skulle skriva en egen argumenterande text om sitt ”äggskydd” och tittade därför på en modelltext för att sedan kunna skriva själva. Läraren använde R2L när de läste texten. Frågorna som ställdes kunde besvaras av alla elever och de strök sedan över orden med en överstrykningspenna.
Lunch och diskussion kring hur de jobbar och vad vi sett. Engelskan snurrar i huvudet och ibland hittar jag inte orden.

image
image

Framme

imageFramme.

Promenad i Botaniska trädgården i Adelaide. Egentligen mitt i natten. Kroppen hänger inte riktigt med. Blommorna gör gott för själen.
Karin hittade en mycket känd svensk man bland alla växter.

image

Dagen före

imageHar jag glömt något? Kjolen, blusarna och klänningarna till skolbesöken. Lite mer strikt än vanligt. Kläder för utflykter. Tänk om jag får se koalor, kängur och andra spännande djur. Solkräm. Ozonlagret är som tunnast i Australien. Passet. Biljetterna är här. Alla saker till den långa flygresan ligger i den lilla väskan. Jag som inte brukar kunna sova på flyg. Först nio timmar till Dubai. Tre timmars väntan på flygplatsen. Sedan tretton timmar till. Jag får luta mig mot Karin. Böckerna är med. Jag läser ofta och mycket.

Studieresa. En språkresa på engelska. Inte kunna tala mitt modersmål med människorna jag kommer lära känna. Jag kommer vara i samma situation som eleverna som jag känner så mycket för. Det är bra. Förståelsen blir högre och det gör mig till en bättre lärare.
Programmet är printat. Vi ska träffa både elever och lärare. Australiensare och nyanlända elever. Vi ska även få vara med på en mångkulturell middag på en av skolorna. Pirrig. Glad. Och mycket förväntansfull. Imorgon flyger vi.