Visar alla blogginlägg från: maj 2015

Måla med sockerlag

image
Språk i samspel med kreativitet.

Vilken kille!

IMG_0512
Den lilla killen på bilden är inte vem som helst. Det är en 8-årig kille som just har givit bort en bok om rymden som han och hans klass gjort till Christer Fuglesang. I onsdags stod han på stora scenen i Kungsträdgården under KUL-dagarna inför en stor publik och svarade på frågor. På frågan om han vill åka ut i rymden någon dag skakade han på huvudet. Han vill inte och jag förstår honom. Han vill bli fotbollsproffs och han har redan gjort en resa större och längre än vad många av oss andra kommer i närheten av.
Där står han och även om han är blyg så låter han sig så självklart bli intervjuad. För ett år sedan kom han till Sverige från ett afrikanskt land där han bott i en enkel hydda med eldstad utanför. Här mötte han elektricitet, datorer och rinnande vatten för första gången. Under året som gått har han lärt sig att skriva och att man kan ljuda ihop bokstäverna så att det blir till ord. Han har lärt sig prata svenska och han frågar alltid så artigt hur jag mår trots att han inte kommer till vår grupp längre. Så jag förstår honom. Vad ska han ut i rymden och göra? Det finns så många äventyr här på jorden att uppleva.

Jag är rädd, Åsa!

image
Åka till Skansen med nyanlända elever är så mycket mer än bara åka på utflykt. För många är det en dag då de får uppleva något nytt. Resan till Skansen. En del barn har aldrig varit inne i centrala Stockholm. Det var många som aldrig åkt spårvagn tidigare. Är det ett tåg eller buss eller det tillsammans? Och så Skansen med alla främmande djur som jag själv sett sen jag var en liten flicka. Vargarna sov men vi såg dem. Lodjuret satt i busken och spanade på oss. Björnarna var bråkiga enligt eleverna och en björn var elak sa en flicka. Järven ville inte visa sig denna gång heller. Sälar som simmade runt i alldeles för smutsigt vatten enligt någon och Lill-Skansen med allt man får ta på och kika in i. Självklart såg vi ekorrar.
Och så hemvägen. Med båt till Slussen.
– Jag är rädd Åsa! Jag har aldrig åkt båt och jag kan inte simma.
Min hand i små och stora barnhänder. Denna gång var det fem elever som aldrig åkt någon båt. När vi klev i land var de stolta att de vågade. På tunnelbanan hem tittade vi på alla bilder. Vad mycket de har att berätta hemma ikväll.

Språkutvecklande övning

Kims lek

Detta är en minnesövning där eleverna får träna på sitt ordförråd. Man kan göra det både med föremål och med bilder. Ställ fram olika saker eller bilder till det ämnesområde som ni håller på med för tillfället.
De får titta en liten stund och sedan täcker man över dem och eleverna ska sedan räkna upp så många som möjligt från sitt minne. När orden är helt nya för eleverna skriver man även orden bredvid så att de ser hur de stavas. Det är vanligt att man använder denna övning för yngre elever och bland helt nyanlända men jag tycker att man även kan göra det med äldre elever och de som har språket. Eleverna kanske ska lära sig vad alla laborationsföremål heter som de ska använda i en laboration, föremål i slöjdsalen, idrottssalen eller heliga föremål/platser inom religionskunskap.

Aktiviteter före läsning

Jag tänkte lite då och då lägga upp material som jag använder i mina fortbildningskurser för lärare. Idag kommer det lite tips på vad man kan göra för aktiviteter före läsning. Använd själva eller ge till kollegor. Varsågoda!

Detta är aktiviteter som man gör för att förbereda eleverna på texten som ska läsas. Man bygger upp ämneskunskaperna genom olika övningar så att eleverna redan vet vad texten kommer att handla om och samtidigt stöttar man den allmänna textförståelsen för liknande texter.

• Ta en bild eller ett diagram som hör till ämnet och låt eleverna brainstorma (först i par) kring vad texten kan handla om utifrån bilden. Denna övning är speciellt bra eftersom alla kan titta på bilden och bör ha något att bidra till i en diskussion.

• Ta fram fem eller sex nyckelord i ämnesområdet och låt eleverna brainstorma kring dem. Lite svårare övning eftersom den är mer abstrakt då de inte har någon bild som de kan hänga upp sig kring. Krävs i vissa fall att du undervisat kring begreppen innan.

• Visa bara rubriken eller den första meningen på första stycket. Vad kommer texten att handla om? Låt dem prata i par först. Ställer du frågan rakt ut får du kanske inte en diskussion på en gång utan det blir samma elever som brukar svara på lärarens frågor. När de pratar i par får alla elever samma chans till att formulera sig innan man ska säga det i den stora gruppen.

• Passar ämnet för personliga berättelser bygger det upp ett engagemang kring ämnet. Kanske det finns någon elev i klassen som varit med om en liknande situation, befunnit sig i det landet eller har erfarenheter av detta på annat sätt.

• Gör en tankekarta. För vissa elever ger detta en bild att hänga upp begreppen på och göra det mer tydligt. Tankekartan kan vara framme hela tiden när man sedan börjar läsa och då kan man fylla på den vartefter som man får mer information.

• När de vet ämnet får de skriva ned några frågor som de tror kommer besvaras i texten. Låt dem arbeta i par och inte enskilt eftersom uppgiften kan bli för svår för vissa. Du kan sedan följa upp uppgiften efteråt. Fick de svar på frågorna eller måste de leta vidare någon annanstans?

• Prata även om hur textstommen ser ut för att visa på den övergripande strukturen. T.ex. här presenteras ett nytt begrepp som sedan förklaras och som sedan leder till detta. Detta arbeta kräver att du som lärare gått igenom texten innan och själv är säker på textens struktur. Känner du dig osäker ta hjälp av dina kollegor.

Läxor

Läxor. Ett ord laddat med extra. Extra arbete och extra tid. Någonting utöver det obligatoriska som man kan slippa. Om man har tur. Det sista sitter i sedan jag var elev. Jag gillade inte läxorna. Det var tråkigt att sitta ensam och läsa om ganska ofta tråkiga saker. Annat blev det när jag började på Lärarhögskolan. Då slukade jag en hel hög med böcker som låg utanför det obligatoriska. Det fanns ett sug. Jag ville veta mer bortom det som hanns med på seminarier och föreläsningar.
Just nu har jag frivilliga läxor med mina nyanlända. Några elever kom själva och bad om att få skrivuppgifter eftersom de själva känt att de behöver träna på att skriva.
– Du ska rätta allt. Jag vill lära mig rätt.
Jag tänkte hmm. Hur blir det här? Att ge ut skrivläxor som jag inte hunnit gå igenom ordentligt innan och ta fram den röda pennan igen. Det strider mot vad jag trott på hittills. Men låt gå. Vi prövar. De elever som vill får göra det. Två gånger i veckan. Det var deras förslag. Det är väl det här som kallas för elevdemokrati?
Annars brukar jag inte ge nya uppgifter som läxa. De har läxor. Varje dag. De kan repetera det vi gjort samma dag. Inget nytt som de behöver ha hjälp av föräldrar eller andra människor. Fast det där med att repetera är svårt. För vissa. En del läser och läser och lär sig svenska oerhört fort. För andra finns det ett motstånd. Kanske sitter de hemma ensamma och har tråkigt. Jag vet ju hur det känns.
Jag är inte bara lärare utan även mamma och vet hur det här med läxor kan ställa till det och hur olika det är för alla barn. Min första unge gjorde allt själv. Helt frivilligt och med glädje, dessutom. Nu bor hon i Skottland och pluggar på universitetet. På engelska. Den andra ungen hatade skolan från år 1. Vi har bråkat, skrikigt och kämpat i 12 år. I vår tar han studenten. Den tredje ungen hade inga läxor i skolan. Eller, det fanns men det var oklart när de skulle göras. I år har vi slitit med studieteknik (hon går i ettan på gymnasium) och jag har varit lärare i genrepedagogik även hemma. Tänk om skolan gjort det jobbet på lektionstid istället? Den fjärde ungen (går i fyran) gillar matte, idrott och slöjd men tycker inte om att läsa böcker. Läxfriskola men med en mamma som är svensklärare har vi tjafsat och tjatat om läsningen. Vi läser fortfarande varannan sida för att det ska vara roligare i Harry Potter boken. Trots att jag vet att det är så viktigt att läsa gör vi det inte varje dag. Jag hinner inte. Det här med läxor är komplicerat och svårt. Jag har inte tänkt klart även om jag har tänkt idag.

Vad betyder hora?

Då har vi gjort det igen. Vi har haft en lektion fylld av fula ord.
– Åsa, vad betyder hora?
Så börjar det ofta. Eleverna hör orden i korridoren. Ibland säger de orden själva utan att ha en aning om vad de betyder. Då vet jag att det är dags. Vi skriver tillsammans upp allt vi kommer på och jag lär dem några nya. Vi översätter och de sitter med stora ögon och är lite chockade. När de vet vad orden betyder brukar jag fråga om de fortfarande skulle kunna använda dem. Svaret blir alltid nej. Jag tycker att det är min skyldighet att gå igenom dessa ord. Orden är en del av elevernas vardag. Tyvärr.