Vi är inte lika

image
Jag är just nu anlitad som talare på en resa till BETT-mässan i London. Med på resan är det rektorer, lärare och datafolk från olika kommuner i hela Sverige. Jag reser ensam men jag tillhör denna stora grupp (flera hundra) så jag är sällan ensam. Hela tiden träffar jag människor som vill prata och diskutera skolfrågor med mig. Så inspirerande och vad mycket jag lär mig.
Idag fick jag dessutom förmånen att lyssna på Pär Johansson från Glada Hudik. Vilken föreläsare! Vilken energi och vilket engagemang. Hans historia gick rakt in i mitt hjärta med en sådan värme och kraft. Jag skrattade och grät omvartannat. Direkt efter var det dags för mig att föreläsa. Herregud, jag har väl aldrig gråtit precis innan jag ska ha en föreläsning. Men jag tänkte att det han pratade om var att vi måste ha ett samhälle som är öppen för att misstag är erfarenheter och att vi människor är olika. Vi är inte lika men det måste finnas plats för alla i ett samhälle. Jag är en person som har nära till mina känslor. Jag skrattar lätt och jag gråter lätt. Det är så jag är.
Idag pratade jag om mottagandet av nyanlända elever och det märks att suget är stort efter att höra hur andra gör för skolor som inte är vana att ta emot nyanlända elever tar blivit tvungna att göra det nu. Det här skulle jag kunna stå och prata om i flera dagar så det var svårt att dra det på 60 min. Imorgon ska jag prata om hur man kommer igång med genrepedagogik och det vet ju ni som känner mig att det ligger mig mycket varmt om hjärtat så jag är glad över att jag fått hela 90 minuter till det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.