Visar alla blogginlägg med kategorin:
Matematik

Språkutvecklande övning: Springdiktamen

Efter mitt förra blogginlägg blev jag påmind om springdiktamen som vi självklart gjorde nu i veckan och det är också en favoritövning hos mina elever oavsett ålder. Övningen kan du göra i alla skolans ämnen. Texten de ska läsa varierar du i längd och svårighetsgrad beroende på ålder men det viktiga är att du börjar varje ny mening på en ny rad. Du kan antingen skriva med liten teckenstorlek och sätta upp texten i klassrummet eller med större tecken och då sätta upp den utanför klassrummet. Dela in klassen i grupper om ca 5-6 elever i varje. När du ger starttecken skyndar sig den första eleven fram till pappret och försöker memorerar första meningen. Sedan springer hen tillbaka och dikterar meningen för sin grupp. Det är viktigt att hen står vid gruppen och att den inte skriker. Ett alternativ är att alla viskar. Alla elever ska skriva och när den sista eleven är klar skyndar den elev som står på tur fram till texten och memorerar nästa mening. Såhär pågår det tills alla meningar är nedskrivna. Om en elev glömmer bort texten får hen springa tillbaka och läsa igen. Tala om för eleverna att det är lättare att försöka tänka på vad meningen betyder istället för att memorera ord för ord.
Var beredd på att det kan bli lite högljutt och mycket spring men det tror jag att alla barn kan behöva lite då och då och det brukar bli många goa skratt också.

Språket i matematikundervisningen

image
I det dämpade sorlet hör jag ord som hörn, självförsörjande, ovanför, förslag, algoritm. Mina kollegor sitter och går igenom sina matteböcker efter ord som måste gås igenom med eleverna för att de ska förstå uppgifterna. Jag blir så lycklig och glad över att språket engagerar och alla förstår vikten av att arbeta med språket på vår skola. Jag började eftermiddagen med en föreläsning om språket i matematiken. Hur ska vi tänka med nyanlända och nationella prov? Vad är speciellt svårt för SVA-elever? Cummins fyrfältare. Vardagsspråk och matematikspråk. Signalord. Nominaliseringen och verb i passiv form. Partikel verb. Undvik inte text! Arbeta och förklara istället.

Aktiviteter före läsning

Jag tänkte lite då och då lägga upp material som jag använder i mina fortbildningskurser för lärare. Idag kommer det lite tips på vad man kan göra för aktiviteter före läsning. Använd själva eller ge till kollegor. Varsågoda!

Detta är aktiviteter som man gör för att förbereda eleverna på texten som ska läsas. Man bygger upp ämneskunskaperna genom olika övningar så att eleverna redan vet vad texten kommer att handla om och samtidigt stöttar man den allmänna textförståelsen för liknande texter.

• Ta en bild eller ett diagram som hör till ämnet och låt eleverna brainstorma (först i par) kring vad texten kan handla om utifrån bilden. Denna övning är speciellt bra eftersom alla kan titta på bilden och bör ha något att bidra till i en diskussion.

• Ta fram fem eller sex nyckelord i ämnesområdet och låt eleverna brainstorma kring dem. Lite svårare övning eftersom den är mer abstrakt då de inte har någon bild som de kan hänga upp sig kring. Krävs i vissa fall att du undervisat kring begreppen innan.

• Visa bara rubriken eller den första meningen på första stycket. Vad kommer texten att handla om? Låt dem prata i par först. Ställer du frågan rakt ut får du kanske inte en diskussion på en gång utan det blir samma elever som brukar svara på lärarens frågor. När de pratar i par får alla elever samma chans till att formulera sig innan man ska säga det i den stora gruppen.

• Passar ämnet för personliga berättelser bygger det upp ett engagemang kring ämnet. Kanske det finns någon elev i klassen som varit med om en liknande situation, befunnit sig i det landet eller har erfarenheter av detta på annat sätt.

• Gör en tankekarta. För vissa elever ger detta en bild att hänga upp begreppen på och göra det mer tydligt. Tankekartan kan vara framme hela tiden när man sedan börjar läsa och då kan man fylla på den vartefter som man får mer information.

• När de vet ämnet får de skriva ned några frågor som de tror kommer besvaras i texten. Låt dem arbeta i par och inte enskilt eftersom uppgiften kan bli för svår för vissa. Du kan sedan följa upp uppgiften efteråt. Fick de svar på frågorna eller måste de leta vidare någon annanstans?

• Prata även om hur textstommen ser ut för att visa på den övergripande strukturen. T.ex. här presenteras ett nytt begrepp som sedan förklaras och som sedan leder till detta. Detta arbeta kräver att du som lärare gått igenom texten innan och själv är säker på textens struktur. Känner du dig osäker ta hjälp av dina kollegor.

Frågor

Föreställ dig. Du har just läst en text som var väldigt svår. Du får frågan.

- Finns det några ord som är nya?
Eller du får frågan.
- Finns det några ord som du inte förstår?
Frågorna har samma syfte men helt olika ingångar och synsätt på dig som människa.

Förberedd

- Åsa, idag vi tala om tid och jag kunde allt! Jag räckte upp handen många gånger. Vi hade gjort allt med dig!

Flickan strålade mot mig och det var omöjligt att inte känna värme i bröstet. Hon fick vara delaktig. Hon fick känna sig duktig. Hon fick visa sin kunskap inför de andra. Hon var förberedd.

Matematik i språkinlärningen

imageIdag har vi arbetat med längdenheter och klassrumsord. Eleverna har gått omkring i klassrummet med måttband och linjaler i högsta hugg för att leta efter saker i en angiven storlek.

- Åsa, 2 m. Då kan jag inte ta linjalen.
- Ja! Den här är 7 cm. Vad heter det?
- En ask.
- Hur ska jag hitta något 5 mm. Jättelitet!
De har fått känt på måtten och de var tvungna att ta reda på vad allt hette eftersom de skulle skriva upp saken de hittade efter måttet på ett papper. Ett mycket roligt och uppskattat sätt att träna på längdenheterna och samtidigt få repetition på klassrumsorden. Matematik i samspel med svenska hette min utbildning på Lärarhögskolan.

Utematte i solskenet


Idag hade varken jag eller eleverna lust att sitta inne när det var så härligt väder ute. Jag tog då med mig gatukritorna, pennor och papper med mig ut.

Sedan fick eleverna rita upp en spelplan med nio rutor i där de skrev siffrorna 1-9. Två eller tre elever tävlade mot varandra genom att kasta stenarna och om de hamnade på 5 och 3 skulle den andra räkna ut 5×3, 5+3 eller 5-3 beroende på vilket räknesätt de skulle öva på. Jag hade elever med mig från åk 1 till åk 9 och alla tyckte att detta var lika kul. Lektionen avslutades med att Miss Åsa var med och hoppade hage och det har jag inte gjort sedan mellanstadiet!