Hur jobbar man med Reading to Learn?

Reading to Learn (R2L) är en utveckling av genrepedagogiken och skapades för att ge eleverna mer stöttning och mer explicit undervisning. Det som  är speciellt för det här undervisningssättet är att läraren upprättar stödstrukturer för att få eleverna upp på högre och högre nivåer. Här ger jag inte någon längre introduktion, det går att läsa mer på den australiensiska hemsidan http://readingtolearn.com.au/index.php?option=com_content&view=article&id=1&Itemid=16.

Istället ska jag prata om hur man går till väga när man undervisar.

Vilket text ska jag jobba med?

Till att börja med väljer man en text. Det är viktigt att välja en text på en nivå som är över elevernas nivå. Textletandet kan ta väldigt mycket tid och energi i anspråk och därför är det viktigt att inte bli fixerad vid att hitta exakt rätt text. Det viktigaste är att komma igång. Det krävs ett par gånger innan man är säker på arbetssättet.

Innan undervisning – bearbetning av texten

Sedan behöver man bearbeta texten. Det gör man på olika sätt beroende på hur detaljerat man ska läsa den. Man kan undervisa på stycke- och meningsnivå. Det senare kallas detaljerad läsning. Man börjar med stycke för stycke-läsning eftersom man i R2L går från helheten mot mindre och mindre delar.

Arbetssättet heter Reading to Learn eftersom man går från läsandet av texter till att skriva gemensamt och avslutar med att eleverna skriver självständigt.

Stycke för stycke-läsning

Planering: Innan undervisning bearbetar man texten genom att ta ut viktiga begrepp och ord som man tror att eleverna inte kan. Du kommer förbereda eleverna för läsning i några få minuter innan ni läser texten så du måste tänka ut hur du bäst gör det. Sedan behöver du sammanfatta styckena.

Vi undervisningstillället förbereder du först läsningen för eleverna genom att berätta vad texten handlar om, titta på eventuella bilder, sätta in texten i ett sammanhang och ge förförståelse i ca. 2-3 minuter.

http://readingtolearn.com.au/index.php?option=com_content&view=article&id=43&Itemid=36

Sedan berättar du vad första stycket handlar om med ord som de förstår och uppmanar eleverna att titta ner i sina papper och sedan läser du det. Efter det tar ni ut ord/begrepp som du förklarar och fortsätter vidare stycke för stycke på detta vis.

Detaljerad läsning

Planering: Vid detaljerad läsning har ni läst texten stycke för stycke och du har valt ut ett avsnitt på några meningar som du tycker är talande för texten. Det kan vara inledning eller avslutning i en berättande text, hur man bygger upp ett argument i en debattartikel osv. Sedan markerar du ordgrupp för ordgrupp.

Exempel: (I denna mening är alla ord markerade, så detaljerat behöver det inte vara. Det är innehållsorden man markerar.)

Då växte skenet, fladdrade.

• Vid vilken tidpunkt hände det?
• Vad hände?
• Kan ni hitta ordet som betyder ljuset?
• Vad gjorde skenet mer än växte?

Vid undervisning

Så här går det till i praktiken:

Den här meningen handlade om att Henning såg att elden flammade upp.

Titta ner i era papper!

Du läser meningen.

Då växte skenet, fladdrade.

• Kan ni se vid vilken när det hände? Då.  Jättebra! Stryk under då.
• Vad var det som hände? Något växte. Bra! Stryk under växte.
• Kan ni hitta ordet som betyder ljuset? Skenet. Fantastiskt! Stryk under skenet.
• Vad gjorde skenet mer än växte? Fladdrade. Jättebra! Stryk under fladdrade.

Gemensam konstruktion

Nu ska ni skriva upp alla nyckelord/fraser på tavlan. Se ett videoklipp med elever som gör detta: http://readingtolearn.com.au/index.php?option=com_content&view=article&id=45&Itemid=38

Vid berättande texten använder man textens mönster men byter ut innehållet och vid faktatexter bevarar man innehållet.

Sedan börjar ni skriva tillsammans. Det finns beskrivet här: http://readingtolearn.com.au/index.php?option=com_content&view=article&id=46&Itemid=39

Några slutord

Eftersom du ger så pass mycket stöttning – talar om vad meningen handlar om, frågar på ett sätt som gör att de inte kan misslyckas, berättar vad orden betyder

1. Kan du jobba med en stor grupp som gör samma sak samtidigt
2. Kan eleverna känna att de lyckas och förstår hela tiden (och därigenom skapar en identitet av att vara någon som är intelligent och kan)
3. Har eleverna chansen att tillgodogöra sig information i texter som är mycket svårare än de klarar av i dagsläget.