Visar alla blogginlägg från: juni 2014

Att göra nyhetsinslag – Ett filmprojekt med år 7

Förutom kunskapsmålen ur kursplanen i svenska som andraspråk

  • Kombinera text med estetiska uttryck
  • Ge omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter

så hade jag även andra syften med filmprojektet

  • Filma och berätta med bilder
  • Handha ett projekt
  • Att få verktygen till ett fungerande grupparbete
  • Elevinflytande över projektets delar – vara med och utforma arbetsgång och schema
  • Elevinflytande över bedömningen – vara med och utforma delar av bedömningsmatrisen
  • Projektet skulle vara organisatoriskt ”snävt” men ge mycket utrymme för egen kreativitet – läraren ger en ganska stram form och mycket frihet för eleverna att bestämma innehållet
PP:n
Den pedagogiska planeringen är uppdelad i tre dokument, arbetsgång, schema och bedömningsmatris. (se nedan)
Förarbete 
Innan filmprojektet skrev vi nyhetsartiklar utifrån händelser i Hungerspelen. (Projektet finns beskrivet i länken.) Jag tror att man lika gärna kan börja med att göra ett nyhetsinslag och sedan skriva en nyhetsartikel eftersom man genom att filma kan synliggöra vilka röster (journalistens, intervjupersonens, expertens, ögonvittnets) det är som återges i nyhetartikel.
Arbetsgång
Först gjorde jag en arbetsgång som jag lät eleverna tycka till om.
Arbetsgång filmprojekt De tyckte inte så mycket men det var bra träning till nästa gång och ett sätt att synliggöra hur man måste tänka när man startar ett projekt, att bedömning och utvärdering, till exempel är med redan på planeringsstadiet.
Medveten tidspress
När jag jobbar i kreativa projekt väljer jag medvetet att ha snäva tidsramar. Jag vill skapa känslan av att det är angeläget att jobba hela tiden. Inlämning sker några dagar innan de ”måste” lämna in, så att det finns marginaler, men det känner inte eleverna till.
Projektbeskrivning
Beskrivningen av projektet skedde i bedömningsmatrisen som eleverna var med om att skapa. Jag gjorde grunden genom att fylla i alla kriterier på C, som jag har uttryckt är när man gör något ”rätt”. Eleverna fick sedan i grupper diskutera hur text till kategorierna för betygen E och A skulle kunna se ut. De skulle också tänka ut hur exempel på dessa skulle kunna se ut. Detta kunde de inte leverera på grund av tidspressen men jag tror det var nyttigt att försöka visualisera det. Nedan följer ett exempel.
bedömningsmatris filmprojekt
Matrisen fungerade också som en checklista på det de behövde ha med. Skulle jag göra om något i matrisen så är det att lägga till ett kriterium för hur självständigt eleverna kan arbeta. Ju högre grad av självständighet – och korrekthet – desto högre betyg.
Viktigt för projektet var att nyhetsinslaget inte fick vara mer än 2 minuter långt. På detta sätt var eleverna tvungna att klippa ofta.
Förlaga
Vid läsning och skrivning jobbar jag med exempeltexter. En förlaga är alltid viktigt. Det är en fördel att ha ett arbete gjort av en professionell, på detta sätt har man en gedigen grund att utgå från, ett bra analysmaterial och eleverna når bättre resultat när de vet vad som förväntas av dem.
Jag googlade helt enkelt på nyhetsinslag, valde ett och sedan analyserade vi delarna (reporter i studio, reporter på plats, intervju) och vilka bildutsnitt (helbild, halvbild, närbild, panoramabild) och kamerarörelser (panorering, tilt, zoom) som användes. De senare hade jag sedan en kort föreläsning om för att ge eleverna verktygen till bildberättande. Det är ett lätt sätt att få mer proffsiga filmer.
Grupparbetet 
När eleverna hade valt nyhet och fått den godkänd av mig (vi spelade rollspel där jag var redaktör och de var journalister och de var tvungna att argumentera för sin idé) så satte de igång med att jobba i grupp. För att testa idéns bäring använde vi oss av Edward de Bonos tänkarhattar. Eleverna ska då ta olika roller av någon som är positiv, negativ, kreativ, organisatorisk osv.
Tänkarhattar
Detta var också i ett led i syftet att få fördjupad kunskap i vilka kunskaper som krävs för att driva ett projekt.
Kamratbedömning 
Eleverna bedömde både varandras bildmanus och nyhetsinslagen när de var klara till ca 90 %. Bildmanusen bedömdes efter om det gick att förstå idén, om bildutsnitt mm verkade rimliga  och om intervjufrågorna var relevanta.
Höjdpunkter
De största höjdpunkterna var att de verkligen tyckte om att jobba såhär. De kände sig viktiga, hade bra idéer och jobbade väldigt självständigt. Det var också en höjdpunkt att de gjorde otroligt bra filmer och att jag fick se sidor av dem, glada sidor, som jag hittills inte hade sett. Detta projekt vände klassen, från att ha varit en tjafsig klass till en totalfokuserad klass.

Dåliga resultat för andraspråkselever eller Varför Reading to Learn kom till Sverige

Detta inlägg baseras på rapporten Will the implementation of Reading to Learn in Stockholm schools accelerate literacy learning for disadvantaged students and close the achievement gap? av literacykonsulten Claire Acevedo för Språkforskningsinstitutet. 

Trots att Sverige är ett av länderna i OECD:s topp med internationellt sett hög grad av jämlikhet och med hänsyn till välstånd, utveckling och tillgång till gratis utbildning samt att 80% av befolkningen har gymnasial utbildning har invandrade elever generellt lägre skolresultat. Speciellt första generationens invandrare, alltså elever som inte är födda i Sverige. Klyftan mellan andraspråkseleverna och förstaspråkseleverna kan man se redan tidigt i skolåldern men den ökar ju äldre eleverna blir och svårast får de på gymnasiet.

OECD:s  Review of Migrant Education in Sweden 2010 tyckte att resultatet var så pass iögonfallande att de rekommenderade följande åtgärder:

  • Att prioritera lärarfortbildning och kompetenshöjning hos alla lärare, inte bara språklärare utan även ämneslärare så att de får en förståelse av sina elevers språkliga och kulturella mångfald
  • Att tillhandahålla ledarskapsutbildning för skolledare för att kunna implementera en ”whole-school approach” för andraspråkselever

Reading to Learn är framtaget i samarbete mellan lärare och lingvister i Australien. Vid tiden för detta samarbete hade explicit undervisning övergivits till förmån för progressiv pedagogik som syftar till personlig utveckling. Detta ledde till att endast en handfull elever självständigt kunde utveckla de läs- och skrivkunskaper som var nödvändiga för att lyckas på gymnasial nivå och där andraspråkselever i högre grad tillhörde den grupp som inte lyckades med detta. Utvecklingen av Reading to Learn skedde genom en serie av storskaliga aktionsforskningsprojekt på Basil Bernsteins utvecklingssociologiska grund och Michael Hallidays banbrytande forskning om språkutveckling. 

17 % av alla andraspråkselever i Sverige riskerar att inte ens nå upp till PISA:s nivå 1 i läsförståelse, medan denna siffra är motsvarande 3 % för förstaspråkselever. I Australien, där Reading to Learn är en del av den nationella kursplanen, är denna klyfta endast 1 %. Där är det 6 % (andraspråkselever)  respektive 5 % (förstaspråkselever) som inte klarar denna nivå i PISA:s läsförståelsetest. Australien är för övrigt det enda landet, enligt OECD:s rapport Where Immigrant Students Succeed (baserad på PISA-talen från 2003) där andraspråkselever lyckas.

I ett projekt 2008 i delstaten New South Wales där 90 skolor deltog och som varade i 2-3 terminer höjdes resultaten på följande sätt:

Closing the gap

Det vi ser på bilden är klyftan mellan den lågpresterande gruppen elever (mörkare stapel) och den högpresterande gruppen (ljusare stapel), vilken uppgår till 83 % i projektets början. Vid projektets slut har den minskat till 47 % och den lågpresterande gruppen har ökat sin prestation med 74 %. Anledningen till att denna pedagogik är speciellt kraftfull och speciellt så för andraspråkselever är att den undervisar i språkkunskaper och ämneskunskaper samtidigt. Vid undervisning av andraspråkselever krävs denna kombination för att dessa elever inte ska vara efter för alltid. 

Språkforskningsinstitutet i Stockholm, som startade som ett svar på OECD:s rekommendationer, letade i samarbete med näringslivet, på uppdrag av Utbildningsförvaltningen, under många år efter en läs- och skrivinriktad pedagogik som kunde möta de lågpresterande elevernas behov, och som man beskriver det i Australien, ”close the gap” mellan högpresterande och lågpresterande elever. Det anordnades internationella konferenser och workshops i detta syfte. Dessutom gjordes studiebesök i USA, Australien och på övriga håll för att undersöka lyckade pedagogiska tillvägagångssätt. På den första konferensen fanns Jim Martin, David Rose och John Polias representerade. Resten är, förhoppningsvis, historia.

R2L – På vetenskaplig grund

Skolans arbete ska baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt Skolverket. Detta är något för få lärare känner till, enligt Lärarnas Nyheter. Det är lärarens skyldighet att undervisa och känna till det senaste inom forskningen men det finns ingen instans som samordnar den nyaste forskningen tar Skolministeriet, P1 upp. Därför kan det vara svårt att som enskild lärare känna till de nyaste rönen och vilka vetenskapliga diskussioner som förs.

John Hatties forskning känner däremot de flesta till. Hattie utförde den största metaundersökningen i sitt slag där han utgår ”från över 50000 studier och 80 miljoner elever i fler än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers studieresultat” DIU. Dessa rön presenterar han i sin bok Visible Learning, Synligt lärande. Under devisen Know thy impact tillmäter han läraren stor betydelse för skolframgång. SvD Elevernas förväntningar på lektionen, lärarens feedback och diskussionerna i klassrummet är enligt honom de mest avgörande faktorerna för goda prestationer i skolan. (ibid.)

Dessa tre element återfinns i Reading to Learn-pedagogiken. Då läraren endast ställer frågor som eleven kan svara på enligt prepare task elaborate

förbered (prepare), uppgift (task), utveckla (elaborate) (se ovan) har eleven på förhand givits den information som läraren efterfrågar. På detta sätt byggs självförtroendet upp för varje gång de svarar och identiteten av dem som kapabla lärande stärks. Detta undervisningssätt känns avigt för de flesta av oss eftersom vi själva undervisats enligt frågemodellen ”gissa vad som finns i lärarens huvud” (föreläsning David Rose, Uppsala, november 2013). Ibland kan det finnas en poäng med att ställa frågor som ombeder eleverna att förutse ett resultat eller skeende men det finns annars ingen anledning till att fråga något som de flesta elever i klassrummet inte har en sportslig chans att känna till. Vid frågor som syftar till förutsägelse finns inte heller krav på ett korrekt svar, vilket det i allra högsta grad finns om man frågar ”Vilket år tror ni att franska revolutionen var?” eller liknande frågor. Med detta sätt att undervisa, genom förbered – uppgift – utveckla kan eleven ha positiva förväntningar på lektionen.

När det gäller feedback hänvisar jag åter till ovanstående modell. Eleven får med detta arbetssätt utföra uppgiften flera gånger innan summativ bedömning. Vid textskrivning med R2L:s metodik skriver vi först gemensamt, sedan skriver eleverna eventuellt tillsammans, efter det skriver eleven enskilt om måltexten och sist skriver eleven självständigt om ett ämne den valt på egen hand. På detta sätt ges fler chanser till att utföra något innan eleven betygsätts. I och med detta finns många chanser till feedback – och feed forward – som överensstämmer med Hatties studie om vikten av lärarens feedback. Ibland ges denna feedback i form av kamratrespons i mitt klassrum. 

Att ha en diskussion i klassrummet återfinns även den i R2L-pedagogiken, där textkritiska diskussioner ingår MoD, ofta i slutet av ett arbetsmoment. Frågor som Vilken genre är den här texten och varför har författaren valt den genren? På vilka andra sätt kan man skriva om det här ämnet? och Varför skriver jag den här texten? ställer dels höga kognitiva krav på eleven och förmedlar att jag har höga förväntningar på dem. Och då har vi ännu inte berört diskussionernas oftast förvånansvärt höga kvalitet.

Många har redan sjungit Hatties lov. Men om vi vill veta vad som leder till framgångsrik undervisning går det inte att bortse från hans studie. Även Reading to Learn ger dokumenterat goda resultat. I detta blogginlägg vill jag löst koppla dessa till varandra mer än att göra en djuplodande analys. Min poäng är att vi bör ha kravet på pedagogiker och åtgärder i skolan, att de ska vara välundersökta, beprövade och visa på att de har förmågan att ge goda resultat, alltså bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Pälsen som förändrade liv

Vi måste revolutionera utbildningssystemet säger Ken Robinson i sitt TED-talk Bring on the Learning Revolution. Han vädjar i slutet av sitt tal, i ett citat av Yeats, till oss som pedagoger att, när barnen lägger dem vid våra fötter, inte trampa på deras drömmar. Han pratar om organiskt lärande, om passion, om att göra något av våra liv som ”resonates with our spirit”. Stora ord.

Igår hände något som talade till min själ, något som gjorde mig förkrossad och lycklig på samma gång. En elev – av vilken jag inte förväntade det – visade komplexa kognitiva förmågor på en läsförståelseuppgift. Han ligger strax under E. Trodde jag. Tills jag hade kalibrerat min undervisning att bli tillräckligt vass, tillräckligt explicit för att gräva fram hans dolda talang i läsförståelse, trodde jag det. Uppgiften var att svara på frågor till novellen Pälsen av Hjalmar Söderberg som utkom 1898.

Att den här eleven hade gått i min klass ett helt år och i den här skolan ett antal år utan att vi hade upptäckt hans begåvning gjorde mig förkrossad. Rädd. Jag kunde inte låta bli att fråga mig hur många självbilder, drömmar, talanger, passioner, alla de här stora orden, jag har medverkat till att krossa. Lycklig blev jag för att jag förstod att jag från och med nu vet jag att min vision har bäring. Att de stora ord jag drömmer om kan infrias.

Vad hade jag då gjort? Jag kan ju inte vara helt säker men jag tror att det var att jag skrev ut vilka lässtrategier de skulle använda när de svarade på frågorna.

Frågor pälsen

När vi stod i korridoren och kramade varandra i glädjen över ett godkänt betyg sa eleven till mig – Den här novellen har förändrat mitt liv. Nu kommer jag inte längre tveka när kollegor fnyser åt Reading to Learn eller när de orden som är mina ledstjärnor verkar för svulstiga i andras öron. Numera är jag övertygad om att pedagogik förstör eller förändrar liv.