Visar alla blogginlägg från: september 2014

Fantastic Mr. Fox – förberedelse för läsning och detaljerad läsning

Här genomför jag en detaljerad läsning av ett stycke ur Fantastic Mr Fox av Roald Dahl, sidorna 12 – 13. Texten är på engelska men jag måste genomföra den detaljerade läsningen på svenska eftersom så pass många är svaga i klassen. I en detaljerad läsning ska man ge så pass mycket stöttning (tala om vad meningen betyder, läsa meningen, visa på nyckelord/författargrepp) så att ingen elev ska behöva anstränga sig för att hänga med i betydelsen av texten.

Jag har inte haft eleverna mer än några lektioner, eftersom jag var tvungen att hoppa in för någon som blivit långtidssjukskriven och de är inte bekanta med arbetssättet. Vi har sett filmen och jag har precis förklarat cirkelmodellen – att vi kommer läsa tillsammans nu för att sedan använda de orden vi stryker under för att skriva tillsammans och att de till sist ska skriva individuellt.

Detta är måltexten:

mr fox 2

Innan vi börjar den detaljerade läsningen gör jag en kort förberedelse för läsning där jag med ord som eleverna förstår berättar vad stycket handlar om.

Metaspråket jag försöker införa i detta inlägg är problem och reaktion (någon reagerar) samt reflektion (någon tänker något).

Arbetsgång – Jobba med argumenterande text

arbetsgång argumenterande 1arbetsgång argumenterande 1arbetsgång arg 2arbetsgång arg 3

Heureka! Skillnaden mellan gemensam konstruktion och gemensam omskrivning

I helgen förstod jag skillnaden mellan gemensam konstruktion (styckenivå) och gemensam omskrivning (meningsnivå) i Reading to Learn (R2L)-pedagogiken efter att ha lusläst Skriva, Läsa, Lära av Jim Martin och David Rose. Jag ska inte gå in på hur jag har jobbat med det innan, det blir bara förvirrande. Istället kan jag klargöra min nya insikt.

Enligt cirkelmodellen för R2L (David Rose) finns tre nivåer.  Styckenivån i nedanstående modell är grön och meningsnivån är rosa. (Den innersta är ordnivån, den behandlar jag inte nu.)

cirkelmodellen R2L

I R2L går man från helheten till mindre och mindre beståndsdelar. Den första nivån man arbetar med texten på är förberedelse för läsning (preparing before reading). Det är en kort förberedelse på 2-3 minuter där man talar om vad texten handlar om . Sedan läser man texten stycke för stycke. Det är här man går in på texternas olika faser (deconstruction). Vid stycke för stycke-läsning tar man ut nyckelord som man sedan kan skriva kan återskapa originaltextens innehåll med, detta är gemensam konstruktion (joint construction).

När man sedan går in på meningsnivå och börjar med att läsa detaljerat (detailed reading) fortsätter man sedan att göra en gemensam omskrivning, (joint rewriting) där man skriver med samma mönster i grammatik och litterära grepp.  Detta gäller för bland annat berättande texter, återberättande texter, textresponser, argumenterande texter och instruktioner då man byter ut innehållet, men behåller mönstret i texten.

Skillnaden är alltså att man på styckenivå återskapar originaltextens betydelse och på meningsnivå återskapar man mönstret (grammatiken och de litterära greppen) men byter ut innehållet i texten.

Hur analyserar man?

För att få eleverna att förstå de olika lässtrategierna sökläsa och tolka så brukar jag låta dem göra frågor.

Inför ett boksamtal på boken Sanning eller konsekvens har jag gått igenom hur resonemangen kan vara mer utvecklade. Det som fortfarande är oklart är hur jag kom på den tankegången. Istället för att vänta på att eleverna ska uppnå en viss mognad, kan jag göra tankegångarna vid analys explicit och visa hur en analytisk person tänker. Exempel på frågor man kan ställa när man analyserar har jag tagit från Blooms taxonomi.

Blooms analys 2

Utifrån ovanstående frågor ska vi nu göra frågor som vi kan ta upp på boksamtalet.

sanning eller konsekvens analysfrågor

Resonemang på en högre nivå

Jag har gått igenom en del material, bland annat bloggen Lärande och bedömning här på Pedagog Stockholm. I blogginlägget Hur skiljer sig ett enkelt resonemang från ett välutvecklat anger de olika kriterier:

resonemang kriterierSedan försökte jag använda dessa kriterier när jag resonerade kring frågan Varför har Annika Thor skrivit boken Sanning eller konsekvens? Vad var hennes budskap?

Jag har skrivit ned det jag sa i filmklippet här och färgkodat resonemanget efter färgerna ovan:

resonemang ex 3

Lägg märke till att allt är understruket eftersom resonemangskedjan är längre.

Jag har också gjort en power point för att förklara vad ett resonemang och ett Resonemang på en högre nivå är för eleverna.

Kommentera gärna! Jag vill gärna ha feedback på detta.

Goda nyheter

Jag har alltid som mål att prata så mycket engelska som möjligt på mina lektioner. sakta men säkert bygger vi upp ett metaspråk som gör detta möjligt.

word

phrase

sentence

parapraph

capital letter

full stop, question mark, exclamation mark

Igår kunde jag för första gången prata engelska med mina elever större delen av lektionen utan att dessa elever, som har ganska dåligt självförtroende och lågt förtroende för läraren (de litar inte på att min undervisning kommer leda till att de förstår) reagerade på att jag gjorde det.

Jag använder också röda och gröna kort (laminerat papper) i undervisningen för att säkerställa att jag vet att eleverna förstår vid varje givet tillfälle. Varje elev får ett rött och ett grönt kort som de kan visa – grönt kort om de förstår, svarar jakande på en fråga, tycker att tempot är lagom och rött kort om de inte förstår, svarar nekande eller tycker att det går för snabbt.

röda gröna kort

Då kunde jag passa på att säga att vi kanske inte ska prata om vem som kommer försent, inte har med sig sina saker eller hur jag är som person. Vi har kommit såhär lång på bara några veckor och det är stort. Låt oss koncentrera oss på att fortsätta bli bättre.

How to play American football – Instruerande text

Vi jobbar med instruktioner i en svag grupp i engelska och började med att

se en power point om instruktioner på engelska, Instructions. Syftet med detta var att eleverna skulle få en uppfattning om vad instruktioner innehåller och att de skulle öva sin anteckningsteknik.

Efter det fick de följa en instruktion på hur man viker en ros av en servett på youtube. Jag transkriberade ut vad personen i videon sa och markerade verben respektive substantivfraserna i olika färger.

Ex.

napkin rose

Sedan hade de i läxa att repetera verben (rödmarkerade).

Nu var vi redo att gå in på måltexten, en text om hur man spelar amerikansk fotboll. Den gjorde jag först en stycke för stycke-läsning på.

Exempel på min version:

american football stycke för stycke

De gulmarkerade orden är ord som jag ska förklara. Kommentarerna, till höger, är det jag ska säga innan varje stycke.

Stycke för stycke-läsningen visade sig vara över deras närmaste utvecklingszon – det var många ord de hörde för första gången. Därför jobbade vi med ordens stavning och betydelse på våra små whiteboardtavlor där eleverna fick skriva och rita vad olika ord betydde. De fick också skriva upp synonymerna samtidigt ex. start – beginning, throw – snap – hand, receive – catch.

goal posts

Vi kommer fortsätta med detaljerad läsning på det sista stycket i texten.

År 5 läser Sverigedemokraternas partiprogram – detaljerad läsning

Denna gång när vi skulle skriva argumenterande text valde jag att börja med att fördjupa mig i ett ämne. På så vis tänker jag att de kommer ha en åsikter åsikter och argument för åsikterna naturligt. Ämnet jag valde är Vem är svensk? eftersom det är ett dagsaktuellt tema. Många av eleverna på vår skola är födda i Sverige, har ingen avsikt att flytta från Sverige men har aldrig funderat på om de möjligtvis är svenskar. Det kan också vara så att de känner att de inte får vara svenskar eller så vill de inte vill vara svenskar.

Vi jobbar efter cirkelmodellen. Jag började bygga upp fältet med diskutera Vem är svensk? Sedan tittade vi på ett program ur serien Välkomna nästan allihopa – När blir man svensk? Vi läste också en text av Alexandra Pascalidou Att vara svensk är att vara människa. Den texten kortade jag av och vi läste första hälften med stycke för stycke-läsning. Det sista stycket läste vi detaljerat (se samma länk) eftersom det var svårare.

Som måltext har jag valt ett stycke ur Sverigedemokraternas partiprogram, under fliken Invandring. (De ändrade det i dagarna så jag kan inte länka till deras hemsida.) Vi har läst texten i helhet stycke för stycke först och tagit ut svåra ord och begrepp ur, t.ex. utanförskapsområden, segregering, brottslighet. Här är måltexten, som är det sista stycket:

SD detaljerad 2

Jag valde att fokusera den detaljerade läsningen på att hitta ordgrupper (person, ting, process (jag kallar det verb), plats, tid, kvalitet – hur något är utfört) enligt den funktionella grammatiken. Ex. För verbet anpassa sig  frågar jag Vad ska de göra? Och för att få fram tingen svensk kultur och svenska värderingar frågar jag Vad ska de anpassa sig till? När eleverna har identifierat ordgruppens funktion förklarar jag orden innan jag går vidare till nästa mening.

Ex.

SD detaljerad ex

Man kan välja många olika saker att lyfta vid detaljerad läsning. Viktigt i argumenterande texter är att ta ut värderande ord och konnektorer som binder ihop stycken. Jag har en ny grupp elever och mitt syfte var främst att lära dem att meningar består av ordgrupper och att de kan hitta dem genom att läsa. Efter att jag har gjort den gemensamma skrivningen kan jag utvärdera vilken effekt det valet fick.

Det finns textkritiska frågor att ställa efter varje mening och de behandlar vi efter den detaljerade läsningen när eleverna förstår innehållet i partiprogrammet. Då har vi också väckt tankar och det blir lättare för eleverna att formulera sina argument när vi skriver gemensamt.

SD mening

Textkritisk fråga till meningen ovan skulle kunna vara Vad är typiskt svenskt? Är alla svenskar likadana? Vad har svenskar gemensamt? Vad skiljer dem åt? Blir det mer konflikter om olika människor bor tillsammans? Är det så att svenskar måste anpassa sig till invandrare idag? Varför ska man anpassa sig till det landet man bor i? 

Vad är typiskt svenskt?

Efter att ha gjort en detaljerad läsning på ett stycke ur Sverigedemokraternas partiprogram, var jag tvungen att gå tillbaka och bygga upp fältet, dvs. bygga upp kunskaperna om just det ämnesområdet.

Det var några saker som fortfarande var oklara. Vad innebär det att anpassa sig? Varför har man sådana krav? Vad är svenskt? Är anpassning ett rasistiskt krav? Är SD ett rasistiskt parti? Ja, det dök upp många frågor som vi var tvungna att reda ut innan vi skulle fortsätta med gemensam skrivning och alltså kunna ha en egen åsikt när vi ska skriva våra argumenterande texter.

Nedan ser ni måltexten.

SD invandring text

Anledningen till att jag tänkte att jag måste bygga upp fältet är att jag vill att de ska läsa sig till vad Sverigedemokraterna tycker. De ska alltså kunna inhämta informationen från en text, inte från mig som tolkar texten.

En av sakerna att reda ut är vad är egentligen svenskt?

Eleverna tyckte att

för många regler, potatismos, pannkaka, blodpudding, att äta gris, att vara rasistisk, att dricka kaffe, att äta banan, fullisar, att dricka öl, fira midsommar, fira jul, hockey, bandy, Gröna Lund, promenera i Gamla stan, kristendom, att fotas och ta selfies, fira födelsedagar, spotta och fika

är saker som är typiskt svenska.

Imorgon ska de hitta intervjupersoner som är svenska som de ska ställa ja/nej frågor:

Janejfrågor vem är svensk

Sedan får de fylla i ett Venn-diagram efter det som är typiskt svenskt/det som också kan finnas utomlands och i mitten, där cirklarna överlappar varandra, hamnar det som kan förekomma både i Sverige och utomlands.

venndiagram svenskt utländskt

Det här ska bli spännande!

Ojämlikhet med dödlig utgång

Ojämlikhet dödar” lyder rubriken till en artikel som behandlar avhandlingen ”The Killing Fields of Inequality” av Göran Therborn. I Sverige skiljer det på nio år i livslängd mellan den fattigaste kommunen Pajala, och den rikaste, Danderyd. De rikaste i landet har nio år längre att vara med sina barnbarn, plocka blommor, se på himlen, ta promenader. I Glasgow är denna skillnad 28 år. Människor med låg status dör tidigare och det är inte lätt att organisera sig kring frågan eftersom effektkedjan är komplicerad och svåröverskådlig. Ekonomiska bekymmer leder till ökad stress, ökad stress leder till sämre immunförsvar och därigenom större mottaglighet för sjukdomar. Dessutom dör du tidigare ju längre ner i arbetshierarkin du befinner dig.

Men varför gör ingen uppror mot detta? Jo, för vi får tidigt lära oss vår plats. Vår plats i denna hierarki. Medelklasskulturen är norm i skolan och många av kraven är outtalade. I denna kultur blir misslyckandet en daglig, minutlig släng av sleven för flertalet.

Ofullständiga eller låga grundskolebetyg leder enligt Socialstyrelsens rapport Social Rapport 2010, (Barnexperimentet, s. 46) till ökad risk för självmordsbeteende, missbruk, långvarigt bidragsberoende och allvarlig kriminalitet. Inte ens de med hög social status klarar sig om de har ett skolmisslyckande bakom sig. Så hårda spår sätter det dagliga misslyckandet. Den lever sedan sitt eget liv som ett slingrande monster i vårt inre som väser att vi är skit och förtjänar det vi får. För felet är bara vårt.

Det är tuffa tider för unga. Ken Robinson bekräftar i sitt TED-talk Bring on the learning revolution att den vanligaste dödsorsken bland 18-30 åringar i världen är självmord. I How schools kill creativity berättar han en del om varför: Barn kommer till skolan med fler talanger än de lämnar den med. I rimlighetens namn, i ett land med skolplikt, borde det vara tvärtom. Hur dödar man en talang? Hur mycket smärtsamma upplevelser, hur många kränkningar kräver det?

Vi har vant oss vid sorteringen. Alla vi. Nina Björk skriver i krönikan Spotta hans världsbild i ansiktet att det inte bara krävdes ett otroligt mod och ett självständigt tänkande för att arbetarna i arbetarrörelsens begynnelse skulle kunna bryta med uppfattningen om att de var värda mer än överheten hade lärt dem. Det krävdes också ett uppror. Ett mullrande uppror som ställde hela världsbilden på kant och vägrade låta någon annan definiera ens världsbild eller en själv.

I dessa RUT tider, när medelklasskvinnor emanciperar sig på arbetarklasskvinnors bekostnad och vissa har svårt att se hur ett jobb i hemmet skulle vara problematiskt behöver vi påminnas om Lena Anderssons ord från den fenomenala kolumnen Hemmets makt ”Den som forskar i tarmens bakterieflora hanterar samma avföring som den som tömmer latrintunnor. En gynekolog och en hallick tjänar sitt levebröd av samma kroppsliga sfär. Ändå förstår vi att det är olika saker, därför att vi förstår sammanhangets betydelse.” Här åskådliggörs, inte bara sammanhanget utan också den dödliga variabeln status. 

Göran Therborn kallar till samverkan mellan ”medicinska och andra akademiska experter, å andra sidan fackförbund och medborgarrörelser” för att minska effekten av vår tids största skandal, vår tids största kränkning av den mest grundläggande mänskliga rättigheten, rätten till liv. Jag skulle här vilja lägga till skolan. Som goda intentioner till trots på grund av att den är en institution i detta medelklassnormativa och marknadsliberala samhälle som leder till sortering och därmed ökad ojämlikhet i förväntad livslängd varje dag.

Så nöj er inte med ”hög måluppfyllelse” som Per Kornhall  uppmärksammar i Barnexperimentet. Hög måluppfyllelse räcker inte. För om vi nöjer oss med till synes bländande siffror, låt säga 90 % måluppfyllelse, så godkänner vi tanken på att de övriga 10 %:ens misär är okej. Man kan säga att synen på att några misslyckas, måste misslyckas, följer oss som en illvillig men osynlig skugga. ”Så vana har vi blivit vid att några elever i varje klass misslyckas, att vi tror att magiska krafter är inblandade om alla elever lyckas utföra uppgifterna vi ger dem, säger Ann-Christin Lövstedt i förordet till Skriva Läsa Lära, av David Rose. 

”Skolan är och förblir en nyckel till att avskaffa klassamhället” sa Olof Palme. Jag utmanar alla, oavsett vad man tycker om Palme, att anta den utmaningen. Och att inte acceptera misslyckanden, i stort eller smått, är det uppror vi behöver låta mullra tills det når ett öronbedövande dån: Inte våra barn! Aldrig mer!