Visar alla blogginlägg från: november 2014

Instruerande text – Att läsa instruktion detaljerat

Den här texten tog jag fram när jag förra året skulle rita kartor med eleverna på idrotten. För att kunna beräkna höjd ungefärligt passade metoden där man syftar med en penna eller pinne och sedan stegar ut längden för att få en uppfattning om hur hög en höjd är fungerar utmärkt.

I år använder jag texten för att visa på ordgrupper, verb i imperativ och person/sak (substantiv) samt konnektorer (tidsbindeord). När jag läser texten detaljerat ber jag dem att identifiera metod (hur man gör något) och material (vad man behöver) också eftersom texten annars inte skulle vara svår för dem att läsa. Verben syfta, stega och så vidare är dock inte verb som eleverna (svenska som andraspråk år 6) skulle förstå utan förklaring.Mäta trädhöjd

 

Instruktionsfilm

Idag gjorde jag en liten instruktionsfilm som en ”exempeltext” åt eleverna. De har valt att bli examinerade genom film. Att göra filmen tog ca. 20 minuter, jag kan verkligen rekommendera det. Den är inte perfekt, långt därifrån, men det är en förlaga som förhoppningsvis får dem att tänka att de kan göra något bättre själva. Jag använde ViTal för att läsa upp texten som jag kommer läsa detaljerat.

Innan de får göra filmer ska de göra bildmanus. Här har jag skannat in en bild och text (med skannermus) för att eleverna ska se hur enkelt man kan rita och skriva.

Bildmanus ex

Vi ska också ha en föreläsning om bildutsnitt (panoramabild, helbild, halvbild, närbild, detaljbild) samt kamerarörelser (tilt, panorering, zoom) för att eleverna ska göra bättre filmer.

 

 

 

R2L Sverige – ny facebookgrupp

På nätverksträffen som är just nu gjorde vi precis en nationell facebookgrupp för lärare som jobbar med R2L i Sverige.

r2l sverigeGå in på R2L Sverige och ta del av länkar, material och dela med dig av erfarenheter, tankar, material och frågor. Välkomna!

Bedömningsmallar för skrivande – Alla texttyper i språkundervisning

Här kommer mina utarbetningar av de olika bedömningskriterierna för skrivande för alla texttyper som påträffas i språkundervisning. Exemplet på bedömningskriterier för skrivande finns på s. 363 i Skriva, Läsa, Lära av Martin & Rose.

I alfabetisk ordning

Argumenterande text

bedömningskrit arg

Berättande text

bedömningskrit ber

Biografi

Bedömningskriterier biografi

Diskuterande text

bedömningskrit disk

Instruerande text

bedömningskrit instr

Nyhetsartikel (opersonlig återberättande text)

bedömningskrit nyh art

Textrespons – (recensioner)

bedömningskrit textresp

Mer att läsa om värdering finns på s. 327.

Inga matriser med textbedömning enligt Reading to Learn

I min strävan efter att bedömningen skulle bli lättare och mer rättssäker blev jag matrisernas drottning. Jag kan verkligen göra matriser. I slutet av min ansträngning med matriser jobbade jag hårt på att få eleverna att förstå och viktigast av allt, komma med exempel på hur ett bild/ljud/klippning (i ett filmprojekt) på till exempel C-nivå skulle kunna se ut.

bedömningsmatris filmprojekt

Jag utvecklade också David Rose bedömningsmall till en bedömningsmatris för att få med skrivningar från matrisen i nationella provet i svenska som andraspråk.

Bedömningsmatris personlig återgivande text

Nu har jag helt frångått matriser. Jag har gått tillbaka till Davids bedömningsmall och utvecklat den för varje texttyp vi skriver.

Davids bedömningsmatris berättande text

I bedömningsmallen värderar man det eleven åstadkommit i sitt skrivande med siffrorna 0-3 på varje nivå av texten, där 0 står för F och 3 står för A. Snabbt går det! Och det är meningen också.

Hur kunde jag frångå mina älskade matriser? Man behöver helt enkelt inte matriser om man har exempeltexter av professionella författare. Man kan alltid hänvisa till texten. Där finns allt: syfte, inledning, spetsställd bisats, varierad meningslängd, korrekt stavning, utvecklade genresteg och faser, verb i rätt tempus och så vidare. Det som blir viktigt i bedömningen är i hur hög grad eleven kunde producera en egen text i den genren.

Mer tid till undervisning, det vill säga visa hur man gör något, alltså att workshoppa skrivandet som vi gör i R2L – mindre tid till att prata om hur man kan göra, det funkar ändå inte.

Att förundras och rysa – Individuell omskrivning

Idag var en dag när vi två lärare rös av välbehag och kände djup tillfredsställelse och glädje. I den sva/spec-klass år 5 vi undervisar har vi jobbat med att skriva miljöbeskrivning utifrån Bröderna Lejonhjärta. Vi har betonat kontrasterna som Astrid Lindgren så rikligt använder sig av i sin text.

Miljöbeskrivning bröderna lejonhjärta

Här kommer anledningar till vår förundran och glädje, elevtexterna

Ind omskr bröderna lejonhjärta 2 Ind omskr bröderna lejonhjärta

Vi ser framtida författare och fotbollskommentatorer bland våra elever.

Metaspråk – KAL

Jag gör en djupdykning in i metaspråkets underbara värld. Jag har plöjt igenom Skriva Läsa Lära av JR. Martin och D. Rose och läst kapitlet om KAL, knowledge About Language en gång till. Här får man veta vad man som lärare behöver veta om språket, vilket metaspråk man behöver känna till, vilket metaspråk eleverna behöver känna till och hur man undervisar dem i detta.

Förra veckan började jag undervisa närmare i ordgrupper (sak, person, plats, tid, kvalitet, verb), vilka verbgrupper som finns och satser – enkel och komplex mening.

Plansch på konnektorer

konnektorer 1 konnektorer 2 konnektorer 3 konnektorer 4 konnektorer 5

Dagens reflektion – När elever som inte är vana med Reading to Learn tycker att det är för lätt

Den senaste tiden har jag märkt att de starkare eleverna, och även andra elever, kan uppleva som att de redan vet allt, är uttråkade eller tycker att det är alldeles för lätt.

Jag tror att det är lätt att tro att man vet allt redan när läraren inte ställer frågor som de inte vet svaret på (som de är vana vid) utan förbereder dem innan frågan ställs så att de vet vad de ska svara, enligt Förbered Fokusera Uppgift Bedöma VidareutvecklaDetta tror jag går över när de förstår arbetssättet, men tills dess försöker jag införa flera svårare saker, idag pratade jag till exempel om ordgrupper, satser och meningar och lärde dem metaspråk. Vi arbetade också med meningskonstruktion där de fick göra så många meningar som möjligt av en komplex mening med flera satser.

En annan idé är att vi får göra peel off grupper. De som tycker att det är för lätt får börja arbeta med uppgiften. Det vill säga att de som är redo för det kan arbeta mer självständigt och de som behöver mer stöttning stannar kvar med läraren.

Tips inför gemensam skrivning

Efter att du har genomfört note making och sedan fortsätter mot det gemensamma skrivandet, avsluta gärna lektionen efter att eleverna har bestämt vad de vill skriva om. På detta sätt kan du bättre förbereda dig och sätta in dig i ämnet innan det är dags för att skriva tillsammans.