Inte skriva elever på näsan med värderingar – jobb kring tolkning, gestaltning och våldtäkt

När vi läser behöver vi kunna avkoda (känna till relationen mellan bokstäver och ljud), sökläsa (förstå det som står utskrivet på meningsnivå), kunna dra slutsatser (lägga ihop information på olika ställen i texten = göra inferenser) samt kunna tolka (använda tidigare kunskaper och erfarenheter för att förstå texten).

Tolkning innebär att informationen man behöver för att förstå texten inte finns i texten. Eftersom tolkning är abstrakt kan det bli svårt att undervisa i.

Det går också att anlägga ett klassperspektiv på att tolka. Att tolka är att sätta ord på saker, att definiera företeelser och personer. Det innebär alltså att inta en maktposition. Detta, och att göra inferenser, är något medelklassbarn har gjort tillsammans med sina föräldrar 1000 timmar innan de börjar skolan. Dessutom har medelklassen ägnat sig åt tolkning i flera hundra år i sin yrkesutövning.

Berättargreppet gestaltning är på tolkningsnivå. Författaren har visat vad som händer utan att skriva ut det. Därför kan man genom att jobba med gestaltning få eleverna att förstå vad den kognitiva operationen tolkning innebär.

Eftersom tolkning handlar om att aktivera tidigare kunskaper byggde vi (hade VFU-student) upp elevernas kunskaper om hur våldtäkt går till med hjälp av två artiklar: om samtycke ur Sesam samt en artikel om att 7 av 10 blir paralyserade vid våldtäkt av DN Vetenskap.

Vi funderade länge på hur vi skulle gå till väga för att diskutera våldtäkten. Vi ville inte tala om för eleverna vad de skulle tycka. Eftersom jag håller på med Reading to Learn strävar jag alltid efter att gå till texten och diskutera med den som utgångspunkt. Genrepedagogik syftar inte till att ändra värderingar hos elever utan till att få dem tillägna sig redskap. I detta fall får eleverna redskapet att på djupet förstå en text, som i det här fallet gestaltar hur en våldtäkt kan gå till. Vilka värderingar de eventuellt förändrar och vilka lärdomar de drar kan jag naturligtvis påverka till exempel genom mina textval men till syvende och sidst är det upp till dem.

Till slut beslöt vi oss för att gå genom textens gestaltningar som ett sätt att få eleverna att förstå tolkning och få mer nyanserade diskussioner. De frågor vi ställde var bland annat

  1. Vad gjorde killen? Hur tänkte han?
  2. Vad gjorde tjejen? Hur kände hon sig?

Nedan följer ett exempel på gestaltning.

Exemplet är från Mirja Unges novell Det var igår bara där huvudpersonen blir våldtagen. Det står inte utskrivet utan läsaren måste tolka alla de sakerna som killen gör. Detta är det första killen gör när de träffas:

[Huvudpersonen har stått framför Systembolaget i två timmar, fryser och har blivit lurad på sina pengar av en alkoholist som skulle köpa ut till henne.] Jag känner att fötterna är alldeles kalla och stela, benen liksom tunga precis som dom var då när jag gick till honom, för han sa att jag skulle hänga med upp till honom ett tag, han var helt jäkla säker på att han visste vem den där alkisen som snott pengarna var, så om jag bara hängde med upp kunde han ringa runt lite och kolla läget, för jag ville väl ha tillbaka pengarna och säker som tusan var han på vem han som snott pengarna var.

Det börjar alltså med att killen ljuger för tjejen för att lura med henne upp till sig.

Och här öppnar sig möjligheten för många intressanta diskussioner och lärdomar om vi försöker besvara de två ovanstående frågorna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.