Graffitikväll – gemensam omskrivning

I mitt förra inlägg beskrev jag hur vi jobbade med novellen Det var igår bara. Sedan dess har gjort en gemensam omskrivning och här är resultatet.

Det var igår bara-gemensam konstDet var igår bara-gemensam konst 2

Som ni ser ville mina elever gestalta hur Karl försöker övertyga Julia genom dialog. Vi lärde oss att vi kan gestalta ett innehåll på olika sätt.

Det här är originaltexten:

Det var igår bara, s. 32 

Jag känner att fötterna är alldeles kalla och stela, benen är liksom tunga precis som dom var då när jag gick upp till honom, han var helt jäkla säker på att han visste vem den där alkisen som snott pengarna var, så om jag bara hängde med upp kunde han ringa runt lite och kolla läget, för jag ville väl ha tillbaka pengarna och säker som tusan var han på vem han som snott pengarna var. Han snackade på om den där alkisen som var helt störd tydligen och jag gick bredvid honom och jag behövde inte det, jag kunde ta bussen hem och ringa till Thea jag kunde haft hennes röst mot mitt öra nästan helt inuti mig, men jag gick där med honom och frös och lyssnade på hans snack och flaskorna klirrade mot varandra i kassen han bar.

Han tryckte in portkoden och ryckte upp porten och jag gick efter honom upp för trapporna.

och jag kunde ha vänt men jag vände inte jag vänta bakom honom när han låste upp dörren.

Du, säger Thea och knuffar till mig och jag vickar på fötterna för det är inget liv i dem.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.