Visar alla blogginlägg från: april 2017

Ett tillägg – Miniwhiteboards vid gemensam skrivning

Vid gemensam skrivning är det oftast få elever som är engagerade. Min kollega kom då på att miniwhiteboards kan användas för att eleverna ska få vara mer aktiva och också få fler tillfällen till att skriva. Reading to learn är en multimodal pedagogik som här har fått ett tillägg.

Lektionen som exemplen nedan kommer ifrån är för en klass på Språkintroduktion som är runt betygsnivå svenska som andraspråk. Vi jobbar med händelserna i Köln på nyårsafton 2015 och detta är en gemensam omskrivning från en text av det samhällskritiska perspektivet till vår text som ska vara ur ett perspektiv om individens ansvar. Innan dess har vi läst om nationalistiska och feministiska förklaringar till händelserna.

gem skriv 4gem skriv 3gem skriv 2

gem skriv 1

Reading to Learn – Den bästa pedagogiken?

I Australien drabbades genrepedagogiken av en backlash när medelklassmänniskor ansåg sig hotade. Medelklassen måste återskapa sina privilegier för varje generation och då genrepedagogiken, och speciellt Reading to Learn (R2L), lär ut de akademiska förmågorna som krävs för att bli medelklass, motarbetades pedagogiken. I Sverige har ingen sådan backlash kommit än. Det pedagogiska fältet har andra svagheter här än uppenbara klasskonflikter. En av de svenska pedagogiska akilleshälarna är uppfattningen om pedagogik som modefluga. En pedagogik bör avlösas av nästa, som uppfattas som bättre enbart på grund av att den är nyare, för att inte anses förlegad. Cyklerna är dessvärre så pass snabba att man knappt hinner börja förstå och tillämpa en pedagogik, än mindre utvärdera den, innan det är dags för nästa. Det är på detta sätt R2L har blivit drabbat i Sverige. Att sätta sig in i R2L är att sätta sig in i språket, alla ämnens språk. Språket är ju som bekant det mest komplexa system vi känner till. Själv har jag undervisat i R2L sedan 2011 och det är först nu som jag med ledighet kan använda mig av pedagogiken, planera för undervisning och utvärdera min insats och elevernas resultat någorlunda snabbt och effektivt.

Man har i Sverige också vänt sig mot att R2L anser sig vara den bästa pedagogiken. Det har uppfattats som provocerande. Alla pedagogiker anses väl vara de bästa av de som förespråkar dem. R2L är sprunget ur en rättviserörelse, därför tror jag att det är lättare att slå ner på den. Den är utarbetad av lingvister och lärare i samarbete och är inte en rent akademisk produkt. Lärare som undervisar i R2L har genom klassrumsforskning, som traditionellt sett har varit nedvärderat som forskningsområde, visat att pedagogiken minskar klyftorna mellan de högpresterande och lågpresterande eleverna. På detta är R2L bäst. Om det sedan är den mest innovativa metoden (det är ju den nyaste pedagogiska trenden i Sverige, ”innovativ” pedagogik – att bedriva så kreativ, elevförankrad och rolig undervisning som möjligt.) låter jag vara osagt. För att avgöra vilken pedagogik som är bäst måste vi ställa oss frågan vilket mål vi försöker uppnå.  Jag vill bidra till minskad sortering av elever, till att färre elever känner sig dumma under sin skoltid för att skolans vita medelklasskultur inte görs explicit och förklaras och jag vill förändra världen och bidra till att klassamhället, genom utbildning, avskaffas. Då är en pedagogik som genrepedagogiken, där man har skapat en ”express super highway” till den input och övning som vanligtvis tar väldigt många år att få och som är det som skapar språkfärdigheten och till det akademiska språket och kunskaperna, den mest effektiva. Det är dessa kunskaper som inte är tillgängliga för en majoritet av världens elever.

Det finns inte heller någon motsättning till att dramatisera något, göra ett radioprogram eller uppgifter utan tak som Gibbons skriver om, och R2L . Inte heller att göra tillägg som gör R2L ännu mer explicit som man behöver göra när man undervisar exempelvis nyanlända.

Gemensam konstruktion – styvmoderligt behandlat

Jag jobbar med nyhetstexter med mina nybörjare i engelska just nu.

Extreme weather in Peru

En av de saker jag kämpar med som lärare är min egen rastlöshet. Jag blir lätt stressad om det inte går i en rasande fart. Därför har jag ofta struntat i den gemensamma konstruktionen av en text, alltså det arbetsmoment där man använder sina anteckningar för att återskapa en text. Våra nyckelord såg ut såhär:

  • heavy rains – hit – Peru – put – 200 000 people – risk
  • people who lost their homes – help
  • 60 people – died – year – twelve people – died – last three days
  • there – video – Peruvian woman – stuck – mudslide
  • escapes – then – collapses
  • took – hospital
  • seriously injured

Utifrån detta pratade vi grammatik, subjekt – objekt, partikel, prepositioner, ordföljd (subjektet kommer oftast först) och verbformer (have died – died).