Visar alla blogginlägg med kategorin:
Ämnesövergripande undervisning

Reading to Learn – Den bästa pedagogiken?

I Australien drabbades genrepedagogiken av en backlash när medelklassmänniskor ansåg sig hotade. Medelklassen måste återskapa sina privilegier för varje generation och då genrepedagogiken, och speciellt Reading to Learn (R2L), lär ut de akademiska förmågorna som krävs för att bli medelklass, motarbetades pedagogiken. I Sverige har ingen sådan backlash kommit än. Det pedagogiska fältet har andra svagheter här än uppenbara klasskonflikter. En av de svenska pedagogiska akilleshälarna är uppfattningen om pedagogik som modefluga. En pedagogik bör avlösas av nästa, som uppfattas som bättre enbart på grund av att den är nyare, för att inte anses förlegad. Cyklerna är dessvärre så pass snabba att man knappt hinner börja förstå och tillämpa en pedagogik, än mindre utvärdera den, innan det är dags för nästa. Det är på detta sätt R2L har blivit drabbat i Sverige. Att sätta sig in i R2L är att sätta sig in i språket, alla ämnens språk. Språket är ju som bekant det mest komplexa system vi känner till. Själv har jag undervisat i R2L sedan 2011 och det är först nu som jag med ledighet kan använda mig av pedagogiken, planera för undervisning och utvärdera min insats och elevernas resultat någorlunda snabbt och effektivt.

Man har i Sverige också vänt sig mot att R2L anser sig vara den bästa pedagogiken. Det har uppfattats som provocerande. Alla pedagogiker anses väl vara de bästa av de som förespråkar dem. R2L är sprunget ur en rättviserörelse, därför tror jag att det är lättare att slå ner på den. Den är utarbetad av lingvister och lärare i samarbete och är inte en rent akademisk produkt. Lärare som undervisar i R2L har genom klassrumsforskning, som traditionellt sett har varit nedvärderat som forskningsområde, visat att pedagogiken minskar klyftorna mellan de högpresterande och lågpresterande eleverna. På detta är R2L bäst. Om det sedan är den mest innovativa metoden (det är ju den nyaste pedagogiska trenden i Sverige, ”innovativ” pedagogik – att bedriva så kreativ, elevförankrad och rolig undervisning som möjligt.) låter jag vara osagt. För att avgöra vilken pedagogik som är bäst måste vi ställa oss frågan vilket mål vi försöker uppnå.  Jag vill bidra till minskad sortering av elever, till att färre elever känner sig dumma under sin skoltid för att skolans vita medelklasskultur inte görs explicit och förklaras och jag vill förändra världen och bidra till att klassamhället, genom utbildning, avskaffas. Då är en pedagogik som genrepedagogiken, där man har skapat en ”express super highway” till den input och övning som vanligtvis tar väldigt många år att få och som är det som skapar språkfärdigheten och till det akademiska språket och kunskaperna, den mest effektiva. Det är dessa kunskaper som inte är tillgängliga för en majoritet av världens elever.

Det finns inte heller någon motsättning till att dramatisera något, göra ett radioprogram eller uppgifter utan tak som Gibbons skriver om, och R2L . Inte heller att göra tillägg som gör R2L ännu mer explicit som man behöver göra när man undervisar exempelvis nyanlända.

Graffitikväll – gemensam omskrivning

I mitt förra inlägg beskrev jag hur vi jobbade med novellen Det var igår bara. Sedan dess har gjort en gemensam omskrivning och här är resultatet.

Det var igår bara-gemensam konstDet var igår bara-gemensam konst 2

Som ni ser ville mina elever gestalta hur Karl försöker övertyga Julia genom dialog. Vi lärde oss att vi kan gestalta ett innehåll på olika sätt.

Det här är originaltexten:

Det var igår bara, s. 32 

Jag känner att fötterna är alldeles kalla och stela, benen är liksom tunga precis som dom var då när jag gick upp till honom, han var helt jäkla säker på att han visste vem den där alkisen som snott pengarna var, så om jag bara hängde med upp kunde han ringa runt lite och kolla läget, för jag ville väl ha tillbaka pengarna och säker som tusan var han på vem han som snott pengarna var. Han snackade på om den där alkisen som var helt störd tydligen och jag gick bredvid honom och jag behövde inte det, jag kunde ta bussen hem och ringa till Thea jag kunde haft hennes röst mot mitt öra nästan helt inuti mig, men jag gick där med honom och frös och lyssnade på hans snack och flaskorna klirrade mot varandra i kassen han bar.

Han tryckte in portkoden och ryckte upp porten och jag gick efter honom upp för trapporna.

och jag kunde ha vänt men jag vände inte jag vänta bakom honom när han låste upp dörren.

Du, säger Thea och knuffar till mig och jag vickar på fötterna för det är inget liv i dem.

Det var igår bara – hela cirkelmodellen

Jag jobbar som sagt med gestaltningar och tolkning (se förra inlägget). Nu har vi börjat med cirkelmodellen och här följer de olika arbetsmomenten.

Förberedelse inför läsning

Det här är en liten del ur novellen Det var igår bara. Det är delen som handlar om hur  huvudpersonen, ”jag”, och killen träffas och hur hon går med att gå upp till honom. Nu ska vi läsa den lite noggrannare för att sen skriva tillsammans. Oftast brukar man läsa en mening i taget men här är meningarna så långa att jag har delat av dem. Meningarnas längd visar att huvudpersonen är stressad och förvirrad.

Detaljerad läsning

Det var igår bara 1

Det var igår bara 2Det var igår bara 3Förberedelse inför gemensam skrivning

Skrivplan

Eleverna kom med förslag som vi sedan röstade om.

Skrivplan det var igår bara sik

det var igår bara gem 1 det var igår bara gem 2det var igår bara gem 3 Exempel på problem att skriva om

Problemet måste vara av karaktären ‘jag gjorde något farligt/dumt och det fick stora konsekvenser’ för att göra novellen komplex. Det kan också handla om att någon gör en person en tjänst och sedan kräver igen gentjänst som känns obehaglig.

Efter en ganska lång diskussion där vi diskuterade hur problemet måste formuleras så att inte huvudpersonen antingen blir ett stackars offer som saker bara händer eller en ”idiot” (någon som är agerar dumt som man inte kan förstå)så kom eleverna med dessa förslag:

En kille stjäl och polisen tar honom

En kille har sex med en tjej som sedan anklagar honom för våldtäkt (fast det inte var våldtäkt)

En kille hade två tjejer och när folk fick reda på det så började de hata honom

En kompis lånade pengar som han inte betalade tillbaka förrän efter ett år

Jag snodde pengar från min mamma och tappade dem

En tjej målar graffiti och blir nästan påkörd av ett tåg

Att formulera problemet handlade alltså om att göra huvudpersonen till en trovärdig karaktär med inre kamper och motsägelser.

Checklista för kamratbedömning

Checklista - det var igår bara

 

Inte skriva elever på näsan med värderingar – jobb kring tolkning, gestaltning och våldtäkt

När vi läser behöver vi kunna avkoda (känna till relationen mellan bokstäver och ljud), sökläsa (förstå det som står utskrivet på meningsnivå), kunna dra slutsatser (lägga ihop information på olika ställen i texten = göra inferenser) samt kunna tolka (använda tidigare kunskaper och erfarenheter för att förstå texten).

Tolkning innebär att informationen man behöver för att förstå texten inte finns i texten. Eftersom tolkning är abstrakt kan det bli svårt att undervisa i.

Det går också att anlägga ett klassperspektiv på att tolka. Att tolka är att sätta ord på saker, att definiera företeelser och personer. Det innebär alltså att inta en maktposition. Detta, och att göra inferenser, är något medelklassbarn har gjort tillsammans med sina föräldrar 1000 timmar innan de börjar skolan. Dessutom har medelklassen ägnat sig åt tolkning i flera hundra år i sin yrkesutövning.

Berättargreppet gestaltning är på tolkningsnivå. Författaren har visat vad som händer utan att skriva ut det. Därför kan man genom att jobba med gestaltning få eleverna att förstå vad den kognitiva operationen tolkning innebär.

Eftersom tolkning handlar om att aktivera tidigare kunskaper byggde vi (hade VFU-student) upp elevernas kunskaper om hur våldtäkt går till med hjälp av två artiklar: om samtycke ur Sesam samt en artikel om att 7 av 10 blir paralyserade vid våldtäkt av DN Vetenskap.

Vi funderade länge på hur vi skulle gå till väga för att diskutera våldtäkten. Vi ville inte tala om för eleverna vad de skulle tycka. Eftersom jag håller på med Reading to Learn strävar jag alltid efter att gå till texten och diskutera med den som utgångspunkt. Genrepedagogik syftar inte till att ändra värderingar hos elever utan till att få dem tillägna sig redskap. I detta fall får eleverna redskapet att på djupet förstå en text, som i det här fallet gestaltar hur en våldtäkt kan gå till. Vilka värderingar de eventuellt förändrar och vilka lärdomar de drar kan jag naturligtvis påverka till exempel genom mina textval men till syvende och sidst är det upp till dem.

Till slut beslöt vi oss för att gå genom textens gestaltningar som ett sätt att få eleverna att förstå tolkning och få mer nyanserade diskussioner. De frågor vi ställde var bland annat

  1. Vad gjorde killen? Hur tänkte han?
  2. Vad gjorde tjejen? Hur kände hon sig?

Nedan följer ett exempel på gestaltning.

Exemplet är från Mirja Unges novell Det var igår bara där huvudpersonen blir våldtagen. Det står inte utskrivet utan läsaren måste tolka alla de sakerna som killen gör. Detta är det första killen gör när de träffas:

[Huvudpersonen har stått framför Systembolaget i två timmar, fryser och har blivit lurad på sina pengar av en alkoholist som skulle köpa ut till henne.] Jag känner att fötterna är alldeles kalla och stela, benen liksom tunga precis som dom var då när jag gick till honom, för han sa att jag skulle hänga med upp till honom ett tag, han var helt jäkla säker på att han visste vem den där alkisen som snott pengarna var, så om jag bara hängde med upp kunde han ringa runt lite och kolla läget, för jag ville väl ha tillbaka pengarna och säker som tusan var han på vem han som snott pengarna var.

Det börjar alltså med att killen ljuger för tjejen för att lura med henne upp till sig.

Och här öppnar sig möjligheten för många intressanta diskussioner och lärdomar om vi försöker besvara de två ovanstående frågorna.

Konferens om språkintroduktion – Göteborg 1-2 september 2016

Sitter i skrivande stund på konferensen om språkintroduktion i Göteborg. Konferensen berör mestadels kartläggning, organisation och bedömning men har också haft mer konkreta inslag i form av exempel från undervisning.

Det som slår mig är att det är relativt lite fokus på konkret läs- och skrivundervisning trots att det är det som utgör lärarnas vardag och avgör elevernas studieframgångar. Om jag analyserar det lärare behöver, genom de diskussioner jag har deltagit i, så visar det sig att det för elever med en låg grad av litteracitet (de som inte har någon skolbakgrund) fortfarande tar väldigt lång tid att lära sig läsa och skriva. Exempel på 3 år har nämnts. Så det finns fortfarande, ibland omedvetet, ett sug efter hur man undervisar effektivt i läs- och skriv- samt genrekunskap hos lärare!

Ett nytt kapitel

Denna hösttermin började jag jobba med språkintroduktion. Från grundskola till gymnasieskola, från kursplanens mål till elever som jobbar för att få språkkunskaperna i både vardags- skol- och ämnesspråk. Också från en mindre komplex organisation till en organisation, speciellt vid skolstart, som sätter allas tålamod och problemlösningsförmåga på prov.

Arbetsgång

Här följer en planeringsmall för gången inom ett arbetsområde, från början till slut. Man behöver inte ha med alla delar men det är lättare när man ser dem framför sig.

R2L planeringsmall 1R2L planeringsmall 2R2L planeringsmall 3

Muntlig presentation – Keynote

Vi skrev först biografier och sedan fick alla presentera sina personer muntligen. Alla elever på vår skola har i-pads.

Vi arbetade i presentationsappen Keynote. Den är väldigt snygg och man kan också se sina presentationsanteckningar medan man presenterar.

Att ha gjort en förlaga, en egen keynotepresentation, var väldigt nyttigt. Det gjorde det lättare att sätta ord på det eleverna behövde göra, eftersom jag hade behövt göra det själv. Jag bad dem att arbeta efter principen lite text på slidesen och prata desto mer. Det var också nyttigt att öva på hur man ska göra anteckningar, som de sedan ska kunna läsa medan de presenterar. Muntlig presentation är en ren konst. Vi förstod snabbt att framgång ligger i övning i att framföra presentationen. Det räcker inte med att ha gjort en bra presentation i keynote.

Förlagor

Så fort jag vill att mina elever ska producera något så försöker jag att tillhandahålla en förlaga. För det mesta arbetar vi med texter och då finns det en exempeltext. Men ibland är det muntliga presentationer, debatter eller annat som ska tillverkas. Då måste jag producera dessa själv. Jag har som princip att det ska ta högst en halvtimme så det blir lite varierande kvalitet. Det viktiga är att eleverna får se ett exempel rent visuellt och inte bara få förklarat i ord hur slutresultatet ska bli.

Här är några förslag på inledningar. (Förlagan som jag gjorde till hela den muntlig presentationen blev inte så bra eftersom jag inte hade övat… Jag glömde ha med en ordentlig avslutning till exempel. Så den publicerade jag endast på min lärarblogg.)

Och här kommer ett förslag på avslutning –

Minskad plagiering och ökad förståelse – Att använda sexrutingar för att faktasöka

Sexruting länder

När jag jobbar med faktatexter använder jag underrubrikerna i texten som jag sätter i en sexruting. På så sätt kan eleverna söka fakta lättare. Jobbar vi med länder kan de söka ‘Italien, statsskick’ och sökningen blir då mer avgränsad.

Att jobba med sexrutingar skapar det extra steg mellan att söka fakta och skriva in det i sin text direkt som gör det lättare för dem att inte plagiera. Om eleverna har mellansteget att behöva skriva ner de fakta de har hittat på nätet i sin sexruting, blir det sedan lättare för dem att formulera egna meningar. Och det är här exempeltexten kommer in.

För att kunna skriva en egen faktatext måste eleverna förstå exempeltextens alla underrubriker men också alla meningar. De måste helt enkelt verkligen förstå texten. Ibland krävs det mer detaljerad faktasökning för att eleverna ska kunna få fram hur ofta det hålls val i ett land och då måste de kunna förstå exempeltextens mening/stycke som beskriver val för att kunna söka de fakta som krävs för att skriva sin egen text.

Arbetsordningen för att skriva faktatexter bli alltså:

– Förberedelse för läsning

– Detaljerad/Stycke för stycke-läsning

– Faktasök (med hjälp av sexruting och exempeltext)

– Gemensam skrivning (där jag också visar hur jag söker fakta och fyller i den i sexrutingen som vi sedan formulerar meningar av)

– Självständig skrivning (med hjälp av de fakta man har antecknat i sexrutingen och formuleringarna i exempeltexten)