Visar alla blogginlägg med kategorin:
Ämnesövergripande undervisning

När det är en fördel att inte förstå – Att kamratbedöma dramaturgi

Vi har jobbat med film i år 6 och innan eleverna lämnar in för summativ bedömning och betygssättning så lämnar de in sina filmer till kamratbedömning av varandra.

Innan de tittar på varandras filmer ska de titta på filmmanusen, som beskriver den berättelse som de ska berätta med sin film.

Filmmanus - rödluvan

Sedan ska de titta på filmen och kamratbedöma den genom two stars and a wish.

Two stars and a wish

För att kunna ge en önskan om förbättring var de tvungna att utgå ifrån någon av matrisens skrivningar. Detta för att kommentaren verkligen skulle innebära att de kunde hjälpa varandra till ett bättre resultat, att gruppen som blev kamratbedömd förstod och för att införa korrekt terminologi (metaspråk).

Matris filmprojekt

Efter att hennes grupp hade tittat igenom kamraternas film sa en elev ”Jag fattar ingenting.”. Om man inte förstår någonting så är det oftast knas med dramaturgin. Man har inte kunnat berätta det man har avsett. Och i och med att eleven sa såhär förstod jag hur bra det var med kamratbedömning av filmerna. Och hur bra det är att inte förstå – bara man kan förklara det. För förstår inte hon, finns det fler som inte förstår och då måste filmen göras om. Vi måste analysera vad som inte fungerade och rätta till det. Ett kognitivt krävande arbete.

Genrekarta som verktyg för elevmedbestämmande

Nedan ser vi en genrekarta som jag brukar använda för att låta eleverna vara med och bestämma. När jag använder kartan förstår eleverna att det mesta vi gör utgår från genre. Jag har försökt att lista texttyperna från mer talspråkslika återberättande texter till mer och mer skriftspråkslika texter. Självklart är det inte helt givet att språket i alla argumenterande texter är mer formellt än i alla instruktioner till exempel.

Jag har fyllt i några exempel för att visa hur jag menar.

Välja arbetsområde utifrån texttyp - ny

Och på engelska:

Välja arbetsområde utifrån texttyp - engelska

Samtalet – En bro mellan elevernas erfarenheter och abstrakt kunskap

Att skriva är en abstrakt flerskiktad uppgift. Det är mycket att hålla reda på i huvudet. Ibland blir jag lite för upptagen med att få eleverna att förstå allt det här abstrakta. Jag funderar fram och tillbaka på hur jag ska göra det explicit och vilken ordning i arbetsgången som är optimal för att eleverna ska lära sig skrivandets konst.

När vi jobbade med en nyhetsartikel som handlade om inbrott med mina femteklassare råkade vi komma in på deras erfarenheter av inbrott. Både personliga erfarenheter eller något de hade sett på tv-nyheterna. Det var den roligaste timmen vi haft på länge! Och jag blev påmind, av mina elever, att det här steget (som de flesta lärare som undervisar yngre barn är experter på) verkligen inte får glömmas bort. Jag kan nämligen använda deras erfarenheter och bygga på dem. Och jag kan också använda deras återgivanden att hänvisa tillbaka till när vi sedan ska hitta på en story som håller.

Att skriva nyhetsartikel tillsammans – En utmanande uppgift

När jag nu jobbar med nyhetsartiklar med min femteklass kom jag på att det gäller att dels jobba med språket eftersom nyhetsartiklar har ett formellt språk där det förekommer många nominaliseringar, där substantiv uttrycker skeenden som i mer vardagligt tal skulle uttryckas av ett verb och ett substantiv, exempelvis kapitulation innebär att människor (substantiv) gav upp (verb).

Först läste jag ingressen detaljerat. Sedan läste vi resten av nyhetsartikeln stycke för stycke efter nyhetsfrågorna.

Nyhetsartikel - Tjuvar

Sedan gick jag igenom gången i rättsystemet fungerar.

Efter detta skulle jag göra en gemensam omskrivning (skriva en nyhetsartikel tillsammans om en händelse som klassen har valt) men det visade sig vara alltför svårt. Eleverna förstod inte tillräckligt väl för att kunna göra en individuell omskrivning efter den, så jag fick backa bandet och göra en gemensam konstruktion (de skrev om originaltexten utifrån de överstrukna stödorden) parvis för att jobba igenom språket i artikeln. När eleverna får skriva samma nyhetsartikel som exempeltexten ger detta dem möjlighet att diskutera ords betydelse och vilka grammatiska ord (”småord”) som behövs för att meningen ska få samma betydelse som i originaltexten. Det viktiga är att återskapa en text som fungerar innehållsmässigt och grammatiskt, inte att komma ihåg exakt hur originaltexten är formulerad.

Detta är vad de lärde sig av den gemensamma konstruktionen enligt egen utsago:

”Man måste ha bra information om det som hände för att de som läser ska fatta texten.”

”Att nyhetsartiklar kan vara spännande och roliga.”

”Att det är en opersonlig text.”

För att repetera att nyhetsartiklar svarar på nyhetsfrågorna fick de svara på dem, formulerade såhär:

1. Vad har hänt?

2. Vilken är nyheten? Vad är speciellt med den här händelsen?

3. Vilka var med om händelsen?

4. När skedde det?

5. Var skedde det?

6. Hur kändes det? Vem/vilka har blivit intervjuade för att vi ska få reda på hur det kändes?

7. Vad händer nu? Vem/Vilka har blivit intervjuade för att vi ska få reda på det?

För att den gemensamma omskrivningen (när vi skriver om en händelse vi har röstat fram i klassen) ska bli bra måste man planera den redan i skedet när man gör den detaljerade läsningen.

Nyhetsartikel - Tjuvar 3

Som det kanske syns här så har jag inte följt meningsstrukturen slaviskt utan mer försökt använda mig av samma typer av formuleringar men poängtera att det viktiga är att svara på nyhetsfrågan.

Ingressen däremot kan läsas detaljerat. Den är så pass informationstät och komplex eftersom den är en sammanfattning av det viktigaste i nyhetsartikeln.

Jag betonar alltid olika saker i varje lärandecykel. Jag utgår från elevernas ålder och tidigare kunskap om nyhetsartiklar. I denna lärandecykel har jag koncentrerat mig på att de ska förstå att nyhetsartiklar är baserade på nyhetsfrågorna och att journalister måste intervjua människor för att få svar på Hur kändes det? och Vad händer nu? Jag har inte gått in på nyhetsartiklarnas struktur, där det viktigaste kommer först, annat än att ha nämnt det. Inte heller syftet, förutom att återberätta en händelse, som är att sälja nyheten, har vi gått in på av hänsyn till att den här texttypen är svår för eleverna.

Jag kan inte nog betona vikten av en skrivplan för att eleverna ska förstå nyhetsartikelns innehåll.

Det jag har lärt mig av detta arbete hittills är att alltid, alltid, alltid planera den gemensamma omskrivningen samtidigt som den detaljerade läsningen. Annars blir det aldrig riktigt bra. Även att prata lite om hur journalister arbetar kan vara klargörande för eleverna.

Textkritiska frågor – Nyhetsartiklar

Historiskt sett har tolkning av text varit utmärkande för läsning av texter. Självklart är det viktigt att öva upp förmågan att använda sina erfarenheter och kunskaper utanför texten, som tolkning innebär, till att förstå det man läser, men det finns också andra aspekter på hur man kan förhålla sig till text än att bara försöka förstå den. Att förhålla sig kritisk är att försöka förstå bakomliggande orsaker, synsätt, budskap mm.

I följande inlägg listar jag fler exempel på textkritiska frågor enligt Reading to Learn.

Till nyhetsartikeln Tjuvar firade julen i fångenskap ur Fixa texten 1 tycker jag att följande textkritiska frågor passade.

Textkritiska frågor Tjuvar firade

Den första frågan

1. Är det viktigt att veta att det var två män och hur gamla de var som hade utfört brottet? Varför tror du att artikeln har valt att ta med det?

hade mina femteklassare väldigt svårt att kognitivt förstå (eftersom de troligen inte har övat så mycket på att förhålla sig textkritiska). Jag valde den frågan för att visa på hur tidningar jobbar med eller mot fördomar. De som utfört brottet i den här nyhetsartikeln var två män i 20-årsåldern. Genom den frågan kunde jag exemplifiera ‘Hur hade vi reagerat om det hade varit två kvinnor i 60-årsåldern som hade begått inbrottet?’ Vi kunde också prata om fakta, att det är män som begår de flesta brott och fundera på varför det ligger till på detta sätt.

När det gäller fråga 2

Vilken bild får du av inbrottstjuvarna? Hur tror du att de är som personer?

fick vi fatt på en hel del intressanta tankar. Eleverna sa bland annat att de tror att de är korkade och fattiga (eftersom de inför julen var tvungna att göra inbrott för att ha råd med julklappar). Här ser vi att eleverna får använda sin förmåga för att dra slutsatser och att vi också sätter fingret på hur nyhetsartiklar får oss att uppfatta olika människor ur olika grupper, även om det är genom relativt subtila metoder.

 

 

Att tydliggöra innehållet i text – Jobba med skrivplan

Ett enkelt sätt att visa på hur olika texttyper skiljer sig från varandra och vilka olika komponenter de har är att göra en (gemensam) skrivplan innan gemensam skrivning. Även det faktum att vissa av nyhetsfrågorna besvaras av journalisten men att journalisten måste intervjua människor för att svara på  andra nyhetsfrågor (Hur kändes det? Vad händer nu?) tydliggörs.

Nu när vi jobbar med nyhetsartiklar (vi har jobbat med nyhetsartikeln Tjuvar firade julen i fångenskap, ur Fixa texten 1) blir nyhetsfrågorna tydliga i följande skrivplan:

Händelse/Vad har hänt? Ett brott har begåtts. Ett inbrott där inbrottstjuvarna blev kvar i huset.

Vilka utförde brottet? Två män i tjugoårsåldern

Vilka blev utsatta för brottet? Familjen Molavi

Var hände det? I Degerbo

När hände det? Under julhelgen

Hur kändes det? (intervju med Tommy Molavi) ledsamt och komiskt

Vad händer nu? (intervju med Felicia Hallsten, polisinspektör) Personerna är häktade i väntan på åtal.

 

Jag börjar tycka mer och mer om skrivplaner när jag ser hur mycket de hjälper mig att visualisera innehållet i texten för eleverna.

 

Meningsfulla grupparbeten

Ett bra sätt att spåna idéer och organisera arbetet samt förutse hur mycket arbete det kommer bli samtidigt som alla eleverna är delaktiga är att jobba med Edward de Bonos tänkarhattar.

de bono

Andra sätt  är att dela ut rollerna presentatör, tidhållare, ordfördelare, fokushållare, grafisk designer, faktaletare, med flera.

Language is meaning – Språksyn och konsekvenser

Språket är det mest komplexa system som vi människor känner till.

Under den nationella nätverksträffen för Reading to Learn i Uppsala förra veckan föreläste bland annat professor Caroline Coffin, Open University, London. Hennes forskningsområde är lingvistik och engelska. Hon menar att människor i allmänhet uppfattar språk som något som bara ”finns där”.  Inom SFL (systemic functional lingustics) har språk definierats som mening. Med det menas att språk inte bara är ett verktyg man lär sig genom utan språket i sig är mening om man översätter mening till betydelse eller innebörd.  Man lär sig alltså inte NO, eller vilket ämne det nu är, genom språket, utan NO-språket är NO. Att separera ämne från språk går inte. Hur skulle ämneskunskaper annars kommuniceras om inte genom språk?

Om vi i skolan skulle anta denna språksyn skulle det innebära att alla lärare i alla ämnen skulle behöva undervisa i språk. Det skulle också innebära att vi skulle behöva prata mer explicit om språk. Därigenom skulle förhoppningsvis underförstådda förväntningar göras uttalade och de elever som inte delar skolans kultur skulle härmed dels lättare få den hjälp de behöver och dels förstå att det handlar om språkkunskaper och inte om att inte om att vara otillräcklig på något ogripbart sätt.

Jag anar också att det skulle lyfta språkkunnighet till något som  är mer värdefullt.

Instruerande text – Att läsa instruktion detaljerat

Den här texten tog jag fram när jag förra året skulle rita kartor med eleverna på idrotten. För att kunna beräkna höjd ungefärligt passade metoden där man syftar med en penna eller pinne och sedan stegar ut längden för att få en uppfattning om hur hög en höjd är fungerar utmärkt.

I år använder jag texten för att visa på ordgrupper, verb i imperativ och person/sak (substantiv) samt konnektorer (tidsbindeord). När jag läser texten detaljerat ber jag dem att identifiera metod (hur man gör något) och material (vad man behöver) också eftersom texten annars inte skulle vara svår för dem att läsa. Verben syfta, stega och så vidare är dock inte verb som eleverna (svenska som andraspråk år 6) skulle förstå utan förklaring.Mäta trädhöjd

 

Instruktionsfilm

Idag gjorde jag en liten instruktionsfilm som en ”exempeltext” åt eleverna. De har valt att bli examinerade genom film. Att göra filmen tog ca. 20 minuter, jag kan verkligen rekommendera det. Den är inte perfekt, långt därifrån, men det är en förlaga som förhoppningsvis får dem att tänka att de kan göra något bättre själva. Jag använde ViTal för att läsa upp texten som jag kommer läsa detaljerat.

Innan de får göra filmer ska de göra bildmanus. Här har jag skannat in en bild och text (med skannermus) för att eleverna ska se hur enkelt man kan rita och skriva.

Bildmanus ex

Vi ska också ha en föreläsning om bildutsnitt (panoramabild, helbild, halvbild, närbild, detaljbild) samt kamerarörelser (tilt, panorering, zoom) för att eleverna ska göra bättre filmer.