Visar alla blogginlägg med kategorin:
Film och media

Recension av filmen Winter’s bone – Att jobba med textresponser

Till de evaluerande, utvärderande, texterna hör argumenterande texter och textresponser. Medan argumenterande texter utvärderar ämnen och åsikter så utvärderar textresponserna texter (eller filmer, bilder om vi tänker oss ett utvidgat textbegrepp) och deras budskap. (Learning to Write, Reading to Learn, Martin & Rose, s. 211)

När eleverna, framförallt i de högre årskurserna läser skönlitteratur eller ser filmer, förväntas de inte att skriva en skönlitterär text utan att skriva en textrespons, en recension eller liknande. (ibid.)

I det här projektet började vi med att se en film, Winter’s bone, en av mina absoluta favoritfilmer. Huvudpersonen är en stark 17-årig tjej som utmanar normer och övervinner hopplöshet i sitt liv som hon lever i Ozarkbergen i Missouri.

Winters bone bild

Eftersom den recension jag hittade var så pass bra (många värderande ord, känslomässigt laddade verb och fraser samt skriven precis efter receptet på en textrespons) så bestämde jag mig för att jobba med den även om den var väldigt svår på grund av sin informationstäthet och inte nog med det är den på engelska. Jag har jobbat med den här texten förut och då gick jag, i min iver över att allt går bara man jobbar med Reading to Learn, direkt på att läsa texten. Big no no. Det fungerade inte alls. Men jag ville inte överge den här fantastiska recensionen. Så jag började fundera på hur jag skulle kunna göra. Jag kom på att jag kunde stötta mina elever genom att diskutera de teman som förekommer i recensionen.

Winters bone genresteg

Det vi ser här på bilden ovan är hur jag har analyserat genrestegen men även innehållet. Att analysera innehållet gjorde jag för att kunna ställa frågor som ett sätt att bygga upp fältet, innan jag börjar med den detaljerade läsningen. Det är detta steg som jag tror kommer underlätta läsningen av texten för eleverna. (Jag använde olika färger för att hålla isär olika teman.)

Winters bone movie talkHär är frågorna som jag använde för att bygga upp elevernas förförståelse och vokabulär. Det som är rödmarkerat är stöttningsfraser (scaffolding). Pauline Gibbons nämnde under sin föreläsning i Stockholm den 2 oktober att alla elever bör få samma undervisning så långt det är möjligt men de behöver högre eller lägre grad av stöttning för att det ska vara möjligt.

Redan när jag planerade vilka ord som jag skulle ta ut för den detaljerade läsningen började jag också tänka på hur en möjlig gemensam skrivning av texten skulle kunna se ut. Jag valde filmen Lejonkungen som vi ska skriva en gemensam recension om, eftersom jag utgick ifrån att de flesta elever har sett den.

Winters bone gemensam skrivning

Det var när jag jobbade med att förbereda den gemensamma läsningen som jag insåg att Connie Ogles recension var något alldeles extra.

Det är när vi jobbar med gemensam skrivning som jag kommer introducera metaspråket för textresponser. I det här fallet har jag valt orden evaluating, evaluation, message, interpretation, interpret, synopsis, re-affirmation.

Bedömningsmall för bland annat textresponser finns i mitt tidigare inlägg.

Vad eleverna kan vara med och bestämma om i skolan

Här följer en tabell över vad eleverna kan vara med och bestämma om i skolan.

Elevmedbestämmande - grid

När det är en fördel att inte förstå – Att kamratbedöma dramaturgi

Vi har jobbat med film i år 6 och innan eleverna lämnar in för summativ bedömning och betygssättning så lämnar de in sina filmer till kamratbedömning av varandra.

Innan de tittar på varandras filmer ska de titta på filmmanusen, som beskriver den berättelse som de ska berätta med sin film.

Filmmanus - rödluvan

Sedan ska de titta på filmen och kamratbedöma den genom two stars and a wish.

Two stars and a wish

För att kunna ge en önskan om förbättring var de tvungna att utgå ifrån någon av matrisens skrivningar. Detta för att kommentaren verkligen skulle innebära att de kunde hjälpa varandra till ett bättre resultat, att gruppen som blev kamratbedömd förstod och för att införa korrekt terminologi (metaspråk).

Matris filmprojekt

Efter att hennes grupp hade tittat igenom kamraternas film sa en elev ”Jag fattar ingenting.”. Om man inte förstår någonting så är det oftast knas med dramaturgin. Man har inte kunnat berätta det man har avsett. Och i och med att eleven sa såhär förstod jag hur bra det var med kamratbedömning av filmerna. Och hur bra det är att inte förstå – bara man kan förklara det. För förstår inte hon, finns det fler som inte förstår och då måste filmen göras om. Vi måste analysera vad som inte fungerade och rätta till det. Ett kognitivt krävande arbete.

Genrekarta som verktyg för elevmedbestämmande

Nedan ser vi en genrekarta som jag brukar använda för att låta eleverna vara med och bestämma. När jag använder kartan förstår eleverna att det mesta vi gör utgår från genre. Jag har försökt att lista texttyperna från mer talspråkslika återberättande texter till mer och mer skriftspråkslika texter. Självklart är det inte helt givet att språket i alla argumenterande texter är mer formellt än i alla instruktioner till exempel.

Jag har fyllt i några exempel för att visa hur jag menar.

Välja arbetsområde utifrån texttyp - ny

Och på engelska:

Välja arbetsområde utifrån texttyp - engelska

Att göra nyhetsinslag – Ett filmprojekt med år 7

Förutom kunskapsmålen ur kursplanen i svenska som andraspråk

  • Kombinera text med estetiska uttryck
  • Ge omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter

så hade jag även andra syften med filmprojektet

  • Filma och berätta med bilder
  • Handha ett projekt
  • Att få verktygen till ett fungerande grupparbete
  • Elevinflytande över projektets delar – vara med och utforma arbetsgång och schema
  • Elevinflytande över bedömningen – vara med och utforma delar av bedömningsmatrisen
  • Projektet skulle vara organisatoriskt ”snävt” men ge mycket utrymme för egen kreativitet – läraren ger en ganska stram form och mycket frihet för eleverna att bestämma innehållet
PP:n
Den pedagogiska planeringen är uppdelad i tre dokument, arbetsgång, schema och bedömningsmatris. (se nedan)
Förarbete 
Innan filmprojektet skrev vi nyhetsartiklar utifrån händelser i Hungerspelen. (Projektet finns beskrivet i länken.) Jag tror att man lika gärna kan börja med att göra ett nyhetsinslag och sedan skriva en nyhetsartikel eftersom man genom att filma kan synliggöra vilka röster (journalistens, intervjupersonens, expertens, ögonvittnets) det är som återges i nyhetartikel.
Arbetsgång
Först gjorde jag en arbetsgång som jag lät eleverna tycka till om.
Arbetsgång filmprojekt De tyckte inte så mycket men det var bra träning till nästa gång och ett sätt att synliggöra hur man måste tänka när man startar ett projekt, att bedömning och utvärdering, till exempel är med redan på planeringsstadiet.
Medveten tidspress
När jag jobbar i kreativa projekt väljer jag medvetet att ha snäva tidsramar. Jag vill skapa känslan av att det är angeläget att jobba hela tiden. Inlämning sker några dagar innan de ”måste” lämna in, så att det finns marginaler, men det känner inte eleverna till.
Projektbeskrivning
Beskrivningen av projektet skedde i bedömningsmatrisen som eleverna var med om att skapa. Jag gjorde grunden genom att fylla i alla kriterier på C, som jag har uttryckt är när man gör något ”rätt”. Eleverna fick sedan i grupper diskutera hur text till kategorierna för betygen E och A skulle kunna se ut. De skulle också tänka ut hur exempel på dessa skulle kunna se ut. Detta kunde de inte leverera på grund av tidspressen men jag tror det var nyttigt att försöka visualisera det. Nedan följer ett exempel.
bedömningsmatris filmprojekt
Matrisen fungerade också som en checklista på det de behövde ha med. Skulle jag göra om något i matrisen så är det att lägga till ett kriterium för hur självständigt eleverna kan arbeta. Ju högre grad av självständighet – och korrekthet – desto högre betyg.
Viktigt för projektet var att nyhetsinslaget inte fick vara mer än 2 minuter långt. På detta sätt var eleverna tvungna att klippa ofta.
Förlaga
Vid läsning och skrivning jobbar jag med exempeltexter. En förlaga är alltid viktigt. Det är en fördel att ha ett arbete gjort av en professionell, på detta sätt har man en gedigen grund att utgå från, ett bra analysmaterial och eleverna når bättre resultat när de vet vad som förväntas av dem.
Jag googlade helt enkelt på nyhetsinslag, valde ett och sedan analyserade vi delarna (reporter i studio, reporter på plats, intervju) och vilka bildutsnitt (helbild, halvbild, närbild, panoramabild) och kamerarörelser (panorering, tilt, zoom) som användes. De senare hade jag sedan en kort föreläsning om för att ge eleverna verktygen till bildberättande. Det är ett lätt sätt att få mer proffsiga filmer.
Grupparbetet 
När eleverna hade valt nyhet och fått den godkänd av mig (vi spelade rollspel där jag var redaktör och de var journalister och de var tvungna att argumentera för sin idé) så satte de igång med att jobba i grupp. För att testa idéns bäring använde vi oss av Edward de Bonos tänkarhattar. Eleverna ska då ta olika roller av någon som är positiv, negativ, kreativ, organisatorisk osv.
Tänkarhattar
Detta var också i ett led i syftet att få fördjupad kunskap i vilka kunskaper som krävs för att driva ett projekt.
Kamratbedömning 
Eleverna bedömde både varandras bildmanus och nyhetsinslagen när de var klara till ca 90 %. Bildmanusen bedömdes efter om det gick att förstå idén, om bildutsnitt mm verkade rimliga  och om intervjufrågorna var relevanta.
Höjdpunkter
De största höjdpunkterna var att de verkligen tyckte om att jobba såhär. De kände sig viktiga, hade bra idéer och jobbade väldigt självständigt. Det var också en höjdpunkt att de gjorde otroligt bra filmer och att jag fick se sidor av dem, glada sidor, som jag hittills inte hade sett. Detta projekt vände klassen, från att ha varit en tjafsig klass till en totalfokuserad klass.