Visar alla blogginlägg med kategorin:
Internationellt

R2L – På vetenskaplig grund

Skolans arbete ska baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt Skolverket. Detta är något för få lärare känner till, enligt Lärarnas Nyheter. Det är lärarens skyldighet att undervisa och känna till det senaste inom forskningen men det finns ingen instans som samordnar den nyaste forskningen tar Skolministeriet, P1 upp. Därför kan det vara svårt att som enskild lärare känna till de nyaste rönen och vilka vetenskapliga diskussioner som förs.

John Hatties forskning känner däremot de flesta till. Hattie utförde den största metaundersökningen i sitt slag där han utgår ”från över 50000 studier och 80 miljoner elever i fler än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers studieresultat” DIU. Dessa rön presenterar han i sin bok Visible Learning, Synligt lärande. Under devisen Know thy impact tillmäter han läraren stor betydelse för skolframgång. SvD Elevernas förväntningar på lektionen, lärarens feedback och diskussionerna i klassrummet är enligt honom de mest avgörande faktorerna för goda prestationer i skolan. (ibid.)

Dessa tre element återfinns i Reading to Learn-pedagogiken. Då läraren endast ställer frågor som eleven kan svara på enligt prepare task elaborate

förbered (prepare), uppgift (task), utveckla (elaborate) (se ovan) har eleven på förhand givits den information som läraren efterfrågar. På detta sätt byggs självförtroendet upp för varje gång de svarar och identiteten av dem som kapabla lärande stärks. Detta undervisningssätt känns avigt för de flesta av oss eftersom vi själva undervisats enligt frågemodellen ”gissa vad som finns i lärarens huvud” (föreläsning David Rose, Uppsala, november 2013). Ibland kan det finnas en poäng med att ställa frågor som ombeder eleverna att förutse ett resultat eller skeende men det finns annars ingen anledning till att fråga något som de flesta elever i klassrummet inte har en sportslig chans att känna till. Vid frågor som syftar till förutsägelse finns inte heller krav på ett korrekt svar, vilket det i allra högsta grad finns om man frågar ”Vilket år tror ni att franska revolutionen var?” eller liknande frågor. Med detta sätt att undervisa, genom förbered – uppgift – utveckla kan eleven ha positiva förväntningar på lektionen.

När det gäller feedback hänvisar jag åter till ovanstående modell. Eleven får med detta arbetssätt utföra uppgiften flera gånger innan summativ bedömning. Vid textskrivning med R2L:s metodik skriver vi först gemensamt, sedan skriver eleverna eventuellt tillsammans, efter det skriver eleven enskilt om måltexten och sist skriver eleven självständigt om ett ämne den valt på egen hand. På detta sätt ges fler chanser till att utföra något innan eleven betygsätts. I och med detta finns många chanser till feedback – och feed forward – som överensstämmer med Hatties studie om vikten av lärarens feedback. Ibland ges denna feedback i form av kamratrespons i mitt klassrum. 

Att ha en diskussion i klassrummet återfinns även den i R2L-pedagogiken, där textkritiska diskussioner ingår MoD, ofta i slutet av ett arbetsmoment. Frågor som Vilken genre är den här texten och varför har författaren valt den genren? På vilka andra sätt kan man skriva om det här ämnet? och Varför skriver jag den här texten? ställer dels höga kognitiva krav på eleven och förmedlar att jag har höga förväntningar på dem. Och då har vi ännu inte berört diskussionernas oftast förvånansvärt höga kvalitet.

Många har redan sjungit Hatties lov. Men om vi vill veta vad som leder till framgångsrik undervisning går det inte att bortse från hans studie. Även Reading to Learn ger dokumenterat goda resultat. I detta blogginlägg vill jag löst koppla dessa till varandra mer än att göra en djuplodande analys. Min poäng är att vi bör ha kravet på pedagogiker och åtgärder i skolan, att de ska vara välundersökta, beprövade och visa på att de har förmågan att ge goda resultat, alltså bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.