Visar alla blogginlägg med kategorin:
Reading to learn

Muntlig presentation – Keynote

Vi skrev först biografier och sedan fick alla presentera sina personer muntligen. Alla elever på vår skola har i-pads.

Vi arbetade i presentationsappen Keynote. Den är väldigt snygg och man kan också se sina presentationsanteckningar medan man presenterar.

Att ha gjort en förlaga, en egen keynotepresentation, var väldigt nyttigt. Det gjorde det lättare att sätta ord på det eleverna behövde göra, eftersom jag hade behövt göra det själv. Jag bad dem att arbeta efter principen lite text på slidesen och prata desto mer. Det var också nyttigt att öva på hur man ska göra anteckningar, som de sedan ska kunna läsa medan de presenterar. Muntlig presentation är en ren konst. Vi förstod snabbt att framgång ligger i övning i att framföra presentationen. Det räcker inte med att ha gjort en bra presentation i keynote.

Förlagor

Så fort jag vill att mina elever ska producera något så försöker jag att tillhandahålla en förlaga. För det mesta arbetar vi med texter och då finns det en exempeltext. Men ibland är det muntliga presentationer, debatter eller annat som ska tillverkas. Då måste jag producera dessa själv. Jag har som princip att det ska ta högst en halvtimme så det blir lite varierande kvalitet. Det viktiga är att eleverna får se ett exempel rent visuellt och inte bara få förklarat i ord hur slutresultatet ska bli.

Här är några förslag på inledningar. (Förlagan som jag gjorde till hela den muntlig presentationen blev inte så bra eftersom jag inte hade övat… Jag glömde ha med en ordentlig avslutning till exempel. Så den publicerade jag endast på min lärarblogg.)

Och här kommer ett förslag på avslutning –

Sammanfattning – för förståelse

Pauline Gibbons har i sin bok Lyft språket, lyft lärandet en hel del geniala övningar. Bland dem finns den här sammanfattningsövningen. Det fantastiska med sammanfattning är att eleverna måste förstå för att kunna sammanfatta.

Sammanfatta, (Gibbons s. 154)

  1. Skriv en rubrikstycket.
  2. Skriv ner den mening från varje stycke som du tycker sammanfattar det viktigaste i stycket. Den meningen kallas kärnmening och är oftast den första meningen i stycket.
  3. Vilken mening sammanfattar textens viktigaste tankar?
  4. Återge kärnmeningarna för varandra i par. Gör detta sedan på en minut.
  5. Skriv ner kärnpunkterna i texten med 200 ord, sedan 100 ord, därefter med 50.

När jag jobbar med ett moment så ser arbetsgången för det mesta ut såhär:

  • Läsning (detaljerad eller stycke för stycke)
  • Gemensam skrivning
  • Självständigt skrivande

Ett problem som jag har haft är hur jag ska veta att eleverna har förstått texten efter att jag har läst den tillsammans med dem. Efter att vi har läst gemensamt så fortsätter ju temat och jag förutsätter att de har förstått. Vilket de inte alltid har. Lägger man till sammanfattningsövningen så är detta problem ur världen.

Debatt – En svårbemästrad konstform

Här följer ett klipp där jag övar med mina elever. De debatterar mot mig i grupp och har fått bestämma om de var för eller emot dödsstraff. Eftersom debatt sker i realtid så behövs mycket övning för att komma på rätt argument, använda retoriska grepp samt bemöta vad motståndaren har att säga – samtidigt. Ibland försvåras allt detta av att den åsikt de företräder inte är deras egentliga åsikt, utan de spelar en roll och gör ett perspektivbyte.

Nästa steg är att eleverna debatterar mot varandra i grupper.

Att ha en lärarblogg

Jag har en blogg för mina elever. Det är inte en blogg av karaktären flippat klassrum eftersom jag av princip tycker att det är en dålig idé att elever ska kolla upp saker innan en lektion, som läraren inte har gått igenom. Jag tycker också att det är viktigt att elever känner att skoldagen tar slut någon gång. Att ha en arbetsdag som aldrig tar slut, vilket börjar bli vanligare och vanligare, är stressframkallande och skapar i längden ohälsa.

Min blogg använder jag som ett levande arkiv där elever kan gå in och kolla på det vi håller på med för tillfället. De kan också uppdatera sig på hjälpfraser om de behöver det. Självklart kan bloggen användas för att ge läxor. Men då har de redan haft en expertledd lektion på ämnet (av mig som lärare) innan och repeterar endast för att befästa kunskap.

Capital Punishment is Dead Wrong – de retoriska greppen i en argumenterande text

Dead wrong 1 Dead wrong 2 Dead wrong 3 Dead wrong 4

Arbetsgång för arbete med argumenterande text

  1. Detaljerad läsning – hela texten (några lektioner)
  2. Öva på glosor
  3. Se film
  4. Prata om filmen
  5. Sammanfatta styckena = ta ut argumenten (Gibbons, Lyft språket, Lyft lärandet s. 126, sammanfatta)
  6. Formulera motargument. Diskutera perspektivbyte.
  7. Välja ut det mest övertygande stycket = diskutera retoriska grepp
  8. Se vilka retoriska grepp som används i texten
  9. Eleverna debatterar mot mig i grupp – filma – rollbyte (jag sitter och de står vid tavlan)
  10. Analysera debatterna. Vilken var bäst? Varför?
  11. Debattera mot varandra 3 och 3 eller 4 och 4. Tillämpa perspektivbyte.
  12. Helklassdebatt med mig som moderator eller en annan uppgift som eleverna väljer. (TV-program , 3 och 3, moderator, för, emot)
  13. Skriva gemensamt – välja ut ett stycke
  14. Skriva ett stycke tillsammans två och två
  15. Skriva självständigt (hel text)
  16. Utvärdera
    1. Kolla på målen
    2. Läsa en text om dödsstraff på egen hand för att uppleva vad ni har lärt er.

Att sätta mål tillsammans

Vi har för närvarande ett kortare projekt när eleverna får berätta hur de eller deras familjer kom till Sverige, som en övning i vårt tema Speech. Det är också en övning i att sätta mål som är överblickbara eftersom de bara satte dem för några lektioner sedan.

Pauline Gibbons pratade under sin föreläsning i Stockholm den 2 oktober om hur man kan sätta både språkmål och andra mål för ett projekt.

För projektet Speech skulle det kunna se ut såhär

Goals speech

Men vi kan redan efter lektionen där de berättar om hur de kom till Sverige utvärdera några av målen. Har vi lärt oss att prata bättre engelska? Vilka ord har vi lärt oss? Har vi lärt känna varandra bättre? osv.

Recension av filmen Winter’s bone – Att jobba med textresponser

Till de evaluerande, utvärderande, texterna hör argumenterande texter och textresponser. Medan argumenterande texter utvärderar ämnen och åsikter så utvärderar textresponserna texter (eller filmer, bilder om vi tänker oss ett utvidgat textbegrepp) och deras budskap. (Learning to Write, Reading to Learn, Martin & Rose, s. 211)

När eleverna, framförallt i de högre årskurserna läser skönlitteratur eller ser filmer, förväntas de inte att skriva en skönlitterär text utan att skriva en textrespons, en recension eller liknande. (ibid.)

I det här projektet började vi med att se en film, Winter’s bone, en av mina absoluta favoritfilmer. Huvudpersonen är en stark 17-årig tjej som utmanar normer och övervinner hopplöshet i sitt liv som hon lever i Ozarkbergen i Missouri.

Winters bone bild

Eftersom den recension jag hittade var så pass bra (många värderande ord, känslomässigt laddade verb och fraser samt skriven precis efter receptet på en textrespons) så bestämde jag mig för att jobba med den även om den var väldigt svår på grund av sin informationstäthet och inte nog med det är den på engelska. Jag har jobbat med den här texten förut och då gick jag, i min iver över att allt går bara man jobbar med Reading to Learn, direkt på att läsa texten. Big no no. Det fungerade inte alls. Men jag ville inte överge den här fantastiska recensionen. Så jag började fundera på hur jag skulle kunna göra. Jag kom på att jag kunde stötta mina elever genom att diskutera de teman som förekommer i recensionen.

Winters bone genresteg

Det vi ser här på bilden ovan är hur jag har analyserat genrestegen men även innehållet. Att analysera innehållet gjorde jag för att kunna ställa frågor som ett sätt att bygga upp fältet, innan jag börjar med den detaljerade läsningen. Det är detta steg som jag tror kommer underlätta läsningen av texten för eleverna. (Jag använde olika färger för att hålla isär olika teman.)

Winters bone movie talkHär är frågorna som jag använde för att bygga upp elevernas förförståelse och vokabulär. Det som är rödmarkerat är stöttningsfraser (scaffolding). Pauline Gibbons nämnde under sin föreläsning i Stockholm den 2 oktober att alla elever bör få samma undervisning så långt det är möjligt men de behöver högre eller lägre grad av stöttning för att det ska vara möjligt.

Redan när jag planerade vilka ord som jag skulle ta ut för den detaljerade läsningen började jag också tänka på hur en möjlig gemensam skrivning av texten skulle kunna se ut. Jag valde filmen Lejonkungen som vi ska skriva en gemensam recension om, eftersom jag utgick ifrån att de flesta elever har sett den.

Winters bone gemensam skrivning

Det var när jag jobbade med att förbereda den gemensamma läsningen som jag insåg att Connie Ogles recension var något alldeles extra.

Det är när vi jobbar med gemensam skrivning som jag kommer introducera metaspråket för textresponser. I det här fallet har jag valt orden evaluating, evaluation, message, interpretation, interpret, synopsis, re-affirmation.

Bedömningsmall för bland annat textresponser finns i mitt tidigare inlägg.

Minskad plagiering och ökad förståelse – Att använda sexrutingar för att faktasöka

Sexruting länder

När jag jobbar med faktatexter använder jag underrubrikerna i texten som jag sätter i en sexruting. På så sätt kan eleverna söka fakta lättare. Jobbar vi med länder kan de söka ‘Italien, statsskick’ och sökningen blir då mer avgränsad.

Att jobba med sexrutingar skapar det extra steg mellan att söka fakta och skriva in det i sin text direkt som gör det lättare för dem att inte plagiera. Om eleverna har mellansteget att behöva skriva ner de fakta de har hittat på nätet i sin sexruting, blir det sedan lättare för dem att formulera egna meningar. Och det är här exempeltexten kommer in.

För att kunna skriva en egen faktatext måste eleverna förstå exempeltextens alla underrubriker men också alla meningar. De måste helt enkelt verkligen förstå texten. Ibland krävs det mer detaljerad faktasökning för att eleverna ska kunna få fram hur ofta det hålls val i ett land och då måste de kunna förstå exempeltextens mening/stycke som beskriver val för att kunna söka de fakta som krävs för att skriva sin egen text.

Arbetsordningen för att skriva faktatexter bli alltså:

– Förberedelse för läsning

– Detaljerad/Stycke för stycke-läsning

– Faktasök (med hjälp av sexruting och exempeltext)

– Gemensam skrivning (där jag också visar hur jag söker fakta och fyller i den i sexrutingen som vi sedan formulerar meningar av)

– Självständig skrivning (med hjälp av de fakta man har antecknat i sexrutingen och formuleringarna i exempeltexten)