Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
argumenterande text

Svårigheter med argumenterande text

När vi gör en gemensam omskriving har jag först analyserat inledningen till en text:

Mening 1 Tes: Murder is wrong.

Mening 2 Majoritetstrick (retoriskt grepp): Since childhood we have been taught this indisputable truth.

Mening 3 Fråga: Ask yourself, then, what is capital punishment?

Mening 4 Svar/Majoritetstrick (alla tycker att dödsstraff är samma sak som mord): Capital punishment is defined as one person taking the life of another.

Mening 5, Jämförelse: Coincidentally, that is the definition of murder.

Mening 6, Förstärkning genom upprepning (av tesen) och börjar räkna upp de argument som ska tas upp i texten (argument 1) : The death penalty has to be abolished because it carries a dangerous risk of punishing the innocent,

(argument 2): it is unethical and barbaric,

(argument 3): and is an ineffective deterrent of crime.

Svårigheten

När man sedan ska göra en gemensam omskrivning med klassen går det inte att göra som i andra typer av texter där man ungefär mening för mening skriver om texten. Istället märkte jag att det fungerar bäst att visa att hennes åsikt kommer först, sedan använder hon majoritetstrick, vad ska vi använda för retoriskt grepp?

Har ni tips på hur ni har jobbat med gemensam omskrivning av argumenterande text skulle jag vilja få dem bums! Det här är en stor utmaning.

Argument och motargument

I inläggen om sammanfattnig Sammanfattningsövning med exempel  och Sammanfattning för förståelse kan ni se Pauline Gibbons övning.

Om man tar övningen ett steg vidare när man jobbar med argumenterande text, har eleverna genom att stryka under kärnmeningarna fått fram argumenten i styckena.

Då kan man passa på att ta fram motargument som man sedan kan använda när man skriver gemensamt.

Tillsammans i klassen kan man då lägga in argument och motargument, som man spånar fram tillsammans, i en tabell.

Tabell argument motargumetn

Sammanfattningsövning med exempel

För att förstå en text har jag börjat med att lägga in momentet att de ska sammanfatta texten enligt en övning av Pauline Gibbons.

Sammanfatta, (Gibbons s. 154)

  1. Skriv en rubrikstycket.
  2. Skriv ner den mening från varje stycke som du tycker sammanfattar det viktigaste i stycket. Den meningen kallas kärnmening och är oftast den första meningen i stycket.

(Övningen innehåller fler punkter men jag valde att jobba med dessa två. De räcker för att skapa förståelse.)

Resultatet

Capital punishment is dead wrong - kärnmening underrubrikDet är inte skrivet i sten att det är just dessa som är kärnmeningarna eller om det är de ultimata underrubrikerna. Det kan självfallet diskuteras.

Capital Punishment is Dead Wrong – argumenterande text från detaljerad läsning till gemensam skrivning

Hela texten

Capital Punishment Is Dead Wrong

By Olivia H., Oneida, WI

Murder is wrong. Since childhood we have been taught this indisputable truth. Ask yourself, then, what is capital punishment? Capital punishment is defined as one person taking the life of another. Coincidentally, that is the definition of murder. The death penalty has to be abolished because it carries a dangerous risk of punishing the innocent, is unethical and barbaric, and is an ineffective deterrent of crime.

Capital punishment is the most ­irreparable crime and it must be abolished. “We’re only ­human, we all make mistakes,” is a commonly used phrase. However, in the case of the death penalty, error becomes too dangerous a risk. The innocent lives that have been taken should be enough to abolish capital punishment. If there is any chance that error is possible (which ­there always is), the drastic measure of capital ­punishment should not be taken.

Judge Jed S. Rakoff in New York ­argued against the death penalty: “The court found that the best evidence shows that, on the one hand, innocent people are more often sentenced to death than we think, on the other hand, proof of their innocence ­often does not come up until long after their convictions. It is clear the death penalty will lead to that a great number of innocent people will be executed.”

To not admit that the death penalty is murder by the state is a double standard. Can we continue to call our government fair if we do not hold it to the same rules we do its people? Murder by a citizen is seen as an atrocity, yet a government-approved ­murder is not only acceptable, but enforceable. What message do we send the American people, and other countries, for that matter, if we continue to be a ­nation that kills its citizens, a nation that enforces the most barbaric form of punishment?

We don’t cut off the hands of thieves to ­protect property; we do not stone adulterers to stop adultery. We consider that barbaric. Yet we continue to take life as a means of protecting life.

No person or government has the right to decide if another human is worthy or unworthy of life. Our natural rights as humans, which cannot be taken away by the government, include the right to life. Humans do not lose value; no act, no matter how heinous, can make a person less of a human being. However, for most it is easy to ­forget that each of the 1,099 executed since 1977 are fellow humans, not just numbers.

According to Amnesty International, the death penalty violates the right to life stipulated by the UN:s declaration of human rights. Capital punishment contradicts our moral beliefs and claims of a fair and just government. The U.S. must join its political ­allies – including Scandinavia, South Africa, and most of Latin America – and abolish the death penalty. The death penalty is favored by some as an effective deterrent of crime; however, states with the death penalty actually have higher murder rates than those without. In 2006, the FBI Uniform Crime Report revealed that the area of the U.S. that was responsible for the most executions (the South with 80 percent) also had the highest murder rate, whereas the Northern areas that had the fewest ­executions, had the lowest murder rates. These statistics prove that our nation does not need this extreme threat of punishment to prevent crime. Many people favor the death penalty as reparation for the wrong done to a victim’s family; however, in most cases, closure is not the result. Losing a loved one, no matter how that person is lost, is unbearable. Pain like this is shocking and the victim’s family holds onto the hope that the execution of the murderer will bring relief and closure. Nevertheless, when the execution day arrives, the pain is not eased because executing the murderer does not bring their loved one back.

Capital punishment is a double standard, immoral and a violation of human rights. Moreover it does not guarantee safety for innocent victims. It does not follow the standards of a modern and just society but is a residue from a barbaric past that we should have left behind by now. The death penalty does not effectively deter crime, and it does not give closure to victims’ families. Wanting to kill somebody has its roots in hate and nothing good comes of hate as nothing good can ever come from capital punishment. It cannot continue to be accepted by a nation that claims to be democratic, have liberty and justice for all. The death penalty is murder on the sly and it’s dead wrong.

Source: http://www.teenink.com/opinion/all/article/49841/Capital-Punishment-Is-Dead-Wrong/

Detaljerad läsning – Hur man bygger upp ett argument

Vi har läst hela texten detaljerat då i syftet att förstå den. Denna detaljerade läsning syftar till att visa hur skribenten bygger upp sitt argument så jag valde ett stycke:

De flesta argumenterande texter tar upp ett argument per stycke. Oftast kommer argumentet som den första meningen. Det ser vi även här. (fetstil) Sedan bygger hon upp argumentet med att bemöta ett motargument i mening 2, svara på motargumentet i mening 3, använda fakta i mening 4, repetera för att förstärka det hon sagt i mening 4 i mening 5.

Capital punishment is the most ­irreparable crime and it must be abolished. “We’re only ­human, we all make mistakes,” is a commonly used phrase. However, in the case of the death penalty, error becomes too dangerous a risk. The innocent lives that have been taken should be enough to abolish capital punishment. If there is any chance that error is possible (which ­there always is), the drastic measure of capital ­punishment should not be taken.

capital punishment is irreparable - det läsningSom ni ser har jag redan börjat fila på vad jag kan ta upp i den gemensamma omskrivningen.

I den gemensamma omskrivningen tar jag upp det som jag poängterade i den detaljerade läsningen.

Joint rewriting capital punishment

Nu förbereder jag mig i detalj. Jag gör frågor till eleverna. Det som är rosamarkerat är mina förberedelser inför vad de kan tänkas svara eller förslag som jag kan hjälpa dem med om de inte svarar.

Och såhär ser tavlan ut när vi jobbar

tavlan gemensam skrivningDen ska föreställa deras skrivbord, eller flikar som är öppna på deras dator när de själva skriver. Till vänster har vi de ord/fraser från den detaljerade läsningen, de blåa papprena är variation i att uttrycka ‘capital punishment’, det rosa är modalitet och värdering och ovanför det rosa har jag skrivit ner hennes åsikt, vår åsikt, hennes argument och vårt motargument. I mitten finns texten som vi skriver gemensamt.

Här är texten som vi skrev gemensamt. Det var en varm eftermiddag och förslagen haglade inte direkt. Det var jag som stod för den mesta kreativiteten den lektionen.

Cap punishment gemensam omskrivning

Inför att de ska skriva själva har jag gått igenom hur de skriver en inledning. Innan de börjar skriva ska de ha fyllt i en skrivplan.

Writing plan argumentative text

Inför det individuella skrivandet har jag också lagt ut konnektorer som uttrycker att man inte håller med på min lärarblogg.

connectors that express disagreeSamt pappret med hur många sätt man kan uttrycka ‘capital punishment’.

different ways of saying capital punishment

Capital Punishment is Dead Wrong – de retoriska greppen i en argumenterande text

Dead wrong 1 Dead wrong 2 Dead wrong 3 Dead wrong 4

Arbetsgång för arbete med argumenterande text

  1. Detaljerad läsning – hela texten (några lektioner)
  2. Öva på glosor
  3. Se film
  4. Prata om filmen
  5. Sammanfatta styckena = ta ut argumenten (Gibbons, Lyft språket, Lyft lärandet s. 126, sammanfatta)
  6. Formulera motargument. Diskutera perspektivbyte.
  7. Välja ut det mest övertygande stycket = diskutera retoriska grepp
  8. Se vilka retoriska grepp som används i texten
  9. Eleverna debatterar mot mig i grupp – filma – rollbyte (jag sitter och de står vid tavlan)
  10. Analysera debatterna. Vilken var bäst? Varför?
  11. Debattera mot varandra 3 och 3 eller 4 och 4. Tillämpa perspektivbyte.
  12. Helklassdebatt med mig som moderator eller en annan uppgift som eleverna väljer. (TV-program , 3 och 3, moderator, för, emot)
  13. Skriva gemensamt – välja ut ett stycke
  14. Skriva ett stycke tillsammans två och två
  15. Skriva självständigt (hel text)
  16. Utvärdera
    1. Kolla på målen
    2. Läsa en text om dödsstraff på egen hand för att uppleva vad ni har lärt er.

Bedömningsmallar för skrivande – Alla texttyper i språkundervisning

Här kommer mina utarbetningar av de olika bedömningskriterierna för skrivande för alla texttyper som påträffas i språkundervisning. Exemplet på bedömningskriterier för skrivande finns på s. 363 i Skriva, Läsa, Lära av Martin & Rose.

I alfabetisk ordning

Argumenterande text

bedömningskrit arg

Berättande text

bedömningskrit ber

Biografi

Bedömningskriterier biografi

Diskuterande text

bedömningskrit disk

Instruerande text

bedömningskrit instr

Nyhetsartikel (opersonlig återberättande text)

bedömningskrit nyh art

Textrespons – (recensioner)

bedömningskrit textresp

Mer att läsa om värdering finns på s. 327.

År 5 läser Sverigedemokraternas partiprogram – detaljerad läsning

Denna gång när vi skulle skriva argumenterande text valde jag att börja med att fördjupa mig i ett ämne. På så vis tänker jag att de kommer ha en åsikter åsikter och argument för åsikterna naturligt. Ämnet jag valde är Vem är svensk? eftersom det är ett dagsaktuellt tema. Många av eleverna på vår skola är födda i Sverige, har ingen avsikt att flytta från Sverige men har aldrig funderat på om de möjligtvis är svenskar. Det kan också vara så att de känner att de inte får vara svenskar eller så vill de inte vill vara svenskar.

Vi jobbar efter cirkelmodellen. Jag började bygga upp fältet med diskutera Vem är svensk? Sedan tittade vi på ett program ur serien Välkomna nästan allihopa – När blir man svensk? Vi läste också en text av Alexandra Pascalidou Att vara svensk är att vara människa. Den texten kortade jag av och vi läste första hälften med stycke för stycke-läsning. Det sista stycket läste vi detaljerat (se samma länk) eftersom det var svårare.

Som måltext har jag valt ett stycke ur Sverigedemokraternas partiprogram, under fliken Invandring. (De ändrade det i dagarna så jag kan inte länka till deras hemsida.) Vi har läst texten i helhet stycke för stycke först och tagit ut svåra ord och begrepp ur, t.ex. utanförskapsområden, segregering, brottslighet. Här är måltexten, som är det sista stycket:

SD detaljerad 2

Jag valde att fokusera den detaljerade läsningen på att hitta ordgrupper (person, ting, process (jag kallar det verb), plats, tid, kvalitet – hur något är utfört) enligt den funktionella grammatiken. Ex. För verbet anpassa sig  frågar jag Vad ska de göra? Och för att få fram tingen svensk kultur och svenska värderingar frågar jag Vad ska de anpassa sig till? När eleverna har identifierat ordgruppens funktion förklarar jag orden innan jag går vidare till nästa mening.

Ex.

SD detaljerad ex

Man kan välja många olika saker att lyfta vid detaljerad läsning. Viktigt i argumenterande texter är att ta ut värderande ord och konnektorer som binder ihop stycken. Jag har en ny grupp elever och mitt syfte var främst att lära dem att meningar består av ordgrupper och att de kan hitta dem genom att läsa. Efter att jag har gjort den gemensamma skrivningen kan jag utvärdera vilken effekt det valet fick.

Det finns textkritiska frågor att ställa efter varje mening och de behandlar vi efter den detaljerade läsningen när eleverna förstår innehållet i partiprogrammet. Då har vi också väckt tankar och det blir lättare för eleverna att formulera sina argument när vi skriver gemensamt.

SD mening

Textkritisk fråga till meningen ovan skulle kunna vara Vad är typiskt svenskt? Är alla svenskar likadana? Vad har svenskar gemensamt? Vad skiljer dem åt? Blir det mer konflikter om olika människor bor tillsammans? Är det så att svenskar måste anpassa sig till invandrare idag? Varför ska man anpassa sig till det landet man bor i?