Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
detaljerad läsning

Det var igår bara – hela cirkelmodellen

Jag jobbar som sagt med gestaltningar och tolkning (se förra inlägget). Nu har vi börjat med cirkelmodellen och här följer de olika arbetsmomenten.

Förberedelse inför läsning

Det här är en liten del ur novellen Det var igår bara. Det är delen som handlar om hur  huvudpersonen, ”jag”, och killen träffas och hur hon går med att gå upp till honom. Nu ska vi läsa den lite noggrannare för att sen skriva tillsammans. Oftast brukar man läsa en mening i taget men här är meningarna så långa att jag har delat av dem. Meningarnas längd visar att huvudpersonen är stressad och förvirrad.

Detaljerad läsning

Det var igår bara 1

Det var igår bara 2Det var igår bara 3Förberedelse inför gemensam skrivning

Skrivplan

Eleverna kom med förslag som vi sedan röstade om.

Skrivplan det var igår bara sik

det var igår bara gem 1 det var igår bara gem 2det var igår bara gem 3 Exempel på problem att skriva om

Problemet måste vara av karaktären ‘jag gjorde något farligt/dumt och det fick stora konsekvenser’ för att göra novellen komplex. Det kan också handla om att någon gör en person en tjänst och sedan kräver igen gentjänst som känns obehaglig.

Efter en ganska lång diskussion där vi diskuterade hur problemet måste formuleras så att inte huvudpersonen antingen blir ett stackars offer som saker bara händer eller en ”idiot” (någon som är agerar dumt som man inte kan förstå)så kom eleverna med dessa förslag:

En kille stjäl och polisen tar honom

En kille har sex med en tjej som sedan anklagar honom för våldtäkt (fast det inte var våldtäkt)

En kille hade två tjejer och när folk fick reda på det så började de hata honom

En kompis lånade pengar som han inte betalade tillbaka förrän efter ett år

Jag snodde pengar från min mamma och tappade dem

En tjej målar graffiti och blir nästan påkörd av ett tåg

Att formulera problemet handlade alltså om att göra huvudpersonen till en trovärdig karaktär med inre kamper och motsägelser.

Checklista för kamratbedömning

Checklista - det var igår bara

 

Capital Punishment is Dead Wrong – argumenterande text från detaljerad läsning till gemensam skrivning

Hela texten

Capital Punishment Is Dead Wrong

By Olivia H., Oneida, WI

Murder is wrong. Since childhood we have been taught this indisputable truth. Ask yourself, then, what is capital punishment? Capital punishment is defined as one person taking the life of another. Coincidentally, that is the definition of murder. The death penalty has to be abolished because it carries a dangerous risk of punishing the innocent, is unethical and barbaric, and is an ineffective deterrent of crime.

Capital punishment is the most ­irreparable crime and it must be abolished. “We’re only ­human, we all make mistakes,” is a commonly used phrase. However, in the case of the death penalty, error becomes too dangerous a risk. The innocent lives that have been taken should be enough to abolish capital punishment. If there is any chance that error is possible (which ­there always is), the drastic measure of capital ­punishment should not be taken.

Judge Jed S. Rakoff in New York ­argued against the death penalty: “The court found that the best evidence shows that, on the one hand, innocent people are more often sentenced to death than we think, on the other hand, proof of their innocence ­often does not come up until long after their convictions. It is clear the death penalty will lead to that a great number of innocent people will be executed.”

To not admit that the death penalty is murder by the state is a double standard. Can we continue to call our government fair if we do not hold it to the same rules we do its people? Murder by a citizen is seen as an atrocity, yet a government-approved ­murder is not only acceptable, but enforceable. What message do we send the American people, and other countries, for that matter, if we continue to be a ­nation that kills its citizens, a nation that enforces the most barbaric form of punishment?

We don’t cut off the hands of thieves to ­protect property; we do not stone adulterers to stop adultery. We consider that barbaric. Yet we continue to take life as a means of protecting life.

No person or government has the right to decide if another human is worthy or unworthy of life. Our natural rights as humans, which cannot be taken away by the government, include the right to life. Humans do not lose value; no act, no matter how heinous, can make a person less of a human being. However, for most it is easy to ­forget that each of the 1,099 executed since 1977 are fellow humans, not just numbers.

According to Amnesty International, the death penalty violates the right to life stipulated by the UN:s declaration of human rights. Capital punishment contradicts our moral beliefs and claims of a fair and just government. The U.S. must join its political ­allies – including Scandinavia, South Africa, and most of Latin America – and abolish the death penalty. The death penalty is favored by some as an effective deterrent of crime; however, states with the death penalty actually have higher murder rates than those without. In 2006, the FBI Uniform Crime Report revealed that the area of the U.S. that was responsible for the most executions (the South with 80 percent) also had the highest murder rate, whereas the Northern areas that had the fewest ­executions, had the lowest murder rates. These statistics prove that our nation does not need this extreme threat of punishment to prevent crime. Many people favor the death penalty as reparation for the wrong done to a victim’s family; however, in most cases, closure is not the result. Losing a loved one, no matter how that person is lost, is unbearable. Pain like this is shocking and the victim’s family holds onto the hope that the execution of the murderer will bring relief and closure. Nevertheless, when the execution day arrives, the pain is not eased because executing the murderer does not bring their loved one back.

Capital punishment is a double standard, immoral and a violation of human rights. Moreover it does not guarantee safety for innocent victims. It does not follow the standards of a modern and just society but is a residue from a barbaric past that we should have left behind by now. The death penalty does not effectively deter crime, and it does not give closure to victims’ families. Wanting to kill somebody has its roots in hate and nothing good comes of hate as nothing good can ever come from capital punishment. It cannot continue to be accepted by a nation that claims to be democratic, have liberty and justice for all. The death penalty is murder on the sly and it’s dead wrong.

Source: http://www.teenink.com/opinion/all/article/49841/Capital-Punishment-Is-Dead-Wrong/

Detaljerad läsning – Hur man bygger upp ett argument

Vi har läst hela texten detaljerat då i syftet att förstå den. Denna detaljerade läsning syftar till att visa hur skribenten bygger upp sitt argument så jag valde ett stycke:

De flesta argumenterande texter tar upp ett argument per stycke. Oftast kommer argumentet som den första meningen. Det ser vi även här. (fetstil) Sedan bygger hon upp argumentet med att bemöta ett motargument i mening 2, svara på motargumentet i mening 3, använda fakta i mening 4, repetera för att förstärka det hon sagt i mening 4 i mening 5.

Capital punishment is the most ­irreparable crime and it must be abolished. “We’re only ­human, we all make mistakes,” is a commonly used phrase. However, in the case of the death penalty, error becomes too dangerous a risk. The innocent lives that have been taken should be enough to abolish capital punishment. If there is any chance that error is possible (which ­there always is), the drastic measure of capital ­punishment should not be taken.

capital punishment is irreparable - det läsningSom ni ser har jag redan börjat fila på vad jag kan ta upp i den gemensamma omskrivningen.

I den gemensamma omskrivningen tar jag upp det som jag poängterade i den detaljerade läsningen.

Joint rewriting capital punishment

Nu förbereder jag mig i detalj. Jag gör frågor till eleverna. Det som är rosamarkerat är mina förberedelser inför vad de kan tänkas svara eller förslag som jag kan hjälpa dem med om de inte svarar.

Och såhär ser tavlan ut när vi jobbar

tavlan gemensam skrivningDen ska föreställa deras skrivbord, eller flikar som är öppna på deras dator när de själva skriver. Till vänster har vi de ord/fraser från den detaljerade läsningen, de blåa papprena är variation i att uttrycka ‘capital punishment’, det rosa är modalitet och värdering och ovanför det rosa har jag skrivit ner hennes åsikt, vår åsikt, hennes argument och vårt motargument. I mitten finns texten som vi skriver gemensamt.

Här är texten som vi skrev gemensamt. Det var en varm eftermiddag och förslagen haglade inte direkt. Det var jag som stod för den mesta kreativiteten den lektionen.

Cap punishment gemensam omskrivning

Inför att de ska skriva själva har jag gått igenom hur de skriver en inledning. Innan de börjar skriva ska de ha fyllt i en skrivplan.

Writing plan argumentative text

Inför det individuella skrivandet har jag också lagt ut konnektorer som uttrycker att man inte håller med på min lärarblogg.

connectors that express disagreeSamt pappret med hur många sätt man kan uttrycka ‘capital punishment’.

different ways of saying capital punishment

Recension av filmen Winter’s bone – Att jobba med textresponser

Till de evaluerande, utvärderande, texterna hör argumenterande texter och textresponser. Medan argumenterande texter utvärderar ämnen och åsikter så utvärderar textresponserna texter (eller filmer, bilder om vi tänker oss ett utvidgat textbegrepp) och deras budskap. (Learning to Write, Reading to Learn, Martin & Rose, s. 211)

När eleverna, framförallt i de högre årskurserna läser skönlitteratur eller ser filmer, förväntas de inte att skriva en skönlitterär text utan att skriva en textrespons, en recension eller liknande. (ibid.)

I det här projektet började vi med att se en film, Winter’s bone, en av mina absoluta favoritfilmer. Huvudpersonen är en stark 17-årig tjej som utmanar normer och övervinner hopplöshet i sitt liv som hon lever i Ozarkbergen i Missouri.

Winters bone bild

Eftersom den recension jag hittade var så pass bra (många värderande ord, känslomässigt laddade verb och fraser samt skriven precis efter receptet på en textrespons) så bestämde jag mig för att jobba med den även om den var väldigt svår på grund av sin informationstäthet och inte nog med det är den på engelska. Jag har jobbat med den här texten förut och då gick jag, i min iver över att allt går bara man jobbar med Reading to Learn, direkt på att läsa texten. Big no no. Det fungerade inte alls. Men jag ville inte överge den här fantastiska recensionen. Så jag började fundera på hur jag skulle kunna göra. Jag kom på att jag kunde stötta mina elever genom att diskutera de teman som förekommer i recensionen.

Winters bone genresteg

Det vi ser här på bilden ovan är hur jag har analyserat genrestegen men även innehållet. Att analysera innehållet gjorde jag för att kunna ställa frågor som ett sätt att bygga upp fältet, innan jag börjar med den detaljerade läsningen. Det är detta steg som jag tror kommer underlätta läsningen av texten för eleverna. (Jag använde olika färger för att hålla isär olika teman.)

Winters bone movie talkHär är frågorna som jag använde för att bygga upp elevernas förförståelse och vokabulär. Det som är rödmarkerat är stöttningsfraser (scaffolding). Pauline Gibbons nämnde under sin föreläsning i Stockholm den 2 oktober att alla elever bör få samma undervisning så långt det är möjligt men de behöver högre eller lägre grad av stöttning för att det ska vara möjligt.

Redan när jag planerade vilka ord som jag skulle ta ut för den detaljerade läsningen började jag också tänka på hur en möjlig gemensam skrivning av texten skulle kunna se ut. Jag valde filmen Lejonkungen som vi ska skriva en gemensam recension om, eftersom jag utgick ifrån att de flesta elever har sett den.

Winters bone gemensam skrivning

Det var när jag jobbade med att förbereda den gemensamma läsningen som jag insåg att Connie Ogles recension var något alldeles extra.

Det är när vi jobbar med gemensam skrivning som jag kommer introducera metaspråket för textresponser. I det här fallet har jag valt orden evaluating, evaluation, message, interpretation, interpret, synopsis, re-affirmation.

Bedömningsmall för bland annat textresponser finns i mitt tidigare inlägg.

Att skriva nyhetsartikel tillsammans – En utmanande uppgift

När jag nu jobbar med nyhetsartiklar med min femteklass kom jag på att det gäller att dels jobba med språket eftersom nyhetsartiklar har ett formellt språk där det förekommer många nominaliseringar, där substantiv uttrycker skeenden som i mer vardagligt tal skulle uttryckas av ett verb och ett substantiv, exempelvis kapitulation innebär att människor (substantiv) gav upp (verb).

Först läste jag ingressen detaljerat. Sedan läste vi resten av nyhetsartikeln stycke för stycke efter nyhetsfrågorna.

Nyhetsartikel - Tjuvar

Sedan gick jag igenom gången i rättsystemet fungerar.

Efter detta skulle jag göra en gemensam omskrivning (skriva en nyhetsartikel tillsammans om en händelse som klassen har valt) men det visade sig vara alltför svårt. Eleverna förstod inte tillräckligt väl för att kunna göra en individuell omskrivning efter den, så jag fick backa bandet och göra en gemensam konstruktion (de skrev om originaltexten utifrån de överstrukna stödorden) parvis för att jobba igenom språket i artikeln. När eleverna får skriva samma nyhetsartikel som exempeltexten ger detta dem möjlighet att diskutera ords betydelse och vilka grammatiska ord (”småord”) som behövs för att meningen ska få samma betydelse som i originaltexten. Det viktiga är att återskapa en text som fungerar innehållsmässigt och grammatiskt, inte att komma ihåg exakt hur originaltexten är formulerad.

Detta är vad de lärde sig av den gemensamma konstruktionen enligt egen utsago:

”Man måste ha bra information om det som hände för att de som läser ska fatta texten.”

”Att nyhetsartiklar kan vara spännande och roliga.”

”Att det är en opersonlig text.”

För att repetera att nyhetsartiklar svarar på nyhetsfrågorna fick de svara på dem, formulerade såhär:

1. Vad har hänt?

2. Vilken är nyheten? Vad är speciellt med den här händelsen?

3. Vilka var med om händelsen?

4. När skedde det?

5. Var skedde det?

6. Hur kändes det? Vem/vilka har blivit intervjuade för att vi ska få reda på hur det kändes?

7. Vad händer nu? Vem/Vilka har blivit intervjuade för att vi ska få reda på det?

För att den gemensamma omskrivningen (när vi skriver om en händelse vi har röstat fram i klassen) ska bli bra måste man planera den redan i skedet när man gör den detaljerade läsningen.

Nyhetsartikel - Tjuvar 3

Som det kanske syns här så har jag inte följt meningsstrukturen slaviskt utan mer försökt använda mig av samma typer av formuleringar men poängtera att det viktiga är att svara på nyhetsfrågan.

Ingressen däremot kan läsas detaljerat. Den är så pass informationstät och komplex eftersom den är en sammanfattning av det viktigaste i nyhetsartikeln.

Jag betonar alltid olika saker i varje lärandecykel. Jag utgår från elevernas ålder och tidigare kunskap om nyhetsartiklar. I denna lärandecykel har jag koncentrerat mig på att de ska förstå att nyhetsartiklar är baserade på nyhetsfrågorna och att journalister måste intervjua människor för att få svar på Hur kändes det? och Vad händer nu? Jag har inte gått in på nyhetsartiklarnas struktur, där det viktigaste kommer först, annat än att ha nämnt det. Inte heller syftet, förutom att återberätta en händelse, som är att sälja nyheten, har vi gått in på av hänsyn till att den här texttypen är svår för eleverna.

Jag kan inte nog betona vikten av en skrivplan för att eleverna ska förstå nyhetsartikelns innehåll.

Det jag har lärt mig av detta arbete hittills är att alltid, alltid, alltid planera den gemensamma omskrivningen samtidigt som den detaljerade läsningen. Annars blir det aldrig riktigt bra. Även att prata lite om hur journalister arbetar kan vara klargörande för eleverna.

Instruerande text – Att läsa instruktion detaljerat

Den här texten tog jag fram när jag förra året skulle rita kartor med eleverna på idrotten. För att kunna beräkna höjd ungefärligt passade metoden där man syftar med en penna eller pinne och sedan stegar ut längden för att få en uppfattning om hur hög en höjd är fungerar utmärkt.

I år använder jag texten för att visa på ordgrupper, verb i imperativ och person/sak (substantiv) samt konnektorer (tidsbindeord). När jag läser texten detaljerat ber jag dem att identifiera metod (hur man gör något) och material (vad man behöver) också eftersom texten annars inte skulle vara svår för dem att läsa. Verben syfta, stega och så vidare är dock inte verb som eleverna (svenska som andraspråk år 6) skulle förstå utan förklaring.Mäta trädhöjd

 

Att tolka budskap – Corpse Bride – filmrecension

Recensioner tillhör familjen evaluerande texter. Författaren talar om vilket budskap den fann i filmen eller boken och på slutet talar den om vad den tyckte. Precis som i argumenterande text kännetecknas recensioner av att författaren uttrycker sina åsikter i genom värdering i form av ord som uttrycker känslor och åsikter. Det kan vara både känslor och åsikter som författaren har men också ord som författaren använder för att skapa spänning i texten.

Att skriva recensioner är krävande eftersom eleven måste tolka mediets budskap. I början av detta tema försökte jag göra eleverna medvetna om hur processen med tolkning av budskap går till. Jag vet inte om det gav dem någonting förutom att synliggöra vilken tankeverksamhet som krävs. Vi fyllde i tabeller med vad som hände och vad vi av de händelserna kan dra för slutsatser av vad filmmakarna vill tala om för oss.

Sedan översatte jag texten för dem genom att läsa hela texten detaljerat, och tog då ut ord som de inte var bekanta.

Dagens lektion ägnade vi åt att först repetera frågeord (de syns bakom mig på tavlan) sedan läste vi de första två styckena detaljerat. Då strök eleverna under orden/ordgrupperna som vi kan bygga upp en text tillsammans med, alltså de ord som är byggstenarna i en recension.

Här är orden för värdering markerade med rosa.

Corpse bride - review - värdering

De grönmarkerade orden är de ord som är betydelsebärande i recensionen.

Såhär gick den detaljerade läsningen till.

Det är sedan i den gemensamma skrivningen som vi tillsammans tolkar budskapet i en film som eleverna vill göra den gemensamma omskrivningen av. Då kommer ytterligare tillfällen att diskutera och visa hur man tolkar och hur den tolkningen sedan sätts i ord.

Förbereda gemensam omskrivning

På senare tid har jag börjat förbereda detaljerad läsning såhär:

Diskuterande text - sportstjärnor och sdDen grönmarkerade texten är modelltexten. Under, det som är gulmarkerat, har jag börjat förbereda för gemensam omskrivning, när vi skriver tillsammans och använder modelltextens struktur men skriver om ett annat ämne.

Det som kommer i punktform sedan är frågorna jag ställer i den detaljerade läsningen av modelltexten (grönmarkerad).

Jag har i den gulmarkerade texten följt mönstret i modellmeningen och har bytt ordgrupperna. Konnektorn ‘närhelst’ bytte jag till exempel till ‘när’. Det jag skriver i den gulmarkerade texten är förslag som jag ska kunna ge eleverna när vi sedan skriver tillsammans.

Fantastic Mr. Fox – förberedelse för läsning och detaljerad läsning

Här genomför jag en detaljerad läsning av ett stycke ur Fantastic Mr Fox av Roald Dahl, sidorna 12 – 13. Texten är på engelska men jag måste genomföra den detaljerade läsningen på svenska eftersom så pass många är svaga i klassen. I en detaljerad läsning ska man ge så pass mycket stöttning (tala om vad meningen betyder, läsa meningen, visa på nyckelord/författargrepp) så att ingen elev ska behöva anstränga sig för att hänga med i betydelsen av texten.

Jag har inte haft eleverna mer än några lektioner, eftersom jag var tvungen att hoppa in för någon som blivit långtidssjukskriven och de är inte bekanta med arbetssättet. Vi har sett filmen och jag har precis förklarat cirkelmodellen – att vi kommer läsa tillsammans nu för att sedan använda de orden vi stryker under för att skriva tillsammans och att de till sist ska skriva individuellt.

Detta är måltexten:

mr fox 2

Innan vi börjar den detaljerade läsningen gör jag en kort förberedelse för läsning där jag med ord som eleverna förstår berättar vad stycket handlar om.

Metaspråket jag försöker införa i detta inlägg är problem och reaktion (någon reagerar) samt reflektion (någon tänker något).

Arbetsgång – Jobba med argumenterande text

arbetsgång argumenterande 1arbetsgång argumenterande 1arbetsgång arg 2arbetsgång arg 3

Heureka! Skillnaden mellan gemensam konstruktion och gemensam omskrivning

I helgen förstod jag skillnaden mellan gemensam konstruktion (styckenivå) och gemensam omskrivning (meningsnivå) i Reading to Learn (R2L)-pedagogiken efter att ha lusläst Skriva, Läsa, Lära av Jim Martin och David Rose. Jag ska inte gå in på hur jag har jobbat med det innan, det blir bara förvirrande. Istället kan jag klargöra min nya insikt.

Enligt cirkelmodellen för R2L (David Rose) finns tre nivåer.  Styckenivån i nedanstående modell är grön och meningsnivån är rosa. (Den innersta är ordnivån, den behandlar jag inte nu.)

cirkelmodellen R2L

I R2L går man från helheten till mindre och mindre beståndsdelar. Den första nivån man arbetar med texten på är förberedelse för läsning (preparing before reading). Det är en kort förberedelse på 2-3 minuter där man talar om vad texten handlar om . Sedan läser man texten stycke för stycke. Det är här man går in på texternas olika faser (deconstruction). Vid stycke för stycke-läsning tar man ut nyckelord som man sedan kan skriva kan återskapa originaltextens innehåll med, detta är gemensam konstruktion (joint construction).

När man sedan går in på meningsnivå och börjar med att läsa detaljerat (detailed reading) fortsätter man sedan att göra en gemensam omskrivning, (joint rewriting) där man skriver med samma mönster i grammatik och litterära grepp.  Detta gäller för bland annat berättande texter, återberättande texter, textresponser, argumenterande texter och instruktioner då man byter ut innehållet, men behåller mönstret i texten.

Skillnaden är alltså att man på styckenivå återskapar originaltextens betydelse och på meningsnivå återskapar man mönstret (grammatiken och de litterära greppen) men byter ut innehållet i texten.