Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
gemensam konstruktion

Gemensam konstruktion – styvmoderligt behandlat

Jag jobbar med nyhetstexter med mina nybörjare i engelska just nu.

Extreme weather in Peru

En av de saker jag kämpar med som lärare är min egen rastlöshet. Jag blir lätt stressad om det inte går i en rasande fart. Därför har jag ofta struntat i den gemensamma konstruktionen av en text, alltså det arbetsmoment där man använder sina anteckningar för att återskapa en text. Våra nyckelord såg ut såhär:

  • heavy rains – hit – Peru – put – 200 000 people – risk
  • people who lost their homes – help
  • 60 people – died – year – twelve people – died – last three days
  • there – video – Peruvian woman – stuck – mudslide
  • escapes – then – collapses
  • took – hospital
  • seriously injured

Utifrån detta pratade vi grammatik, subjekt – objekt, partikel, prepositioner, ordföljd (subjektet kommer oftast först) och verbformer (have died – died).

Att skriva nyhetsartikel tillsammans – En utmanande uppgift

När jag nu jobbar med nyhetsartiklar med min femteklass kom jag på att det gäller att dels jobba med språket eftersom nyhetsartiklar har ett formellt språk där det förekommer många nominaliseringar, där substantiv uttrycker skeenden som i mer vardagligt tal skulle uttryckas av ett verb och ett substantiv, exempelvis kapitulation innebär att människor (substantiv) gav upp (verb).

Först läste jag ingressen detaljerat. Sedan läste vi resten av nyhetsartikeln stycke för stycke efter nyhetsfrågorna.

Nyhetsartikel - Tjuvar

Sedan gick jag igenom gången i rättsystemet fungerar.

Efter detta skulle jag göra en gemensam omskrivning (skriva en nyhetsartikel tillsammans om en händelse som klassen har valt) men det visade sig vara alltför svårt. Eleverna förstod inte tillräckligt väl för att kunna göra en individuell omskrivning efter den, så jag fick backa bandet och göra en gemensam konstruktion (de skrev om originaltexten utifrån de överstrukna stödorden) parvis för att jobba igenom språket i artikeln. När eleverna får skriva samma nyhetsartikel som exempeltexten ger detta dem möjlighet att diskutera ords betydelse och vilka grammatiska ord (”småord”) som behövs för att meningen ska få samma betydelse som i originaltexten. Det viktiga är att återskapa en text som fungerar innehållsmässigt och grammatiskt, inte att komma ihåg exakt hur originaltexten är formulerad.

Detta är vad de lärde sig av den gemensamma konstruktionen enligt egen utsago:

”Man måste ha bra information om det som hände för att de som läser ska fatta texten.”

”Att nyhetsartiklar kan vara spännande och roliga.”

”Att det är en opersonlig text.”

För att repetera att nyhetsartiklar svarar på nyhetsfrågorna fick de svara på dem, formulerade såhär:

1. Vad har hänt?

2. Vilken är nyheten? Vad är speciellt med den här händelsen?

3. Vilka var med om händelsen?

4. När skedde det?

5. Var skedde det?

6. Hur kändes det? Vem/vilka har blivit intervjuade för att vi ska få reda på hur det kändes?

7. Vad händer nu? Vem/Vilka har blivit intervjuade för att vi ska få reda på det?

För att den gemensamma omskrivningen (när vi skriver om en händelse vi har röstat fram i klassen) ska bli bra måste man planera den redan i skedet när man gör den detaljerade läsningen.

Nyhetsartikel - Tjuvar 3

Som det kanske syns här så har jag inte följt meningsstrukturen slaviskt utan mer försökt använda mig av samma typer av formuleringar men poängtera att det viktiga är att svara på nyhetsfrågan.

Ingressen däremot kan läsas detaljerat. Den är så pass informationstät och komplex eftersom den är en sammanfattning av det viktigaste i nyhetsartikeln.

Jag betonar alltid olika saker i varje lärandecykel. Jag utgår från elevernas ålder och tidigare kunskap om nyhetsartiklar. I denna lärandecykel har jag koncentrerat mig på att de ska förstå att nyhetsartiklar är baserade på nyhetsfrågorna och att journalister måste intervjua människor för att få svar på Hur kändes det? och Vad händer nu? Jag har inte gått in på nyhetsartiklarnas struktur, där det viktigaste kommer först, annat än att ha nämnt det. Inte heller syftet, förutom att återberätta en händelse, som är att sälja nyheten, har vi gått in på av hänsyn till att den här texttypen är svår för eleverna.

Jag kan inte nog betona vikten av en skrivplan för att eleverna ska förstå nyhetsartikelns innehåll.

Det jag har lärt mig av detta arbete hittills är att alltid, alltid, alltid planera den gemensamma omskrivningen samtidigt som den detaljerade läsningen. Annars blir det aldrig riktigt bra. Även att prata lite om hur journalister arbetar kan vara klargörande för eleverna.

Lärarförberedelse för gemensam konstruktion

Vid gemensam konstruktion försöker man återskapa en text med hjälp av de ord man strukit under.

Just nu tittar vi på Corpse Bride av Tim Burton och ska sedan skriva en sammanfattning om filmen.

Som utgångspunkt har jag tagit en sammanfattning på filmen Trust som vi såg med klassen nyligen. Därefter har jag markerat de delar i texten som jag tror att vi sedan kan konstruera en ny text kring. (till vänster)

trust och corpse bride 2

Till höger har jag, efter samma mönster, börjat skriva en sammanfattning av Corpse Bride. (Som ni ser är den inte klar.) Det jag har påbörjat till höger är att redan nu ha en text klar så att jag t.ex. kan komma med förslag när vi sedan gör gemensam konstruktion med eleverna.

Sammanfattningarna är uppdelade i genresteg  för film i detta fall. För det dramatiska berättandet i film är det

  • Akt 1 (början) – Anslag och presentation.
  • Akt 2 (mitten) – Fördjupning och konfliktupptrappning.
  • Akt 3 (slutet) – Konfliktförlösning och avtoning.

Jag brukar vara noggrann med att prata vilken genre vi sammanfattar eftersom olika saker är viktiga i olika genrer.

Arbetsgång – Jobba med argumenterande text

arbetsgång argumenterande 1arbetsgång argumenterande 1arbetsgång arg 2arbetsgång arg 3

Heureka! Skillnaden mellan gemensam konstruktion och gemensam omskrivning

I helgen förstod jag skillnaden mellan gemensam konstruktion (styckenivå) och gemensam omskrivning (meningsnivå) i Reading to Learn (R2L)-pedagogiken efter att ha lusläst Skriva, Läsa, Lära av Jim Martin och David Rose. Jag ska inte gå in på hur jag har jobbat med det innan, det blir bara förvirrande. Istället kan jag klargöra min nya insikt.

Enligt cirkelmodellen för R2L (David Rose) finns tre nivåer.  Styckenivån i nedanstående modell är grön och meningsnivån är rosa. (Den innersta är ordnivån, den behandlar jag inte nu.)

cirkelmodellen R2L

I R2L går man från helheten till mindre och mindre beståndsdelar. Den första nivån man arbetar med texten på är förberedelse för läsning (preparing before reading). Det är en kort förberedelse på 2-3 minuter där man talar om vad texten handlar om . Sedan läser man texten stycke för stycke. Det är här man går in på texternas olika faser (deconstruction). Vid stycke för stycke-läsning tar man ut nyckelord som man sedan kan skriva kan återskapa originaltextens innehåll med, detta är gemensam konstruktion (joint construction).

När man sedan går in på meningsnivå och börjar med att läsa detaljerat (detailed reading) fortsätter man sedan att göra en gemensam omskrivning, (joint rewriting) där man skriver med samma mönster i grammatik och litterära grepp.  Detta gäller för bland annat berättande texter, återberättande texter, textresponser, argumenterande texter och instruktioner då man byter ut innehållet, men behåller mönstret i texten.

Skillnaden är alltså att man på styckenivå återskapar originaltextens betydelse och på meningsnivå återskapar man mönstret (grammatiken och de litterära greppen) men byter ut innehållet i texten.