Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
gemensam omskrivning

Graffitikväll – gemensam omskrivning

I mitt förra inlägg beskrev jag hur vi jobbade med novellen Det var igår bara. Sedan dess har gjort en gemensam omskrivning och här är resultatet.

Det var igår bara-gemensam konstDet var igår bara-gemensam konst 2

Som ni ser ville mina elever gestalta hur Karl försöker övertyga Julia genom dialog. Vi lärde oss att vi kan gestalta ett innehåll på olika sätt.

Det här är originaltexten:

Det var igår bara, s. 32 

Jag känner att fötterna är alldeles kalla och stela, benen är liksom tunga precis som dom var då när jag gick upp till honom, han var helt jäkla säker på att han visste vem den där alkisen som snott pengarna var, så om jag bara hängde med upp kunde han ringa runt lite och kolla läget, för jag ville väl ha tillbaka pengarna och säker som tusan var han på vem han som snott pengarna var. Han snackade på om den där alkisen som var helt störd tydligen och jag gick bredvid honom och jag behövde inte det, jag kunde ta bussen hem och ringa till Thea jag kunde haft hennes röst mot mitt öra nästan helt inuti mig, men jag gick där med honom och frös och lyssnade på hans snack och flaskorna klirrade mot varandra i kassen han bar.

Han tryckte in portkoden och ryckte upp porten och jag gick efter honom upp för trapporna.

och jag kunde ha vänt men jag vände inte jag vänta bakom honom när han låste upp dörren.

Du, säger Thea och knuffar till mig och jag vickar på fötterna för det är inget liv i dem.

Capital Punishment is Dead Wrong – argumenterande text från detaljerad läsning till gemensam skrivning

Hela texten

Capital Punishment Is Dead Wrong

By Olivia H., Oneida, WI

Murder is wrong. Since childhood we have been taught this indisputable truth. Ask yourself, then, what is capital punishment? Capital punishment is defined as one person taking the life of another. Coincidentally, that is the definition of murder. The death penalty has to be abolished because it carries a dangerous risk of punishing the innocent, is unethical and barbaric, and is an ineffective deterrent of crime.

Capital punishment is the most ­irreparable crime and it must be abolished. “We’re only ­human, we all make mistakes,” is a commonly used phrase. However, in the case of the death penalty, error becomes too dangerous a risk. The innocent lives that have been taken should be enough to abolish capital punishment. If there is any chance that error is possible (which ­there always is), the drastic measure of capital ­punishment should not be taken.

Judge Jed S. Rakoff in New York ­argued against the death penalty: “The court found that the best evidence shows that, on the one hand, innocent people are more often sentenced to death than we think, on the other hand, proof of their innocence ­often does not come up until long after their convictions. It is clear the death penalty will lead to that a great number of innocent people will be executed.”

To not admit that the death penalty is murder by the state is a double standard. Can we continue to call our government fair if we do not hold it to the same rules we do its people? Murder by a citizen is seen as an atrocity, yet a government-approved ­murder is not only acceptable, but enforceable. What message do we send the American people, and other countries, for that matter, if we continue to be a ­nation that kills its citizens, a nation that enforces the most barbaric form of punishment?

We don’t cut off the hands of thieves to ­protect property; we do not stone adulterers to stop adultery. We consider that barbaric. Yet we continue to take life as a means of protecting life.

No person or government has the right to decide if another human is worthy or unworthy of life. Our natural rights as humans, which cannot be taken away by the government, include the right to life. Humans do not lose value; no act, no matter how heinous, can make a person less of a human being. However, for most it is easy to ­forget that each of the 1,099 executed since 1977 are fellow humans, not just numbers.

According to Amnesty International, the death penalty violates the right to life stipulated by the UN:s declaration of human rights. Capital punishment contradicts our moral beliefs and claims of a fair and just government. The U.S. must join its political ­allies – including Scandinavia, South Africa, and most of Latin America – and abolish the death penalty. The death penalty is favored by some as an effective deterrent of crime; however, states with the death penalty actually have higher murder rates than those without. In 2006, the FBI Uniform Crime Report revealed that the area of the U.S. that was responsible for the most executions (the South with 80 percent) also had the highest murder rate, whereas the Northern areas that had the fewest ­executions, had the lowest murder rates. These statistics prove that our nation does not need this extreme threat of punishment to prevent crime. Many people favor the death penalty as reparation for the wrong done to a victim’s family; however, in most cases, closure is not the result. Losing a loved one, no matter how that person is lost, is unbearable. Pain like this is shocking and the victim’s family holds onto the hope that the execution of the murderer will bring relief and closure. Nevertheless, when the execution day arrives, the pain is not eased because executing the murderer does not bring their loved one back.

Capital punishment is a double standard, immoral and a violation of human rights. Moreover it does not guarantee safety for innocent victims. It does not follow the standards of a modern and just society but is a residue from a barbaric past that we should have left behind by now. The death penalty does not effectively deter crime, and it does not give closure to victims’ families. Wanting to kill somebody has its roots in hate and nothing good comes of hate as nothing good can ever come from capital punishment. It cannot continue to be accepted by a nation that claims to be democratic, have liberty and justice for all. The death penalty is murder on the sly and it’s dead wrong.

Source: http://www.teenink.com/opinion/all/article/49841/Capital-Punishment-Is-Dead-Wrong/

Detaljerad läsning – Hur man bygger upp ett argument

Vi har läst hela texten detaljerat då i syftet att förstå den. Denna detaljerade läsning syftar till att visa hur skribenten bygger upp sitt argument så jag valde ett stycke:

De flesta argumenterande texter tar upp ett argument per stycke. Oftast kommer argumentet som den första meningen. Det ser vi även här. (fetstil) Sedan bygger hon upp argumentet med att bemöta ett motargument i mening 2, svara på motargumentet i mening 3, använda fakta i mening 4, repetera för att förstärka det hon sagt i mening 4 i mening 5.

Capital punishment is the most ­irreparable crime and it must be abolished. “We’re only ­human, we all make mistakes,” is a commonly used phrase. However, in the case of the death penalty, error becomes too dangerous a risk. The innocent lives that have been taken should be enough to abolish capital punishment. If there is any chance that error is possible (which ­there always is), the drastic measure of capital ­punishment should not be taken.

capital punishment is irreparable - det läsningSom ni ser har jag redan börjat fila på vad jag kan ta upp i den gemensamma omskrivningen.

I den gemensamma omskrivningen tar jag upp det som jag poängterade i den detaljerade läsningen.

Joint rewriting capital punishment

Nu förbereder jag mig i detalj. Jag gör frågor till eleverna. Det som är rosamarkerat är mina förberedelser inför vad de kan tänkas svara eller förslag som jag kan hjälpa dem med om de inte svarar.

Och såhär ser tavlan ut när vi jobbar

tavlan gemensam skrivningDen ska föreställa deras skrivbord, eller flikar som är öppna på deras dator när de själva skriver. Till vänster har vi de ord/fraser från den detaljerade läsningen, de blåa papprena är variation i att uttrycka ‘capital punishment’, det rosa är modalitet och värdering och ovanför det rosa har jag skrivit ner hennes åsikt, vår åsikt, hennes argument och vårt motargument. I mitten finns texten som vi skriver gemensamt.

Här är texten som vi skrev gemensamt. Det var en varm eftermiddag och förslagen haglade inte direkt. Det var jag som stod för den mesta kreativiteten den lektionen.

Cap punishment gemensam omskrivning

Inför att de ska skriva själva har jag gått igenom hur de skriver en inledning. Innan de börjar skriva ska de ha fyllt i en skrivplan.

Writing plan argumentative text

Inför det individuella skrivandet har jag också lagt ut konnektorer som uttrycker att man inte håller med på min lärarblogg.

connectors that express disagreeSamt pappret med hur många sätt man kan uttrycka ‘capital punishment’.

different ways of saying capital punishment

Att skriva nyhetsartikel tillsammans – En utmanande uppgift

När jag nu jobbar med nyhetsartiklar med min femteklass kom jag på att det gäller att dels jobba med språket eftersom nyhetsartiklar har ett formellt språk där det förekommer många nominaliseringar, där substantiv uttrycker skeenden som i mer vardagligt tal skulle uttryckas av ett verb och ett substantiv, exempelvis kapitulation innebär att människor (substantiv) gav upp (verb).

Först läste jag ingressen detaljerat. Sedan läste vi resten av nyhetsartikeln stycke för stycke efter nyhetsfrågorna.

Nyhetsartikel - Tjuvar

Sedan gick jag igenom gången i rättsystemet fungerar.

Efter detta skulle jag göra en gemensam omskrivning (skriva en nyhetsartikel tillsammans om en händelse som klassen har valt) men det visade sig vara alltför svårt. Eleverna förstod inte tillräckligt väl för att kunna göra en individuell omskrivning efter den, så jag fick backa bandet och göra en gemensam konstruktion (de skrev om originaltexten utifrån de överstrukna stödorden) parvis för att jobba igenom språket i artikeln. När eleverna får skriva samma nyhetsartikel som exempeltexten ger detta dem möjlighet att diskutera ords betydelse och vilka grammatiska ord (”småord”) som behövs för att meningen ska få samma betydelse som i originaltexten. Det viktiga är att återskapa en text som fungerar innehållsmässigt och grammatiskt, inte att komma ihåg exakt hur originaltexten är formulerad.

Detta är vad de lärde sig av den gemensamma konstruktionen enligt egen utsago:

”Man måste ha bra information om det som hände för att de som läser ska fatta texten.”

”Att nyhetsartiklar kan vara spännande och roliga.”

”Att det är en opersonlig text.”

För att repetera att nyhetsartiklar svarar på nyhetsfrågorna fick de svara på dem, formulerade såhär:

1. Vad har hänt?

2. Vilken är nyheten? Vad är speciellt med den här händelsen?

3. Vilka var med om händelsen?

4. När skedde det?

5. Var skedde det?

6. Hur kändes det? Vem/vilka har blivit intervjuade för att vi ska få reda på hur det kändes?

7. Vad händer nu? Vem/Vilka har blivit intervjuade för att vi ska få reda på det?

För att den gemensamma omskrivningen (när vi skriver om en händelse vi har röstat fram i klassen) ska bli bra måste man planera den redan i skedet när man gör den detaljerade läsningen.

Nyhetsartikel - Tjuvar 3

Som det kanske syns här så har jag inte följt meningsstrukturen slaviskt utan mer försökt använda mig av samma typer av formuleringar men poängtera att det viktiga är att svara på nyhetsfrågan.

Ingressen däremot kan läsas detaljerat. Den är så pass informationstät och komplex eftersom den är en sammanfattning av det viktigaste i nyhetsartikeln.

Jag betonar alltid olika saker i varje lärandecykel. Jag utgår från elevernas ålder och tidigare kunskap om nyhetsartiklar. I denna lärandecykel har jag koncentrerat mig på att de ska förstå att nyhetsartiklar är baserade på nyhetsfrågorna och att journalister måste intervjua människor för att få svar på Hur kändes det? och Vad händer nu? Jag har inte gått in på nyhetsartiklarnas struktur, där det viktigaste kommer först, annat än att ha nämnt det. Inte heller syftet, förutom att återberätta en händelse, som är att sälja nyheten, har vi gått in på av hänsyn till att den här texttypen är svår för eleverna.

Jag kan inte nog betona vikten av en skrivplan för att eleverna ska förstå nyhetsartikelns innehåll.

Det jag har lärt mig av detta arbete hittills är att alltid, alltid, alltid planera den gemensamma omskrivningen samtidigt som den detaljerade läsningen. Annars blir det aldrig riktigt bra. Även att prata lite om hur journalister arbetar kan vara klargörande för eleverna.

Att göra skrivprocessen explicit – Syftet med att skriva tillsammans

Vi har jobbat en del med att tolka budskap. Nu ska vi nästa lektion börja göra en gemensam omskrivning (när man använder mönstret i exempeltexten men byter ut innehållet).

Eleverna har röstat och valde att skriva om Lion King. I slutet av lektionen diskuterade vi vilka budskap som Lion King har. Under min planeringstid förberedde jag hur vi kan skriva texten gemensamt.

movie review joint re-writing

movie review joint re-writing 2 movie review joint re-writing 3 movie review joint re-writing 4 movie review joint re-writing 5

Det är viktigt att förbereda sig noggrant innan gemensam omskrivning annars riskerar man bara att lotsa fram eleverna och bidrar inte till större förståelse för hur man skriver och därigenom större självständighet. Därför är det viktigt att knyta tillbaka till exempeltexten och visa på hur vi kan byta ut ordgrupperna när vi skriver och tydliggöra när vi inte kan byta rakt av som i exemplet nedan:

ex lion king

Jag poängterar att i Corpse Bride är det två personer som är desperata medan det i Lion King endast finns en son till kungen, därför fortsätter historien på ett annat sätt. Poängen med gemensam skrivning är att göra skrivprocessen explicit så att eleverna kan se hur en bättre skribent tänker, vilka avvägningar den gör osv. Det viktiga är att visa att även en bra skribent utgår från exempeltexter eller texter den blivit inspirerad av. Det är själva nyckeln – att lära eleverna att använda texter som de möter för att skriva egna texter så att de till slut kan göra detta arbete på egen hand.

Förbereda gemensam omskrivning

På senare tid har jag börjat förbereda detaljerad läsning såhär:

Diskuterande text - sportstjärnor och sdDen grönmarkerade texten är modelltexten. Under, det som är gulmarkerat, har jag börjat förbereda för gemensam omskrivning, när vi skriver tillsammans och använder modelltextens struktur men skriver om ett annat ämne.

Det som kommer i punktform sedan är frågorna jag ställer i den detaljerade läsningen av modelltexten (grönmarkerad).

Jag har i den gulmarkerade texten följt mönstret i modellmeningen och har bytt ordgrupperna. Konnektorn ‘närhelst’ bytte jag till exempel till ‘när’. Det jag skriver i den gulmarkerade texten är förslag som jag ska kunna ge eleverna när vi sedan skriver tillsammans.

Gemensam omskrivning utifrån Fantastic Mr. Fox

Här jobbar vi med gemensam omskrivning. Den gemensamma omskrivningen sker efter att man markerat ord/ordgrupper i detaljerad läsning. I gemensam omskrivning byter man sedan ut de markerade orden/ordgrupperna. (Se även mitt förra inlägg Lärarförberedelser för gemensam omskrivning)

Tanken är att en elev i taget ska komma fram till tavlan och att man ska resonera mycket mer kring varför man skriver som man gör, men det är första gången jag jobbar med gemensam omskrivning med den här klassen och jag ville demonstrera arbetssättet.

Såhär blev vår gemensamma omskrivning när vi var klara:

joint rewriting mr fox 2

Fantastic Mr. Fox – lärarförberedelse för gemensam omskrivning

Efter detaljerad läsning (detailed reading) jobbar man med gemensam omskrivning. När man jobbar med berättande texter byter man ut karaktärer, tid, plats och problem och skriver utifrån originaltexten sin egen berättelse. Det man sedan byter ut vid gemensam omskrivning är de ord/ordgrupper som markerats vid detaljerad läsning.

Eleverna fick ge förslag och det de valde till slut var:

main character mr wolf

Men det finns ett problem med detta:

För att den gemensamma omskrivningen ska bli givande måste läraren innan lektionen föreställa sig olika scenarier så att läraren kan komma med förslag. Här kommer originaltexten där understrykningarna gjorts i grönt och mina förberedelser på raden under, understruket med gult.

Lärarförberedelse gemensam omskrivning Mr Fox

Arbetsgång – Jobba med argumenterande text

arbetsgång argumenterande 1arbetsgång argumenterande 1arbetsgång arg 2arbetsgång arg 3

Heureka! Skillnaden mellan gemensam konstruktion och gemensam omskrivning

I helgen förstod jag skillnaden mellan gemensam konstruktion (styckenivå) och gemensam omskrivning (meningsnivå) i Reading to Learn (R2L)-pedagogiken efter att ha lusläst Skriva, Läsa, Lära av Jim Martin och David Rose. Jag ska inte gå in på hur jag har jobbat med det innan, det blir bara förvirrande. Istället kan jag klargöra min nya insikt.

Enligt cirkelmodellen för R2L (David Rose) finns tre nivåer.  Styckenivån i nedanstående modell är grön och meningsnivån är rosa. (Den innersta är ordnivån, den behandlar jag inte nu.)

cirkelmodellen R2L

I R2L går man från helheten till mindre och mindre beståndsdelar. Den första nivån man arbetar med texten på är förberedelse för läsning (preparing before reading). Det är en kort förberedelse på 2-3 minuter där man talar om vad texten handlar om . Sedan läser man texten stycke för stycke. Det är här man går in på texternas olika faser (deconstruction). Vid stycke för stycke-läsning tar man ut nyckelord som man sedan kan skriva kan återskapa originaltextens innehåll med, detta är gemensam konstruktion (joint construction).

När man sedan går in på meningsnivå och börjar med att läsa detaljerat (detailed reading) fortsätter man sedan att göra en gemensam omskrivning, (joint rewriting) där man skriver med samma mönster i grammatik och litterära grepp.  Detta gäller för bland annat berättande texter, återberättande texter, textresponser, argumenterande texter och instruktioner då man byter ut innehållet, men behåller mönstret i texten.

Skillnaden är alltså att man på styckenivå återskapar originaltextens betydelse och på meningsnivå återskapar man mönstret (grammatiken och de litterära greppen) men byter ut innehållet i texten.