Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
gemensam skrivning

Det var igår bara – hela cirkelmodellen

Jag jobbar som sagt med gestaltningar och tolkning (se förra inlägget). Nu har vi börjat med cirkelmodellen och här följer de olika arbetsmomenten.

Förberedelse inför läsning

Det här är en liten del ur novellen Det var igår bara. Det är delen som handlar om hur  huvudpersonen, ”jag”, och killen träffas och hur hon går med att gå upp till honom. Nu ska vi läsa den lite noggrannare för att sen skriva tillsammans. Oftast brukar man läsa en mening i taget men här är meningarna så långa att jag har delat av dem. Meningarnas längd visar att huvudpersonen är stressad och förvirrad.

Detaljerad läsning

Det var igår bara 1

Det var igår bara 2Det var igår bara 3Förberedelse inför gemensam skrivning

Skrivplan

Eleverna kom med förslag som vi sedan röstade om.

Skrivplan det var igår bara sik

det var igår bara gem 1 det var igår bara gem 2det var igår bara gem 3 Exempel på problem att skriva om

Problemet måste vara av karaktären ‘jag gjorde något farligt/dumt och det fick stora konsekvenser’ för att göra novellen komplex. Det kan också handla om att någon gör en person en tjänst och sedan kräver igen gentjänst som känns obehaglig.

Efter en ganska lång diskussion där vi diskuterade hur problemet måste formuleras så att inte huvudpersonen antingen blir ett stackars offer som saker bara händer eller en ”idiot” (någon som är agerar dumt som man inte kan förstå)så kom eleverna med dessa förslag:

En kille stjäl och polisen tar honom

En kille har sex med en tjej som sedan anklagar honom för våldtäkt (fast det inte var våldtäkt)

En kille hade två tjejer och när folk fick reda på det så började de hata honom

En kompis lånade pengar som han inte betalade tillbaka förrän efter ett år

Jag snodde pengar från min mamma och tappade dem

En tjej målar graffiti och blir nästan påkörd av ett tåg

Att formulera problemet handlade alltså om att göra huvudpersonen till en trovärdig karaktär med inre kamper och motsägelser.

Checklista för kamratbedömning

Checklista - det var igår bara

 

Recension av filmen Winter’s bone – Att jobba med textresponser

Till de evaluerande, utvärderande, texterna hör argumenterande texter och textresponser. Medan argumenterande texter utvärderar ämnen och åsikter så utvärderar textresponserna texter (eller filmer, bilder om vi tänker oss ett utvidgat textbegrepp) och deras budskap. (Learning to Write, Reading to Learn, Martin & Rose, s. 211)

När eleverna, framförallt i de högre årskurserna läser skönlitteratur eller ser filmer, förväntas de inte att skriva en skönlitterär text utan att skriva en textrespons, en recension eller liknande. (ibid.)

I det här projektet började vi med att se en film, Winter’s bone, en av mina absoluta favoritfilmer. Huvudpersonen är en stark 17-årig tjej som utmanar normer och övervinner hopplöshet i sitt liv som hon lever i Ozarkbergen i Missouri.

Winters bone bild

Eftersom den recension jag hittade var så pass bra (många värderande ord, känslomässigt laddade verb och fraser samt skriven precis efter receptet på en textrespons) så bestämde jag mig för att jobba med den även om den var väldigt svår på grund av sin informationstäthet och inte nog med det är den på engelska. Jag har jobbat med den här texten förut och då gick jag, i min iver över att allt går bara man jobbar med Reading to Learn, direkt på att läsa texten. Big no no. Det fungerade inte alls. Men jag ville inte överge den här fantastiska recensionen. Så jag började fundera på hur jag skulle kunna göra. Jag kom på att jag kunde stötta mina elever genom att diskutera de teman som förekommer i recensionen.

Winters bone genresteg

Det vi ser här på bilden ovan är hur jag har analyserat genrestegen men även innehållet. Att analysera innehållet gjorde jag för att kunna ställa frågor som ett sätt att bygga upp fältet, innan jag börjar med den detaljerade läsningen. Det är detta steg som jag tror kommer underlätta läsningen av texten för eleverna. (Jag använde olika färger för att hålla isär olika teman.)

Winters bone movie talkHär är frågorna som jag använde för att bygga upp elevernas förförståelse och vokabulär. Det som är rödmarkerat är stöttningsfraser (scaffolding). Pauline Gibbons nämnde under sin föreläsning i Stockholm den 2 oktober att alla elever bör få samma undervisning så långt det är möjligt men de behöver högre eller lägre grad av stöttning för att det ska vara möjligt.

Redan när jag planerade vilka ord som jag skulle ta ut för den detaljerade läsningen började jag också tänka på hur en möjlig gemensam skrivning av texten skulle kunna se ut. Jag valde filmen Lejonkungen som vi ska skriva en gemensam recension om, eftersom jag utgick ifrån att de flesta elever har sett den.

Winters bone gemensam skrivning

Det var när jag jobbade med att förbereda den gemensamma läsningen som jag insåg att Connie Ogles recension var något alldeles extra.

Det är när vi jobbar med gemensam skrivning som jag kommer introducera metaspråket för textresponser. I det här fallet har jag valt orden evaluating, evaluation, message, interpretation, interpret, synopsis, re-affirmation.

Bedömningsmall för bland annat textresponser finns i mitt tidigare inlägg.

Minskad plagiering och ökad förståelse – Att använda sexrutingar för att faktasöka

Sexruting länder

När jag jobbar med faktatexter använder jag underrubrikerna i texten som jag sätter i en sexruting. På så sätt kan eleverna söka fakta lättare. Jobbar vi med länder kan de söka ‘Italien, statsskick’ och sökningen blir då mer avgränsad.

Att jobba med sexrutingar skapar det extra steg mellan att söka fakta och skriva in det i sin text direkt som gör det lättare för dem att inte plagiera. Om eleverna har mellansteget att behöva skriva ner de fakta de har hittat på nätet i sin sexruting, blir det sedan lättare för dem att formulera egna meningar. Och det är här exempeltexten kommer in.

För att kunna skriva en egen faktatext måste eleverna förstå exempeltextens alla underrubriker men också alla meningar. De måste helt enkelt verkligen förstå texten. Ibland krävs det mer detaljerad faktasökning för att eleverna ska kunna få fram hur ofta det hålls val i ett land och då måste de kunna förstå exempeltextens mening/stycke som beskriver val för att kunna söka de fakta som krävs för att skriva sin egen text.

Arbetsordningen för att skriva faktatexter bli alltså:

– Förberedelse för läsning

– Detaljerad/Stycke för stycke-läsning

– Faktasök (med hjälp av sexruting och exempeltext)

– Gemensam skrivning (där jag också visar hur jag söker fakta och fyller i den i sexrutingen som vi sedan formulerar meningar av)

– Självständig skrivning (med hjälp av de fakta man har antecknat i sexrutingen och formuleringarna i exempeltexten)