Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
nyhetsartikel

Gemensam konstruktion – styvmoderligt behandlat

Jag jobbar med nyhetstexter med mina nybörjare i engelska just nu.

Extreme weather in Peru

En av de saker jag kämpar med som lärare är min egen rastlöshet. Jag blir lätt stressad om det inte går i en rasande fart. Därför har jag ofta struntat i den gemensamma konstruktionen av en text, alltså det arbetsmoment där man använder sina anteckningar för att återskapa en text. Våra nyckelord såg ut såhär:

  • heavy rains – hit – Peru – put – 200 000 people – risk
  • people who lost their homes – help
  • 60 people – died – year – twelve people – died – last three days
  • there – video – Peruvian woman – stuck – mudslide
  • escapes – then – collapses
  • took – hospital
  • seriously injured

Utifrån detta pratade vi grammatik, subjekt – objekt, partikel, prepositioner, ordföljd (subjektet kommer oftast först) och verbformer (have died – died).

Att skriva nyhetsartikel tillsammans – En utmanande uppgift

När jag nu jobbar med nyhetsartiklar med min femteklass kom jag på att det gäller att dels jobba med språket eftersom nyhetsartiklar har ett formellt språk där det förekommer många nominaliseringar, där substantiv uttrycker skeenden som i mer vardagligt tal skulle uttryckas av ett verb och ett substantiv, exempelvis kapitulation innebär att människor (substantiv) gav upp (verb).

Först läste jag ingressen detaljerat. Sedan läste vi resten av nyhetsartikeln stycke för stycke efter nyhetsfrågorna.

Nyhetsartikel - Tjuvar

Sedan gick jag igenom gången i rättsystemet fungerar.

Efter detta skulle jag göra en gemensam omskrivning (skriva en nyhetsartikel tillsammans om en händelse som klassen har valt) men det visade sig vara alltför svårt. Eleverna förstod inte tillräckligt väl för att kunna göra en individuell omskrivning efter den, så jag fick backa bandet och göra en gemensam konstruktion (de skrev om originaltexten utifrån de överstrukna stödorden) parvis för att jobba igenom språket i artikeln. När eleverna får skriva samma nyhetsartikel som exempeltexten ger detta dem möjlighet att diskutera ords betydelse och vilka grammatiska ord (”småord”) som behövs för att meningen ska få samma betydelse som i originaltexten. Det viktiga är att återskapa en text som fungerar innehållsmässigt och grammatiskt, inte att komma ihåg exakt hur originaltexten är formulerad.

Detta är vad de lärde sig av den gemensamma konstruktionen enligt egen utsago:

”Man måste ha bra information om det som hände för att de som läser ska fatta texten.”

”Att nyhetsartiklar kan vara spännande och roliga.”

”Att det är en opersonlig text.”

För att repetera att nyhetsartiklar svarar på nyhetsfrågorna fick de svara på dem, formulerade såhär:

1. Vad har hänt?

2. Vilken är nyheten? Vad är speciellt med den här händelsen?

3. Vilka var med om händelsen?

4. När skedde det?

5. Var skedde det?

6. Hur kändes det? Vem/vilka har blivit intervjuade för att vi ska få reda på hur det kändes?

7. Vad händer nu? Vem/Vilka har blivit intervjuade för att vi ska få reda på det?

För att den gemensamma omskrivningen (när vi skriver om en händelse vi har röstat fram i klassen) ska bli bra måste man planera den redan i skedet när man gör den detaljerade läsningen.

Nyhetsartikel - Tjuvar 3

Som det kanske syns här så har jag inte följt meningsstrukturen slaviskt utan mer försökt använda mig av samma typer av formuleringar men poängtera att det viktiga är att svara på nyhetsfrågan.

Ingressen däremot kan läsas detaljerat. Den är så pass informationstät och komplex eftersom den är en sammanfattning av det viktigaste i nyhetsartikeln.

Jag betonar alltid olika saker i varje lärandecykel. Jag utgår från elevernas ålder och tidigare kunskap om nyhetsartiklar. I denna lärandecykel har jag koncentrerat mig på att de ska förstå att nyhetsartiklar är baserade på nyhetsfrågorna och att journalister måste intervjua människor för att få svar på Hur kändes det? och Vad händer nu? Jag har inte gått in på nyhetsartiklarnas struktur, där det viktigaste kommer först, annat än att ha nämnt det. Inte heller syftet, förutom att återberätta en händelse, som är att sälja nyheten, har vi gått in på av hänsyn till att den här texttypen är svår för eleverna.

Jag kan inte nog betona vikten av en skrivplan för att eleverna ska förstå nyhetsartikelns innehåll.

Det jag har lärt mig av detta arbete hittills är att alltid, alltid, alltid planera den gemensamma omskrivningen samtidigt som den detaljerade läsningen. Annars blir det aldrig riktigt bra. Även att prata lite om hur journalister arbetar kan vara klargörande för eleverna.

Bedömningsmallar för skrivande – Alla texttyper i språkundervisning

Här kommer mina utarbetningar av de olika bedömningskriterierna för skrivande för alla texttyper som påträffas i språkundervisning. Exemplet på bedömningskriterier för skrivande finns på s. 363 i Skriva, Läsa, Lära av Martin & Rose.

I alfabetisk ordning

Argumenterande text

bedömningskrit arg

Berättande text

bedömningskrit ber

Biografi

Bedömningskriterier biografi

Diskuterande text

bedömningskrit disk

Instruerande text

bedömningskrit instr

Nyhetsartikel (opersonlig återberättande text)

bedömningskrit nyh art

Textrespons – (recensioner)

bedömningskrit textresp

Mer att läsa om värdering finns på s. 327.