Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
sammanfattning

Argument och motargument

I inläggen om sammanfattnig Sammanfattningsövning med exempel  och Sammanfattning för förståelse kan ni se Pauline Gibbons övning.

Om man tar övningen ett steg vidare när man jobbar med argumenterande text, har eleverna genom att stryka under kärnmeningarna fått fram argumenten i styckena.

Då kan man passa på att ta fram motargument som man sedan kan använda när man skriver gemensamt.

Tillsammans i klassen kan man då lägga in argument och motargument, som man spånar fram tillsammans, i en tabell.

Tabell argument motargumetn

Sammanfattningsövning med exempel

För att förstå en text har jag börjat med att lägga in momentet att de ska sammanfatta texten enligt en övning av Pauline Gibbons.

Sammanfatta, (Gibbons s. 154)

  1. Skriv en rubrikstycket.
  2. Skriv ner den mening från varje stycke som du tycker sammanfattar det viktigaste i stycket. Den meningen kallas kärnmening och är oftast den första meningen i stycket.

(Övningen innehåller fler punkter men jag valde att jobba med dessa två. De räcker för att skapa förståelse.)

Resultatet

Capital punishment is dead wrong - kärnmening underrubrikDet är inte skrivet i sten att det är just dessa som är kärnmeningarna eller om det är de ultimata underrubrikerna. Det kan självfallet diskuteras.

Sammanfattning – för förståelse

Pauline Gibbons har i sin bok Lyft språket, lyft lärandet en hel del geniala övningar. Bland dem finns den här sammanfattningsövningen. Det fantastiska med sammanfattning är att eleverna måste förstå för att kunna sammanfatta.

Sammanfatta, (Gibbons s. 154)

  1. Skriv en rubrikstycket.
  2. Skriv ner den mening från varje stycke som du tycker sammanfattar det viktigaste i stycket. Den meningen kallas kärnmening och är oftast den första meningen i stycket.
  3. Vilken mening sammanfattar textens viktigaste tankar?
  4. Återge kärnmeningarna för varandra i par. Gör detta sedan på en minut.
  5. Skriv ner kärnpunkterna i texten med 200 ord, sedan 100 ord, därefter med 50.

När jag jobbar med ett moment så ser arbetsgången för det mesta ut såhär:

  • Läsning (detaljerad eller stycke för stycke)
  • Gemensam skrivning
  • Självständigt skrivande

Ett problem som jag har haft är hur jag ska veta att eleverna har förstått texten efter att jag har läst den tillsammans med dem. Efter att vi har läst gemensamt så fortsätter ju temat och jag förutsätter att de har förstått. Vilket de inte alltid har. Lägger man till sammanfattningsövningen så är detta problem ur världen.

Arbetsgång för arbete med argumenterande text

  1. Detaljerad läsning – hela texten (några lektioner)
  2. Öva på glosor
  3. Se film
  4. Prata om filmen
  5. Sammanfatta styckena = ta ut argumenten (Gibbons, Lyft språket, Lyft lärandet s. 126, sammanfatta)
  6. Formulera motargument. Diskutera perspektivbyte.
  7. Välja ut det mest övertygande stycket = diskutera retoriska grepp
  8. Se vilka retoriska grepp som används i texten
  9. Eleverna debatterar mot mig i grupp – filma – rollbyte (jag sitter och de står vid tavlan)
  10. Analysera debatterna. Vilken var bäst? Varför?
  11. Debattera mot varandra 3 och 3 eller 4 och 4. Tillämpa perspektivbyte.
  12. Helklassdebatt med mig som moderator eller en annan uppgift som eleverna väljer. (TV-program , 3 och 3, moderator, för, emot)
  13. Skriva gemensamt – välja ut ett stycke
  14. Skriva ett stycke tillsammans två och två
  15. Skriva självständigt (hel text)
  16. Utvärdera
    1. Kolla på målen
    2. Läsa en text om dödsstraff på egen hand för att uppleva vad ni har lärt er.