Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skrivplan

Det var igår bara – hela cirkelmodellen

Jag jobbar som sagt med gestaltningar och tolkning (se förra inlägget). Nu har vi börjat med cirkelmodellen och här följer de olika arbetsmomenten.

Förberedelse inför läsning

Det här är en liten del ur novellen Det var igår bara. Det är delen som handlar om hur  huvudpersonen, ”jag”, och killen träffas och hur hon går med att gå upp till honom. Nu ska vi läsa den lite noggrannare för att sen skriva tillsammans. Oftast brukar man läsa en mening i taget men här är meningarna så långa att jag har delat av dem. Meningarnas längd visar att huvudpersonen är stressad och förvirrad.

Detaljerad läsning

Det var igår bara 1

Det var igår bara 2Det var igår bara 3Förberedelse inför gemensam skrivning

Skrivplan

Eleverna kom med förslag som vi sedan röstade om.

Skrivplan det var igår bara sik

det var igår bara gem 1 det var igår bara gem 2det var igår bara gem 3 Exempel på problem att skriva om

Problemet måste vara av karaktären ‘jag gjorde något farligt/dumt och det fick stora konsekvenser’ för att göra novellen komplex. Det kan också handla om att någon gör en person en tjänst och sedan kräver igen gentjänst som känns obehaglig.

Efter en ganska lång diskussion där vi diskuterade hur problemet måste formuleras så att inte huvudpersonen antingen blir ett stackars offer som saker bara händer eller en ”idiot” (någon som är agerar dumt som man inte kan förstå)så kom eleverna med dessa förslag:

En kille stjäl och polisen tar honom

En kille har sex med en tjej som sedan anklagar honom för våldtäkt (fast det inte var våldtäkt)

En kille hade två tjejer och när folk fick reda på det så började de hata honom

En kompis lånade pengar som han inte betalade tillbaka förrän efter ett år

Jag snodde pengar från min mamma och tappade dem

En tjej målar graffiti och blir nästan påkörd av ett tåg

Att formulera problemet handlade alltså om att göra huvudpersonen till en trovärdig karaktär med inre kamper och motsägelser.

Checklista för kamratbedömning

Checklista - det var igår bara

 

Fantastic Mr. Fox – Individuell omskrivning

Vissa författare bygger upp spänningen genom att ge ledtrådar till vad som kommer hända. Detta är fallet i Roald Dahls Fantastic Mr. Fox.

Det stycke vi jobbade med var

Mr fox sidan 12

Nu har vi precis gjort en gemensam omskrivning och eleverna ska nu fortsätta med skriva en individuell omskrivning. För att visualisera hur ledtrådarna ser ut gjorde jag en tabell.

Skrivplanen som vi gjorde behövde revideras en del och här är version 2.o

Writing plan, p. 12

 

Att skriva nyhetsartikel tillsammans – En utmanande uppgift

När jag nu jobbar med nyhetsartiklar med min femteklass kom jag på att det gäller att dels jobba med språket eftersom nyhetsartiklar har ett formellt språk där det förekommer många nominaliseringar, där substantiv uttrycker skeenden som i mer vardagligt tal skulle uttryckas av ett verb och ett substantiv, exempelvis kapitulation innebär att människor (substantiv) gav upp (verb).

Först läste jag ingressen detaljerat. Sedan läste vi resten av nyhetsartikeln stycke för stycke efter nyhetsfrågorna.

Nyhetsartikel - Tjuvar

Sedan gick jag igenom gången i rättsystemet fungerar.

Efter detta skulle jag göra en gemensam omskrivning (skriva en nyhetsartikel tillsammans om en händelse som klassen har valt) men det visade sig vara alltför svårt. Eleverna förstod inte tillräckligt väl för att kunna göra en individuell omskrivning efter den, så jag fick backa bandet och göra en gemensam konstruktion (de skrev om originaltexten utifrån de överstrukna stödorden) parvis för att jobba igenom språket i artikeln. När eleverna får skriva samma nyhetsartikel som exempeltexten ger detta dem möjlighet att diskutera ords betydelse och vilka grammatiska ord (”småord”) som behövs för att meningen ska få samma betydelse som i originaltexten. Det viktiga är att återskapa en text som fungerar innehållsmässigt och grammatiskt, inte att komma ihåg exakt hur originaltexten är formulerad.

Detta är vad de lärde sig av den gemensamma konstruktionen enligt egen utsago:

”Man måste ha bra information om det som hände för att de som läser ska fatta texten.”

”Att nyhetsartiklar kan vara spännande och roliga.”

”Att det är en opersonlig text.”

För att repetera att nyhetsartiklar svarar på nyhetsfrågorna fick de svara på dem, formulerade såhär:

1. Vad har hänt?

2. Vilken är nyheten? Vad är speciellt med den här händelsen?

3. Vilka var med om händelsen?

4. När skedde det?

5. Var skedde det?

6. Hur kändes det? Vem/vilka har blivit intervjuade för att vi ska få reda på hur det kändes?

7. Vad händer nu? Vem/Vilka har blivit intervjuade för att vi ska få reda på det?

För att den gemensamma omskrivningen (när vi skriver om en händelse vi har röstat fram i klassen) ska bli bra måste man planera den redan i skedet när man gör den detaljerade läsningen.

Nyhetsartikel - Tjuvar 3

Som det kanske syns här så har jag inte följt meningsstrukturen slaviskt utan mer försökt använda mig av samma typer av formuleringar men poängtera att det viktiga är att svara på nyhetsfrågan.

Ingressen däremot kan läsas detaljerat. Den är så pass informationstät och komplex eftersom den är en sammanfattning av det viktigaste i nyhetsartikeln.

Jag betonar alltid olika saker i varje lärandecykel. Jag utgår från elevernas ålder och tidigare kunskap om nyhetsartiklar. I denna lärandecykel har jag koncentrerat mig på att de ska förstå att nyhetsartiklar är baserade på nyhetsfrågorna och att journalister måste intervjua människor för att få svar på Hur kändes det? och Vad händer nu? Jag har inte gått in på nyhetsartiklarnas struktur, där det viktigaste kommer först, annat än att ha nämnt det. Inte heller syftet, förutom att återberätta en händelse, som är att sälja nyheten, har vi gått in på av hänsyn till att den här texttypen är svår för eleverna.

Jag kan inte nog betona vikten av en skrivplan för att eleverna ska förstå nyhetsartikelns innehåll.

Det jag har lärt mig av detta arbete hittills är att alltid, alltid, alltid planera den gemensamma omskrivningen samtidigt som den detaljerade läsningen. Annars blir det aldrig riktigt bra. Även att prata lite om hur journalister arbetar kan vara klargörande för eleverna.

Att tydliggöra innehållet i text – Jobba med skrivplan

Ett enkelt sätt att visa på hur olika texttyper skiljer sig från varandra och vilka olika komponenter de har är att göra en (gemensam) skrivplan innan gemensam skrivning. Även det faktum att vissa av nyhetsfrågorna besvaras av journalisten men att journalisten måste intervjua människor för att svara på  andra nyhetsfrågor (Hur kändes det? Vad händer nu?) tydliggörs.

Nu när vi jobbar med nyhetsartiklar (vi har jobbat med nyhetsartikeln Tjuvar firade julen i fångenskap, ur Fixa texten 1) blir nyhetsfrågorna tydliga i följande skrivplan:

Händelse/Vad har hänt? Ett brott har begåtts. Ett inbrott där inbrottstjuvarna blev kvar i huset.

Vilka utförde brottet? Två män i tjugoårsåldern

Vilka blev utsatta för brottet? Familjen Molavi

Var hände det? I Degerbo

När hände det? Under julhelgen

Hur kändes det? (intervju med Tommy Molavi) ledsamt och komiskt

Vad händer nu? (intervju med Felicia Hallsten, polisinspektör) Personerna är häktade i väntan på åtal.

 

Jag börjar tycka mer och mer om skrivplaner när jag ser hur mycket de hjälper mig att visualisera innehållet i texten för eleverna.

 

Arbetsgång – Jobba med argumenterande text

arbetsgång argumenterande 1arbetsgång argumenterande 1arbetsgång arg 2arbetsgång arg 3