Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Vem är svensk

År 5 läser Sverigedemokraternas partiprogram – detaljerad läsning

Denna gång när vi skulle skriva argumenterande text valde jag att börja med att fördjupa mig i ett ämne. På så vis tänker jag att de kommer ha en åsikter åsikter och argument för åsikterna naturligt. Ämnet jag valde är Vem är svensk? eftersom det är ett dagsaktuellt tema. Många av eleverna på vår skola är födda i Sverige, har ingen avsikt att flytta från Sverige men har aldrig funderat på om de möjligtvis är svenskar. Det kan också vara så att de känner att de inte får vara svenskar eller så vill de inte vill vara svenskar.

Vi jobbar efter cirkelmodellen. Jag började bygga upp fältet med diskutera Vem är svensk? Sedan tittade vi på ett program ur serien Välkomna nästan allihopa – När blir man svensk? Vi läste också en text av Alexandra Pascalidou Att vara svensk är att vara människa. Den texten kortade jag av och vi läste första hälften med stycke för stycke-läsning. Det sista stycket läste vi detaljerat (se samma länk) eftersom det var svårare.

Som måltext har jag valt ett stycke ur Sverigedemokraternas partiprogram, under fliken Invandring. (De ändrade det i dagarna så jag kan inte länka till deras hemsida.) Vi har läst texten i helhet stycke för stycke först och tagit ut svåra ord och begrepp ur, t.ex. utanförskapsområden, segregering, brottslighet. Här är måltexten, som är det sista stycket:

SD detaljerad 2

Jag valde att fokusera den detaljerade läsningen på att hitta ordgrupper (person, ting, process (jag kallar det verb), plats, tid, kvalitet – hur något är utfört) enligt den funktionella grammatiken. Ex. För verbet anpassa sig  frågar jag Vad ska de göra? Och för att få fram tingen svensk kultur och svenska värderingar frågar jag Vad ska de anpassa sig till? När eleverna har identifierat ordgruppens funktion förklarar jag orden innan jag går vidare till nästa mening.

Ex.

SD detaljerad ex

Man kan välja många olika saker att lyfta vid detaljerad läsning. Viktigt i argumenterande texter är att ta ut värderande ord och konnektorer som binder ihop stycken. Jag har en ny grupp elever och mitt syfte var främst att lära dem att meningar består av ordgrupper och att de kan hitta dem genom att läsa. Efter att jag har gjort den gemensamma skrivningen kan jag utvärdera vilken effekt det valet fick.

Det finns textkritiska frågor att ställa efter varje mening och de behandlar vi efter den detaljerade läsningen när eleverna förstår innehållet i partiprogrammet. Då har vi också väckt tankar och det blir lättare för eleverna att formulera sina argument när vi skriver gemensamt.

SD mening

Textkritisk fråga till meningen ovan skulle kunna vara Vad är typiskt svenskt? Är alla svenskar likadana? Vad har svenskar gemensamt? Vad skiljer dem åt? Blir det mer konflikter om olika människor bor tillsammans? Är det så att svenskar måste anpassa sig till invandrare idag? Varför ska man anpassa sig till det landet man bor i? 

Vad är typiskt svenskt?

Efter att ha gjort en detaljerad läsning på ett stycke ur Sverigedemokraternas partiprogram, var jag tvungen att gå tillbaka och bygga upp fältet, dvs. bygga upp kunskaperna om just det ämnesområdet.

Det var några saker som fortfarande var oklara. Vad innebär det att anpassa sig? Varför har man sådana krav? Vad är svenskt? Är anpassning ett rasistiskt krav? Är SD ett rasistiskt parti? Ja, det dök upp många frågor som vi var tvungna att reda ut innan vi skulle fortsätta med gemensam skrivning och alltså kunna ha en egen åsikt när vi ska skriva våra argumenterande texter.

Nedan ser ni måltexten.

SD invandring text

Anledningen till att jag tänkte att jag måste bygga upp fältet är att jag vill att de ska läsa sig till vad Sverigedemokraterna tycker. De ska alltså kunna inhämta informationen från en text, inte från mig som tolkar texten.

En av sakerna att reda ut är vad är egentligen svenskt?

Eleverna tyckte att

för många regler, potatismos, pannkaka, blodpudding, att äta gris, att vara rasistisk, att dricka kaffe, att äta banan, fullisar, att dricka öl, fira midsommar, fira jul, hockey, bandy, Gröna Lund, promenera i Gamla stan, kristendom, att fotas och ta selfies, fira födelsedagar, spotta och fika

är saker som är typiskt svenska.

Imorgon ska de hitta intervjupersoner som är svenska som de ska ställa ja/nej frågor:

Janejfrågor vem är svensk

Sedan får de fylla i ett Venn-diagram efter det som är typiskt svenskt/det som också kan finnas utomlands och i mitten, där cirklarna överlappar varandra, hamnar det som kan förekomma både i Sverige och utomlands.

venndiagram svenskt utländskt

Det här ska bli spännande!