Appen Språkkraft

Jag upptäckte appen Språkkraft på SETT i april. Jag tyckte att den var mycket bra så jag lovade Maha Fayed som arbetat med appen att jag skulle tipsa mina kollegor om den. Språkkraft är en ideell förening som hjälper nyanlända att lära sig svenska och har hemsidan www.sprakkraft.org  

Vad gör appen Språkkraft?

Den är en läscoach med stöd i glossor i många andra språk t.ex. engelska, arabiska och ryska. Man kan markera svenska ord i texter och får orden översatta i det språket man har valt i inställningen.  Man kan läsa olika typer av texter som delas i olika nivå t.ex. tweets, tidningsartiklar på lätt svenska men även vanliga tidningsartiklar från t.ex. Aftonbladet och Metro. Det finns även tre lättlästa ungdomsböcker d.v.s. Spökskeppet Vallona, Kapten Svarteks grav, Katitzi & Katitzi och Swing.

IMG_2194                   File_001

Dessutom finns det också animerad video med undertext om olika situationer man kan stötta på i samhället. T.ex. på bibliotek, en ny bekantskap, busshållplatsen.

Kopia av IMG_2192                 IMG_2197

 I appen finns det övningar där man fyller i luckor med ord. Jag har använt textad video med mina elever i studiehandledning. Det är en fördel att kunna höra samtalen och se texter samtidigt. Alla elever som har smartphone kan öva på egen hand hemma. 

/Bussarakham Kanyavongha

Modersmålspedagog i thailändska

En förnyelse av modersmålsbloggen

Det finns många saker som är bra med att arbeta i Stockholm. En som jag gillar speciellt är att det finns många fortbildningar eller föreläsningar på kvällarna att gå på som är kostnadsfria.

I februaris deltog jag Kulturombudsträffen som handlar om dramaövningar. Det var mycket lärolikt.  Där träffade jag Rocio Johansson, en kvinnlig modersmålspedagog i spanska, på Kulturombudsträffen. Vi är båda modersmålslärare på Språkcentrum men det innebär inte att vi skulle ha lärt känna varandra på jobbet eftersom vår organisation är stor med cirka 400 modersmålslärare som därför är uppdelad i olika grupper med olika chefer.

Efter träffen klockan åtta på kvällen så gick vi tillsammans till tunnelbanestationen. Jag var relativt trött men Rocio verkade vara uppiggad av workshoppen och deklarerade glatt att hon skulle använda dramaövningarna redan dagen efter. Vidare berättade hon att hon är kulturombud och har till uppgift att sprida kunskaper om kulturombudsträffarna och kulturlivet till modersmålslärare i hennes grupp.  Det uppenbarade sig för mig att hon är den perfekta bloggskrivaren så jag tipsade henne om att hon skulle kunna skriva om modersmålsämnet på ”pedagogstockholm” och hon tyckte det lät mycket roligt.

Det är glädjande att dela bloggen med henne. Jag ser fram emot att läsa hennes blogginlägg.

/Bussarakham Kanyavongha (modersmålspedagog i thailändska)

Ett nytt läsår….

Jag längtar efter att skriva på min blogg igen. Jag vill  skriva om min nya läsårstart. Stockholms Stad har ett köp- och säljsystem när det gäller modersmålsundervisning och studiehandledning. Det är skolorna som köper tjänster från Språkcentrum. I början av höstterminen så höll vi modersmålslärare på med tjänstefördelningen utifrån beställningarna av modersmålsundervisning och studiehandledning som inkommit till Språkcentrum.

Jag fick en mjukstart på höstterminen. Först hade jag nämligen bara fått 9 timmar i modersmålsundervisning men beställningarna har fortsatt att komma in under terminen och så småningom så har jag fått 18 timmars undervisning. De flesta timmarna som jag fått senare gäller studiehandledning.  Kommunala skolor har frihet att välja om de vill köpa studiehandledningstjänster från Språkcentrum eller privata företag. Så när skolorna inte hörde av sig i början av terminen blev jag lite fundersam över hur det skulle gå. Men lyckligvis så har jag nu fått alla timmar jag ska ha till slut.  Jag har behövt ändra schemat för de flesta skolor när jag väl fått alla mina timmar. Svårigheter och utmaningar i vår schemaläggning beror på att modersmålsundervisningen ordnas efter det att ordinarie skoltid är slut. Nuförtiden har eleverna längre skoldagar. T.ex. så slutar årkurs 1 ofta sin skoldag först kl.14.30.

Några elevgrupper kan få modersmålsundervisning precis när de slutat sin skoldag men andra behöver vänta på mig. Det är tre skolor som måste få sin undervisningstid kl.16.00–17.00. Jag vet att det är ganska sent för eleverna men vad kan jag annars göra? På grund av arbetsvillkoren vi har så tvingas några elevgrupper ha undervisning sent. Resultatet blir att många elever slutar gå på sin modersmålsundervisning på grund av att de inte orkar vänta så länge på sin lektion. Det är både tråkigt för dem och mig som lärare.

Min reflektion

Mitt  nya år har börjat bra och lovande med diktläsningen av Alfred Tennysons ”Nyårsklockan” av Malena Ernman. På nyårsafton åkte jag hem efter en utlandsresa och hann precis hem för att slå på tv:n och se nyårsfirandet på Skansen.

Under jullovet har jag fått min stilla stund till reflektion om arbetslivet som känns allt mer stressigt. På vilket sätt är mitt arbetsliv stressigt? Resandet tar mycket ork. Förutom de dagliga resorna från och till min bostad i Husby till skolorna i söderort så har jag också mycket restid mellan skolorna som ligger väldigt utspridda. Jag åker kollektivt mellan skolorna. Restiden i jobbet är nästan 6,5 timma varje vecka. Dessutom, utöver detta så veckopendlar jag till Mellansverige också vilket tar ungefär 5 timmar fram och tillbaks det med. Tillsamman lägger jag alltså 1,5 arbetsdag av en normal heltid till resor varje vecka. Därför så har jag ett tag funderat på lösningar som jag själv kan påverka så det blir mindre resande som suger musten ur en. Jag funderar bland annat på om jag borde försöka gå ner i tjänst tills nästa läsår? Då har man lättare att hitta ett mer harmonisk liv kanske, men jag är inte beredd på att jobba deltid i ett första steg för detta påverkar ju plånboken mycket idag och även i förlängningen, pensionen. Så nu försöker jag lindra stressen genom att veckopendla två gånger i månaden i stället för varje helg. På så sätt får jag mer tid över för förberedelser av lektioner (18.5 timmar)

Här är således min analys: Att man är tvungen att lägga mycket tid till resor utanför arbetet som jag beskrivit ovan är sådant som många människor gör, framförallt i Stockholmsregionen och i glesbygd om man har långt till arbetet. Däremot är saken en annan om man är tvungen att lägga mycket tid till resor i tjänsten som egentligen borde ägnas åt förberedelsetid och lektionsplanering istället. Vi får inte tillräcklig kompensation för alla tjänsteresor i form av färre undervisningstimmar. Detta får till resultat att risk föreligger att kvaliteten på lektionerna som vi modersmålslärare ger försämras. Vi måste ta av vår fritid för att hinna med. Tiden måste tas någonstans och det som slutligen blir lidande är då den personliga livskvaliteten som får stryka på foten i form av mindre tid till familj och fritidsaktiviteter.

Det nya året har trots allt  börjat bra och lovande. Jag får kraft och styrka genom möten med elever och kollegor. Dessa stunder är inspirerande och utvecklande. Jag tackar för att kylan ger med sig till slut och önskar alla en god fortsättning!

Kartläggning av avkodningsförmåga

Det uppdagades nyligen att några nyanlända elever inte kan avkoda ord skrivna med det moderna latinska alfabetet som vi använder i engelska och svenska språket.

Hur uppdagades det då? Jo, det var en duktig ämneslärare som slog larm.

Först var jag inte medveten om detta problem för jag utgick ifrån att de thailändska barnen kunde detta eftersom man får lära sig engelska redan från årskurs ett i Thailand, men sent omsider blev jag varse det. Synligen verkar det som om de kan läsa enkla ord som t.ex. ”a cat, a dog”, men är osäkra på längre ord.

Till saken hör att det har gått cirka 2 månader innan detta upptäcktes. Hur kunde det ta så lång tid? En orsak kunde  möjligen vara att det saknas rutiner i kartläggning och avkodning i läsning, och även kunskaper i andra skolämnen.

Ändå, hur kunde jag som jobbar som studiehandledare helt missa det? Mitt arbetssätt som studiehandledare brukar fokusera på förklaring av textinnehåll och grammatik. Jag brukar inte checka av avkodningsförmågan i engelska eller svenska på grund av att jag utgick ifrån att ansvaret att öva avkodning och uttalsträning ligger hos SVA-lärare eller svenska lärare.

Fackets betydelse för jobbet

En del av  mitt lärarjobb handlar om kontakten med fackförbundet. 

Jag blev överraskad när jag fick kunskap om att några av mina kollegor inte är medlemmar i något fackförbund. Man känner till dem men vill inte vara med. De tycker kanske att det är onödigt att lägga massa pengar på medlemsavgiften. Kanske känner de att man inte får något tillbaka, vilket jag gissar kan bero på okunskap om vart avgiften faktiskt går.

Den klassiska frågan om medlemskapet är: Varför man ska vara med i facket? Vad får man tillbaka om man blir medlem?

Det är självklarhet att alla får medlemstidning gratis när man är medlem. Utöver det så är det dock inte självklart att man ska få något tillbaka. Att betala medlemsavgift är som att betala en försäkringsavgift till ett försäkringsbolag. I fall det händer någonting så vet man att det finns stöd. Händer det inget betalar man ändå, och då kan ju avgiften naturligtvis kännas onödig.


När jag jobbade som modersmålslärare på halvtid på Västkusen så var jag till en början tveksam om medlemskapet. Modersmålslärare är ju bara ett fåtal i en liten kommun så jag undrade om facket skulle bryr sig om en. Jag gick med i facket när jag började arbeta mer än halvtid i Mellansverige. Tjänstomfattningen kunde variera beroende på antal elevgrupper man fick. Den viktiga frågan var: hur borde man gruppera elever?  Arbetsgivare brukade vilja ha en så stor grupp som möjligt vilket kunde innebära att elever på lågstadiet och högstadiet blir ihopsatta till samma grupp.

Att ha elever med så stor ålderskillnad i samma undervisningsgrupp är negativt för lärandet då de är i så olika utvecklingsfaser inte bara som barn, utan också oftast också från ett lärandeperspektiv, samt att detta också är negativt både för mig som pedagog och för mig som arbetstagare då min tjänsteomfattning riskerar att minskas.  Då insåg jag fackets betydelse och ville vara medlem. Det kändes tryggare att veta att man kunde få rådgivning och att allt skulle gå rätt till om arbetsbrist skulle uppstå.

Dessutom tycker jag att medlemskapet ger mig möjligheten till ”rätt koncentration” i mitt pedagogiska arbete. Jag vet att fackförbundet jobbar ju på att lösa våra problem så jag kan känna mig lugn och inte slösa tid på att grubbla om saker som facket jobbar att lösa åt mig. Det finns hopp om att framtiden kan bli bara bättre och bättre. Man får ha tålamod med de stora problemen för de löser sig inte över en dag utan kräver långsiktigt fackligt arbete, som t.ex. vår arbetsmiljö, arbetstider och våra löner.

Min sköna höstlovsvecka

Det är så skönt med höstlovsveckan. En vanlig arbetsdag så reser jag till 2-3 olika skolor. På höstlovet fick jag jobba två dagar  i ett lugnare tempo och får stressa av. På måndagen jobbade jag med omdömen på Skolwebben hemifrån i Mellansverige.  På tisdagen hade vi åtta modersmålspedagoger i thailändska ett språkgruppmöte på Språkcentrum på Blekingegatan.  Jag åkte buss till Stockholm på morgonen kl.06.55  och hem igen på kvällen kl.19.40.


Vi fick också delta i Skolforum om vi ville men vi fick bekosta biljetter dit själva. Då tyckte vi att det var mer spännande och givande att arbeta i eget språkgruppsmöte i stället. I gruppen delade vi ansvarområden i 3 grupper. Den första gruppen ska ansvara för anpassning av pedagogisk planering som andra språkgrupper skrivit. Den andra gruppen ska ansvara för studiehandledning där man ska översätta svenska texter i olika ämnen till thailändska. Den tredje gruppen ska ansvara för skapande av thailändska läromedel som anpassas till elevgrupper som växt upp i Sverige. (Läromedel från Thailand passar inte så bra för de om växt upp här i Sverige.)


Det känns utmärkt att ha kollegor som jobbar med samma språk vilket är nytt för mig. När jag jobbade i Mellansverige så hade man snälla arbetskollegor men var själv med sitt ämne och då alltså själv med pedagogiska planeringar och skapande av läromedel för just sitt modersmål.

Studiehandledning på modersmål

I mitt jobb som modersmålspedagog så har jag två olika uppdrag som består av modersmålsundervisning och studiehandledning. Modersmålsundervisning är ett språkämne som elever får en lektion/vecka. Studiehandledning på modersmål är däremot en av de stödinsatser som kan upprättas när elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i olika skolämnen.

Jag brukar arbeta med studiehandledning på förmiddagar och modersmålsundervisning på eftermiddagar. Ibland har jag studiehandledning sent på eftermiddagar eftersom det är svårt att hitta en annan tid som passar bra både för mig och för elever.

Hur brukar jag arbeta med studiehandledning i praktiken?  Jag har två olika tillvägagångsätt med studiehandledningar beroende på hur långt elever har kommit i svenska språket.

1.      Elever som nyligen flyttat till Sverige

När elever flyttat till Sverige så behöver de hjälp för att kunna kommunicera vardagspråket i svenska. Skolor löser detta på olika sätt. På det första sättet så får nyanlända elever lära sig svenska i en förberedelseklass men de tillhör också en vanlig klass och de får delta i praktiska ämnen stegvis t.ex. bild, idrott, musik, hemkunskap. Det andra sättet är att integrera elever i vanlig klass direkt med insatser som t.ex. svenska som andraspråk och studiehandledning.

För närvarande har jag endast elever som direkt integreras i klassrummet och får 60-80 minuter i veckan i svenska som andraspråk samt 1-2 timmars studiehandledning på modersmålet. Mitt arbetssätt är att jag går igenom det som elever lärt sig med lärare i svenska som andraspråk för att undersöka att de verkligen förstått. Om elever har fått en lärobok så kan vi arbeta med innehållet i boken i förväg före sin lektion.Förutom svenska så jobbar jag också med andra ämnen t.ex. matematik och SO-ämnen. I matematik så förklarar jag matematiska begrepp och översätter frågor från svenska till thailändska. I SO-ämnen så brukar jag förklaraa om Sveriges landskap och statsskick.

Jag brukar skapa övningar i Learnify så att de får para ihop orden eller begreppen i svenska och thailändska.

2.      Elever kan vardagssvenska men behöver stöd i skolämnen

När elever behärskar vardagssvenska och får läsa ämnen med sina jämnåriga så kan de få studiehandledning på modersmål i olika teoretiska ämnen.

Mitt arbetssätt varierar beroende på elevers kunskap i ämnet ifråga. Om elever har fått ämnesbegrepp med sig från tidigare skolgång så är det relativt lätt att jobba med dem. Vi brukar läsa ämnestexter i svenska och sammanfatta innehållet på modersmålet. Jag brukar plocka upp svåra ord och passa på att förklara ordbildning och grammatik som finns i texterna. Jag behöver för det mesta förklara vad olika begrepp betyder, översätta instruktioner och frågor.

Men om elever saknar mycket kunskap i ämnesområdet så kan vi börja med att lära om ämnet på modersmålet. Elever får läsa thailändska texter och se på multimedialäromedel innan vi jobbar med svenska texter.

En Modersmålspedagog berättar…

Jag heter Bussarakham Kanyavongha och kallas Duan som betyder måne. Jag kom till Sverige för 10 år sedan och nu är jag nyanställd modersmålslärare i thailändska vid Stockholms Språkcentrum. I mitt arbete åker jag till många olika kommunala skolor och friskolor i södra Stockholm för att  undervisa modersmålsundervisning i thailändska och ger studiehandledning i thailändska.

Tidigare jobbade jag som modersmålslärare i en mindre kommun i 7 år i Mellansverige. Jag hade inte lärarutbildning med mig från Thailand så jag gick VAL-utbildning (vidareutbildning av lärare utan lärarexamen) för att skaffa mig lärarbehörighet i Sverige. I våras tog jag gymnasielärarexamen i engelska och filosofi. Jag har också kompletterat min lärarbehörighet att undervisa i ämnet modersmål genom distansutbildning vid ett universitet i Thailand därför att det är omöjligt att läsa ämnet thailändska vid något svenskt universitet. Senare fick jag jobberbjudande vid Stockholms Språkcentrum som jag tackade ja till. Det är relativt svårt att hitta boende i Stockholm. Jag är glad att jag hittat en uthyrningsdel i en lägenhet i Husby. Nu veckopendlar jag.

Det finns en sak som jag är mycket imponerad av i Stockholm. Det är skolmaten i kommunala skolor. Jag är vegetarian och jag upptäcker att det finns vegetarisk mat varje dag så jag slipper beställa vegetarisk variant i varje skola jag jobbar. Det finns massor av grönsaker att välja i grönsaksdisken. De är mycket fräscha och fantastiskt goda. Det känns som om man är i himmelriket. Nackdelen med mitt arbete är att reseavståndet mellan jobb och boende är väldigt långt. Jag är hemma först klockan sex eller sju varje dag.  Jag har inte ork eller tid för gruppträning på gym e.d. Men det är så roligt att jobba i Stockholm. Vi har en bra chef och trevliga kollegor som stöttar varandra. De flesta av mina elever är mycket engagerade och trevliga. Jag trivs bra som fisken i vattnet.