Studieresa till Sydtyrolen, Trentino Alto Adige

antonella karta 1o2

Jag har undervisat i modersmål i Sverige sedan 2002. Innan dess har jag undervisat i Italien, England och i Tyskland. I varje land hade jag också ett annat uppdrag i skolan: att ta emot de nyanlända barnen med ringa språkkunskaper; att undervisa nybörjare i italienska och tyska; att inkludera de nyanlända i det dagliga klassrummet; eller ta eleverna på studieresa till andar europeiska länder. Jag saknar detta utbyte av erfarenheter med andra kolleger i andra länder. Det är så berikande. Här i Sverige ser min vardag istället ensam ut; jag går från skola till skola, träffar mina tvåspråkiga elever men inga kolleger eftersom vi är så spridda ute på alla skolor och personal i skolorna har inget att dela med oss språklärare. I flera år funderade jag på att få veta hur det ser ut i andra länder och av denna nyfikenhet tog jag kontakt med mina kollegor i staden jag undervisade innan jag flyttade till Sverige. Jag organiserade en studieresa till Italien för att se hur undervisningen hade förändrats under alla år jag varit i Sverige. Jag kunde realisera detta våren 2019 och tog med mig två kollegor från Språkcentrum

Jag kontaktade alla tre skolförvaltningarna; den italienska, den tyska och den ladinska från Bolzano i Sydtyrolen. Alla visade ett visst intresse och nyfikenhet. Sverige är känt i andra länder för den ”svenska modellen”. Jag planerade flera undervisningsbesök i flera skolor och skolsystem från grundskolan till den frivilliga undervisningsskolan till de vuxna nyanlända. En av skolorna vi besökte ligger i Gardenadalen, en liten dal i bergen.

Vårt besök blev 5 dagar långt. Vi träffade de ansvariga från alla skolförvaltningarna. Vi hade flera auskultationer i olika ämnen på flera skolnivåer nämligen grundskolan, mellanstadiet och gymnasiet i Bolzano och i Gardenadalen i en ladinsk skola. De undervisningstillfällen vi auskulterade i var på tyska och italienska. Eleverna i vår undersökning var de som kom från andra länder och som behövde utveckla skolspråket ytterligare, för att kunna delta i klassundervisningen. Eleverna kom från olika delar av världen och de mest representerade länder var Senegal, Santo Domingo, Albanien, Kroatien, men också Kina, Japan och Sydamerika. Antal elever med invandrarbakgrund varierade från skola till skola men också mellan de tre olika skolspråken. I den ladinska skolan fanns det minst antal elever med invandrarbakgrund, i den italienska flest. När det gäller integrationen av dessa barn i skolan kunde vi se att de hade det bra. Barnen var bra behandlade av klasskompisar och skolresultaten positiva. Men modersmålsundervisning finns bara för de tre inhemska språken, italienska, tyska och ladinska; ingen för de barnen med andra modersmål. Det diskuteras om det finnas, men det finns inte än och detta trots att det är vetenskapligt beprövat att om flerspråkiga individer kan sitt modersmål bra, kan de också utveckla nya språk bättre.

Varför tre skolsystem i ett land? För att Sydtyrolen är en tvåspråkig region och har också minoriteter som har andra språk och som har en egen skola. Den ladinska, som försöker att behålla sitt språk vid liv för att inte bli assimilerat. De har också en ansvarig på förvaltningen som leder projekt om kännedom om minoritetsspråk. Det konstiga är att de tre institutionerna lever parallellt och har bara administrativa kontakter med varandra men ingen gemensam undervisning. Som lärare måste de välja mellan att vara italiensk eller tysk modersmålstalare och det innebär att de inte kan undervisa i två skolsystem utan bara i ett och att de inte kan undervisa italienska och tyska under ett och samma läsår.

Vad tar jag med mig av denna erfarenhet? Mycket! Organisationen i en liten skala som den i den ladinska bevisar för mig att en trespråkig skola fungerar, bara alla samarbetar. Här kan alla, lärare, elever och rektor alla tre språken som används parallellt i skolan och i vardagen. Det var intressant att se hur skolsystemet med tre levande språk fungerar och kan användas i alla länder där det finns ett högt antal medborgare med andra språk, som till exempel i Sverige. Detta främjar integration och motverkar segregering. Det var riktigt intressant att se hur passionerat de pensionerade lärarna undervisade de vuxna nyanlända som inte kan gå till den vanliga skolan. Lärarnas funktion är inte bara att undervisa utan också att hjälpa dem att etablera och integrera sig i samhället och arbetslivet. När det gäller undervisningen såg jag att lärarna använder sig av digitala verktyg i mycket mindre utsträckning än i Sverige. Jag upplevde att momenten i undervisningen blev för långa, att tempot hade betydelse och att intresset för ämnet hos eleverna verkade svalna beroende på undervisningsmetodiken.

Möte med vuxna nyanlända i den frivillig skolan

a1

 

Kollage från olika moment i alla skolor 

 3

/ Antonella Tiozzo Lundin

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.