Visar alla blogginlägg med kategorin:
Modersmål

Studieresa till Sydtyrolen, Trentino Alto Adige

antonella karta 1o2

Jag har undervisat i modersmål i Sverige sedan 2002. Innan dess har jag undervisat i Italien, England och i Tyskland. I varje land hade jag också ett annat uppdrag i skolan: att ta emot de nyanlända barnen med ringa språkkunskaper; att undervisa nybörjare i italienska och tyska; att inkludera de nyanlända i det dagliga klassrummet; eller ta eleverna på studieresa till andar europeiska länder. Jag saknar detta utbyte av erfarenheter med andra kolleger i andra länder. Det är så berikande. Här i Sverige ser min vardag istället ensam ut; jag går från skola till skola, träffar mina tvåspråkiga elever men inga kolleger eftersom vi är så spridda ute på alla skolor och personal i skolorna har inget att dela med oss språklärare. I flera år funderade jag på att få veta hur det ser ut i andra länder och av denna nyfikenhet tog jag kontakt med mina kollegor i staden jag undervisade innan jag flyttade till Sverige. Jag organiserade en studieresa till Italien för att se hur undervisningen hade förändrats under alla år jag varit i Sverige. Jag kunde realisera detta våren 2019 och tog med mig två kollegor från Språkcentrum

Jag kontaktade alla tre skolförvaltningarna; den italienska, den tyska och den ladinska från Bolzano i Sydtyrolen. Alla visade ett visst intresse och nyfikenhet. Sverige är känt i andra länder för den ”svenska modellen”. Jag planerade flera undervisningsbesök i flera skolor och skolsystem från grundskolan till den frivilliga undervisningsskolan till de vuxna nyanlända. En av skolorna vi besökte ligger i Gardenadalen, en liten dal i bergen.

Vårt besök blev 5 dagar långt. Vi träffade de ansvariga från alla skolförvaltningarna. Vi hade flera auskultationer i olika ämnen på flera skolnivåer nämligen grundskolan, mellanstadiet och gymnasiet i Bolzano och i Gardenadalen i en ladinsk skola. De undervisningstillfällen vi auskulterade i var på tyska och italienska. Eleverna i vår undersökning var de som kom från andra länder och som behövde utveckla skolspråket ytterligare, för att kunna delta i klassundervisningen. Eleverna kom från olika delar av världen och de mest representerade länder var Senegal, Santo Domingo, Albanien, Kroatien, men också Kina, Japan och Sydamerika. Antal elever med invandrarbakgrund varierade från skola till skola men också mellan de tre olika skolspråken. I den ladinska skolan fanns det minst antal elever med invandrarbakgrund, i den italienska flest. När det gäller integrationen av dessa barn i skolan kunde vi se att de hade det bra. Barnen var bra behandlade av klasskompisar och skolresultaten positiva. Men modersmålsundervisning finns bara för de tre inhemska språken, italienska, tyska och ladinska; ingen för de barnen med andra modersmål. Det diskuteras om det finnas, men det finns inte än och detta trots att det är vetenskapligt beprövat att om flerspråkiga individer kan sitt modersmål bra, kan de också utveckla nya språk bättre.

Varför tre skolsystem i ett land? För att Sydtyrolen är en tvåspråkig region och har också minoriteter som har andra språk och som har en egen skola. Den ladinska, som försöker att behålla sitt språk vid liv för att inte bli assimilerat. De har också en ansvarig på förvaltningen som leder projekt om kännedom om minoritetsspråk. Det konstiga är att de tre institutionerna lever parallellt och har bara administrativa kontakter med varandra men ingen gemensam undervisning. Som lärare måste de välja mellan att vara italiensk eller tysk modersmålstalare och det innebär att de inte kan undervisa i två skolsystem utan bara i ett och att de inte kan undervisa italienska och tyska under ett och samma läsår.

Vad tar jag med mig av denna erfarenhet? Mycket! Organisationen i en liten skala som den i den ladinska bevisar för mig att en trespråkig skola fungerar, bara alla samarbetar. Här kan alla, lärare, elever och rektor alla tre språken som används parallellt i skolan och i vardagen. Det var intressant att se hur skolsystemet med tre levande språk fungerar och kan användas i alla länder där det finns ett högt antal medborgare med andra språk, som till exempel i Sverige. Detta främjar integration och motverkar segregering. Det var riktigt intressant att se hur passionerat de pensionerade lärarna undervisade de vuxna nyanlända som inte kan gå till den vanliga skolan. Lärarnas funktion är inte bara att undervisa utan också att hjälpa dem att etablera och integrera sig i samhället och arbetslivet. När det gäller undervisningen såg jag att lärarna använder sig av digitala verktyg i mycket mindre utsträckning än i Sverige. Jag upplevde att momenten i undervisningen blev för långa, att tempot hade betydelse och att intresset för ämnet hos eleverna verkade svalna beroende på undervisningsmetodiken.

Möte med vuxna nyanlända i den frivillig skolan

a1

 

Kollage från olika moment i alla skolor 

 3

/ Antonella Tiozzo Lundin

 

 

 

 

 

Tematräff om kartläggning av språkförmågan hos flerspråkiga elever

Jag har varit på en tematräff om ”Kartläggning av språkförmågan hos flerspråkiga elever i årskurs F-3”. Tematräffen var för modersmålslärare och anordnades av Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) torsdagen den 21 november 2019.

Det var cirka 20 deltagare från hela Sverige. De flesta var modersmålslärare men det fanns också några verksamhetsutvecklare. Vi var sex modersmålslärare från Stockholms Språkcentrum. Jag tyckte det var väldigt givande att få vara med vid tematräffen.

Jag har lovat min chef att berätta om den här tematräffen och tyckte att det kunde vara bra att spela in en film om den. Så här är del ett och mer information kommer att publiceras här på bloggen senare.

“En bok i världen” om sanning

I år handlar temat i tävlingen “En bok i världen” om sanning.  Det låter intressant, tycker jag. I år behöver jag inte översätta texter i en bilderbok till thai därför att mångkulturellt bibliotek tipsade om en bok på thailändska, Nithan Town House, eller en berättelse om ett radhusområde.

Innehållet som boken tar upp handlar mer om grannarnas olika förhållningssätt till ett fruktträd i radhusområden. Vilket fruktträd vet vi inte exakt, men vi gissade att det skulle vara mangoträd. Det bär frukter och grannarna har blivit irriterade på att frukterna ramlar på deras hustak, så de vill att huvudpersonens mamma ska hugga ner trädet. Mamman hugger bara ner de grenar som sträcker sig över grannarnas hustak. Men efter att mamman huggit ner grenarna så har det blivit  varmare och varmare inuti grannarnas hus. Men mamman har det lugnt och skönt därför att trädet skyddar huset från solens värme.

Vad finns det för sanning i just denna berättelse? Enligt mina elever så kanske den handlar om att mango är godast och att det blir kallare om vi har trädet kvar. Det visade sig att det inte var enkelt att ha bokprat om sanningen med utgångspunkten av denna bok. Det vore enklare att diskutera om det mest framträdande budskapet i boken. Därför diskuterade vi mer om hur grannar förhåller sig till varandra i Thailand jämfört med i Sverige. Vad är en god granne? Det blev en mycket bättre diskussion.  

sanningen

 

Temat är väldigt intressant och aktuellt. Men boken kan inte bära temat hela vägen. Jag får bli inspirerad och lära mig av hur andra har arbetat med temat sanningen.

Tvåspråkighet i Thailand

duan_thailand 01

Jag har blivit inspirerad av Antonella som berättade om sin hemstad. Jag kan berätta att jag själv kommer från Roi-Et som ligger i nordöstra Thailand.

Jag är väldigt imponerad att Antonella är tvåspråkig och har tyska och italienska som modersmål. Och jag kom just på att jag också är tvåspråkig sedan barnsben som henne. Jag behövde lite inspiration för att komma ihåg jag kallas Duan som är riksthailändska men faktiskt ibland också Egöng i mina föräldrars laotiska dialekt. Både Duan och Egöng betyder måne.

Thailändska och Laotiska är besläktade språk. De flesta som bor i nordöstra Thailand talar Laodialekt hemma som vårt grannland Lao. Men på skolan så får vi lära oss läsa och skriva endast riksthailändska. Så mitt laodialekt-språk är inte så välutvecklat. Jag kan förstå laotiska och tala hyfsat men jag kan inte skriftspråket. Egentligen så kan jag läsa korta texter med lite ansträngning därför att alfabeten liknar varandra, så man kan gissa sig fram.  När jag väl går i pension så skulle jag vilja lära mig läsa laotiska. Det skulle vara roligt.

/Bussarakham Kanyavongha

ATT LEVA SOM Italiensk modersmålslärare i Stockholm

antonella

Mitt namn är Antonella Tiozzo Lundin. Jag är född på en liten ö i den södra delen av den venetianska lagunen. Under min uppväxt blev ön för liten för mig och jag bestämde mig för att se världen. Jag valde med avsikt att läsa språk och under de fantastiska lärorika universitetsåren flyttade jag runt i Europa, mellan England och Tyskland och åkte bara temporärt tillbaka till ön, där jag alltid kunde känna mig hemma.

Med tiden började jag känna mig hemma också i Tyskland; där träffade jag min svenska man och sedan 2001 bor jag i Sverige, där jag nu har rotat mig.
Jag är utbildad lärare i Italien och har en statlig examen. Jag har undervisat flera år i Tyskland som modersmålslärare i italienska och i den tvåspråkiga regionen Sydtyrolen i Italien som modersmålslärare i tyska. I Sverige blev jag anställd vid Språkcentrum i januari 2002. Jag kompletterade min utbildning med de delar som jag saknade för att få svensk lärarlegitimation. Att läsa på universitet i Sverige har varit lärorikt och jag läste andra ämnen också, som svenska som andraspråk.
Sedan 2002 har jag utvecklat min undervisning i klassrummet. Om det vill jag skriva i bloggen.Varför en blogg? För att det är så mycket man inte vet om vad modersmålslärare gör, hur vi bidrar till elevernas framgång i skolan, hur vi utvecklar undervisningen, hur skräddarsydd vår undervisning egentligen är. Det finns många perspektiv som jag vill belysa.

Jag är väldigt imponerad av att Sverige har modersmål som ämne och att Stockholm Stad erbjuder alla barnen 9 års undervisning för att utveckla sitt andra modersmål och sin andra kultur. Men  förutsättningarna för kvalitet i modersmålsundervisningen kunde vara  bättre.

/Antonella Tiozzo Lundin

Glad modersmålsdag!

glad modersmålsdag

Glad modersmålsdag!

Idag vill jag uppmärksamma våra modersmålslärare och elever. Vi firade med goda tårtor i min lärargrupp idag.

Varje torsdag har vi konferens. Vi lär oss mer om skolplattformen nästan varje vecka. Efteråt har vi kompetensutveckling.  Min grupp har valt modulen specialpedagogik på Skolverkets Lärportalen.

Samtidigt som jag arbetar läser jag specialpedagogprogrammet också. Specialpedagogiskt förhållningssätt i modersmålsundervisning behöver faktiskt lyftas, särskilt med tanke på elevers skiftande bakgrund och nivåer i samma grupp..

Att studera heltid och arbeta deltid är ganska slitigt. Det är tuff att få orken och tiden att räcka till. Samtidigt kan det vara en fördel att studenter också arbetar för att ge dem möjlighet att reflektera utifrån nya perspektiv samtidigt.

God fortsättning på Modersmålsdagen!

”En bok i världen” i modersmålsundervisningen

 

Modersmålslärarna Hieu Knutsen-Öy (vietnamesiska), Bussarakam Kanyavongha (thailändska) och Meriel Followell (engelska) har alla deltagit i årets En bok i världen. Foto: Anahit Khatchatryan

Modersmålslärarna Hieu Knutsen-Öy (vietnamesiska), Bussarakam Kanyavongha (thailändska) och Meriel Followell (engelska) har alla deltagit i årets En bok i världen. Foto: Anahit Khachatryan

Hemma – Årets tema för En bok i världen

I höstas var jag och några andra modersmålslärare på ”Bok Afterwork” i Liljeholmen där vi fick tips om böcker som vi skulle kunna läsa med elever i årkurs 1-3 för tävlingen ”En bok i världen”. Det vore roligt om mina elever deltog i tävlingen därför att deras arbete skulle vara med på utställning på bibliotek där alla kan komma och se.

På ”Bok Afterwork” fick vi sitta vid ett bord med barnböcker som ingår i tävlingen och diskutera intressanta frågor om begreppet ”hemma”. Till exempel kan man känna hemlängtan fast man inte har ett hem?  Måste man ha ett hus – en egen plats- för att känna sig hemma?

Jag tänkte på vilken bok som jag skulle kunna använda med mina elever. En förutsättning för att vara med på tävlingen var jag skulle behöva översätta den valda boken till thailändska eftersom den inte finns på modersmålet. Jag fastnade för en bilderbok som heter ”Hemma” av Carson Ellis. Texterna var korta, ungefär en mening per sida, och då tänkte jag att jag skulle kunna översätta dem.

I början av vårterminen hade min modersmålslärargrupp en fortsatt fortbildning i ”Läslyftet”. Vi  valde att arbeta med modulen språkutvecklande arbetssätt med fokus på ”meningskapande undervisning” som handlar om att skapa läslust genom estetiska lärprocess till exempel bild och sång. Jag var glad att jag kunde använda samma bok på Läslyftsgruppen och i tävlingen.

Min elevgrupp är inte bara 1-3 utan blandad ålder i låg och mellanstadiet. Jag arbetade med boken genom att jag högläste den på thailändska. Vi diskuterade mycket om de fina bilderna som väckte nyfikenhet och innehöll viktiga budskap som inte alls finns med i texterna: hemma för olika personer i hela världen kan se olika ut. Hur ser hemma hos elever eller släktingar i Thailand ut och hur trivs de när de var där? Hur ser hemma i Sverige ut?  Var och hur skulle de vilja bo? Därefter fick de rita ett drömhus som de skulle vilja bo i framtiden eller deras hem i Thailand eller Sverige och skriva lite om det.

Det var inspirerande och lärorikt att vara med på tävlingen. Vi kommer så klart att delta i tävlingen en bok i världen även nästa läsår.

Bussarakam Kanyavongha

Hej och Gott Nytt År 2018!

Det nya året känns lovande så jag har skaffat mig några nyårslöften och ett av dem är att skriva blogg minst en gång per månad.

Jag vill skriva om mina torsdagsförmiddagar som är de enda tillfällen som jag får träffa mina modersmålskollegor. Det är mycket stimulerande och spännande för att vi får använda tiden till att samarbeta med modersmålslärare inom både samma och andra språk.

Min språkgrupp (thailändska) kommer att arbeta med temat ”Hållbarhet”  under hela vårterminen 2018. Min kollega var snäll och gav en grön kasse till alla i gruppen för att inviga vårt spännande projekt. Jag brukar ha med mig den gröna kassen utöver ryggsäcken.

Parallellt med samarbeten inom språkgruppen så har vi egen fortbildning i Läslyftet som rullat på sedan år 2015. Den är ett samarbete mellan modermålslärare i olika språk. Nyligen har vi arbetat med modulen ”Läsa och skriva faktatexter”. Det passar mycket väl för temat hållbarhet som min språkgrupp arbetar med. Livet känns harmoniskt när båda samarbetena stöttar och kompletterar varandra.

/ Bussarakham Kanyavongha

Appen Språkkraft

Jag upptäckte appen Språkkraft på SETT i april. Jag tyckte att den var mycket bra så jag lovade Maha Fayed som arbetat med appen att jag skulle tipsa mina kollegor om den. Språkkraft är en ideell förening som hjälper nyanlända att lära sig svenska och har hemsidan www.sprakkraft.org  

Vad gör appen Språkkraft?

Den är en läscoach med stöd i glossor i många andra språk t.ex. engelska, arabiska och ryska. Man kan markera svenska ord i texter och får orden översatta i det språket man har valt i inställningen.  Man kan läsa olika typer av texter som delas i olika nivå t.ex. tweets, tidningsartiklar på lätt svenska men även vanliga tidningsartiklar från t.ex. Aftonbladet och Metro. Det finns även tre lättlästa ungdomsböcker d.v.s. Spökskeppet Vallona, Kapten Svarteks grav, Katitzi & Katitzi och Swing.

IMG_2194                   File_001

Dessutom finns det också animerad video med undertext om olika situationer man kan stötta på i samhället. T.ex. på bibliotek, en ny bekantskap, busshållplatsen.

Kopia av IMG_2192                 IMG_2197

 I appen finns det övningar där man fyller i luckor med ord. Jag har använt textad video med mina elever i studiehandledning. Det är en fördel att kunna höra samtalen och se texter samtidigt. Alla elever som har smartphone kan öva på egen hand hemma. 

/Bussarakham Kanyavongha

Modersmålspedagog i thailändska

En förnyelse av modersmålsbloggen

Det finns många saker som är bra med att arbeta i Stockholm. En som jag gillar speciellt är att det finns många fortbildningar eller föreläsningar på kvällarna att gå på som är kostnadsfria.

I februaris deltog jag Kulturombudsträffen som handlar om dramaövningar. Det var mycket lärolikt.  Där träffade jag Rocio Johansson, en kvinnlig modersmålspedagog i spanska, på Kulturombudsträffen. Vi är båda modersmålslärare på Språkcentrum men det innebär inte att vi skulle ha lärt känna varandra på jobbet eftersom vår organisation är stor med cirka 400 modersmålslärare som därför är uppdelad i olika grupper med olika chefer.

Efter träffen klockan åtta på kvällen så gick vi tillsammans till tunnelbanestationen. Jag var relativt trött men Rocio verkade vara uppiggad av workshoppen och deklarerade glatt att hon skulle använda dramaövningarna redan dagen efter. Vidare berättade hon att hon är kulturombud och har till uppgift att sprida kunskaper om kulturombudsträffarna och kulturlivet till modersmålslärare i hennes grupp.  Det uppenbarade sig för mig att hon är den perfekta bloggskrivaren så jag tipsade henne om att hon skulle kunna skriva om modersmålsämnet på ”pedagogstockholm” och hon tyckte det lät mycket roligt.

Det är glädjande att dela bloggen med henne. Jag ser fram emot att läsa hennes blogginlägg.

/Bussarakham Kanyavongha (modersmålspedagog i thailändska)