Visar alla blogginlägg med kategorin:
Nyanlända

Studieresa till Sydtyrolen, Trentino Alto Adige

antonella karta 1o2

Jag har undervisat i modersmål i Sverige sedan 2002. Innan dess har jag undervisat i Italien, England och i Tyskland. I varje land hade jag också ett annat uppdrag i skolan: att ta emot de nyanlända barnen med ringa språkkunskaper; att undervisa nybörjare i italienska och tyska; att inkludera de nyanlända i det dagliga klassrummet; eller ta eleverna på studieresa till andar europeiska länder. Jag saknar detta utbyte av erfarenheter med andra kolleger i andra länder. Det är så berikande. Här i Sverige ser min vardag istället ensam ut; jag går från skola till skola, träffar mina tvåspråkiga elever men inga kolleger eftersom vi är så spridda ute på alla skolor och personal i skolorna har inget att dela med oss språklärare. I flera år funderade jag på att få veta hur det ser ut i andra länder och av denna nyfikenhet tog jag kontakt med mina kollegor i staden jag undervisade innan jag flyttade till Sverige. Jag organiserade en studieresa till Italien för att se hur undervisningen hade förändrats under alla år jag varit i Sverige. Jag kunde realisera detta våren 2019 och tog med mig två kollegor från Språkcentrum

Jag kontaktade alla tre skolförvaltningarna; den italienska, den tyska och den ladinska från Bolzano i Sydtyrolen. Alla visade ett visst intresse och nyfikenhet. Sverige är känt i andra länder för den ”svenska modellen”. Jag planerade flera undervisningsbesök i flera skolor och skolsystem från grundskolan till den frivilliga undervisningsskolan till de vuxna nyanlända. En av skolorna vi besökte ligger i Gardenadalen, en liten dal i bergen.

Vårt besök blev 5 dagar långt. Vi träffade de ansvariga från alla skolförvaltningarna. Vi hade flera auskultationer i olika ämnen på flera skolnivåer nämligen grundskolan, mellanstadiet och gymnasiet i Bolzano och i Gardenadalen i en ladinsk skola. De undervisningstillfällen vi auskulterade i var på tyska och italienska. Eleverna i vår undersökning var de som kom från andra länder och som behövde utveckla skolspråket ytterligare, för att kunna delta i klassundervisningen. Eleverna kom från olika delar av världen och de mest representerade länder var Senegal, Santo Domingo, Albanien, Kroatien, men också Kina, Japan och Sydamerika. Antal elever med invandrarbakgrund varierade från skola till skola men också mellan de tre olika skolspråken. I den ladinska skolan fanns det minst antal elever med invandrarbakgrund, i den italienska flest. När det gäller integrationen av dessa barn i skolan kunde vi se att de hade det bra. Barnen var bra behandlade av klasskompisar och skolresultaten positiva. Men modersmålsundervisning finns bara för de tre inhemska språken, italienska, tyska och ladinska; ingen för de barnen med andra modersmål. Det diskuteras om det finnas, men det finns inte än och detta trots att det är vetenskapligt beprövat att om flerspråkiga individer kan sitt modersmål bra, kan de också utveckla nya språk bättre.

Varför tre skolsystem i ett land? För att Sydtyrolen är en tvåspråkig region och har också minoriteter som har andra språk och som har en egen skola. Den ladinska, som försöker att behålla sitt språk vid liv för att inte bli assimilerat. De har också en ansvarig på förvaltningen som leder projekt om kännedom om minoritetsspråk. Det konstiga är att de tre institutionerna lever parallellt och har bara administrativa kontakter med varandra men ingen gemensam undervisning. Som lärare måste de välja mellan att vara italiensk eller tysk modersmålstalare och det innebär att de inte kan undervisa i två skolsystem utan bara i ett och att de inte kan undervisa italienska och tyska under ett och samma läsår.

Vad tar jag med mig av denna erfarenhet? Mycket! Organisationen i en liten skala som den i den ladinska bevisar för mig att en trespråkig skola fungerar, bara alla samarbetar. Här kan alla, lärare, elever och rektor alla tre språken som används parallellt i skolan och i vardagen. Det var intressant att se hur skolsystemet med tre levande språk fungerar och kan användas i alla länder där det finns ett högt antal medborgare med andra språk, som till exempel i Sverige. Detta främjar integration och motverkar segregering. Det var riktigt intressant att se hur passionerat de pensionerade lärarna undervisade de vuxna nyanlända som inte kan gå till den vanliga skolan. Lärarnas funktion är inte bara att undervisa utan också att hjälpa dem att etablera och integrera sig i samhället och arbetslivet. När det gäller undervisningen såg jag att lärarna använder sig av digitala verktyg i mycket mindre utsträckning än i Sverige. Jag upplevde att momenten i undervisningen blev för långa, att tempot hade betydelse och att intresset för ämnet hos eleverna verkade svalna beroende på undervisningsmetodiken.

Möte med vuxna nyanlända i den frivillig skolan

a1

 

Kollage från olika moment i alla skolor 

 3

/ Antonella Tiozzo Lundin

 

 

 

 

 

Tematräff om kartläggning av språkförmågan hos flerspråkiga elever

Jag har varit på en tematräff om ”Kartläggning av språkförmågan hos flerspråkiga elever i årskurs F-3”. Tematräffen var för modersmålslärare och anordnades av Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) torsdagen den 21 november 2019.

Det var cirka 20 deltagare från hela Sverige. De flesta var modersmålslärare men det fanns också några verksamhetsutvecklare. Vi var sex modersmålslärare från Stockholms Språkcentrum. Jag tyckte det var väldigt givande att få vara med vid tematräffen.

Jag har lovat min chef att berätta om den här tematräffen och tyckte att det kunde vara bra att spela in en film om den. Så här är del ett och mer information kommer att publiceras här på bloggen senare.

Appen Språkkraft

Jag upptäckte appen Språkkraft på SETT i april. Jag tyckte att den var mycket bra så jag lovade Maha Fayed som arbetat med appen att jag skulle tipsa mina kollegor om den. Språkkraft är en ideell förening som hjälper nyanlända att lära sig svenska och har hemsidan www.sprakkraft.org  

Vad gör appen Språkkraft?

Den är en läscoach med stöd i glossor i många andra språk t.ex. engelska, arabiska och ryska. Man kan markera svenska ord i texter och får orden översatta i det språket man har valt i inställningen.  Man kan läsa olika typer av texter som delas i olika nivå t.ex. tweets, tidningsartiklar på lätt svenska men även vanliga tidningsartiklar från t.ex. Aftonbladet och Metro. Det finns även tre lättlästa ungdomsböcker d.v.s. Spökskeppet Vallona, Kapten Svarteks grav, Katitzi & Katitzi och Swing.

IMG_2194                   File_001

Dessutom finns det också animerad video med undertext om olika situationer man kan stötta på i samhället. T.ex. på bibliotek, en ny bekantskap, busshållplatsen.

Kopia av IMG_2192                 IMG_2197

 I appen finns det övningar där man fyller i luckor med ord. Jag har använt textad video med mina elever i studiehandledning. Det är en fördel att kunna höra samtalen och se texter samtidigt. Alla elever som har smartphone kan öva på egen hand hemma. 

/Bussarakham Kanyavongha

Modersmålspedagog i thailändska

Kartläggning av avkodningsförmåga

Det uppdagades nyligen att några nyanlända elever inte kan avkoda ord skrivna med det moderna latinska alfabetet som vi använder i engelska och svenska språket.

Hur uppdagades det då? Jo, det var en duktig ämneslärare som slog larm.

Först var jag inte medveten om detta problem för jag utgick ifrån att de thailändska barnen kunde detta eftersom man får lära sig engelska redan från årskurs ett i Thailand, men sent omsider blev jag varse det. Synligen verkar det som om de kan läsa enkla ord som t.ex. ”a cat, a dog”, men är osäkra på längre ord.

Till saken hör att det har gått cirka 2 månader innan detta upptäcktes. Hur kunde det ta så lång tid? En orsak kunde  möjligen vara att det saknas rutiner i kartläggning och avkodning i läsning, och även kunskaper i andra skolämnen.

Ändå, hur kunde jag som jobbar som studiehandledare helt missa det? Mitt arbetssätt som studiehandledare brukar fokusera på förklaring av textinnehåll och grammatik. Jag brukar inte checka av avkodningsförmågan i engelska eller svenska på grund av att jag utgick ifrån att ansvaret att öva avkodning och uttalsträning ligger hos SVA-lärare eller svenska lärare.

Studiehandledning på modersmål

I mitt jobb som modersmålspedagog så har jag två olika uppdrag som består av modersmålsundervisning och studiehandledning. Modersmålsundervisning är ett språkämne som elever får en lektion/vecka. Studiehandledning på modersmål är däremot en av de stödinsatser som kan upprättas när elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i olika skolämnen.

Jag brukar arbeta med studiehandledning på förmiddagar och modersmålsundervisning på eftermiddagar. Ibland har jag studiehandledning sent på eftermiddagar eftersom det är svårt att hitta en annan tid som passar bra både för mig och för elever.

Hur brukar jag arbeta med studiehandledning i praktiken?  Jag har två olika tillvägagångsätt med studiehandledningar beroende på hur långt elever har kommit i svenska språket.

1.      Elever som nyligen flyttat till Sverige

När elever flyttat till Sverige så behöver de hjälp för att kunna kommunicera vardagspråket i svenska. Skolor löser detta på olika sätt. På det första sättet så får nyanlända elever lära sig svenska i en förberedelseklass men de tillhör också en vanlig klass och de får delta i praktiska ämnen stegvis t.ex. bild, idrott, musik, hemkunskap. Det andra sättet är att integrera elever i vanlig klass direkt med insatser som t.ex. svenska som andraspråk och studiehandledning.

För närvarande har jag endast elever som direkt integreras i klassrummet och får 60-80 minuter i veckan i svenska som andraspråk samt 1-2 timmars studiehandledning på modersmålet. Mitt arbetssätt är att jag går igenom det som elever lärt sig med lärare i svenska som andraspråk för att undersöka att de verkligen förstått. Om elever har fått en lärobok så kan vi arbeta med innehållet i boken i förväg före sin lektion.Förutom svenska så jobbar jag också med andra ämnen t.ex. matematik och SO-ämnen. I matematik så förklarar jag matematiska begrepp och översätter frågor från svenska till thailändska. I SO-ämnen så brukar jag förklaraa om Sveriges landskap och statsskick.

Jag brukar skapa övningar i Learnify så att de får para ihop orden eller begreppen i svenska och thailändska.

2.      Elever kan vardagssvenska men behöver stöd i skolämnen

När elever behärskar vardagssvenska och får läsa ämnen med sina jämnåriga så kan de få studiehandledning på modersmål i olika teoretiska ämnen.

Mitt arbetssätt varierar beroende på elevers kunskap i ämnet ifråga. Om elever har fått ämnesbegrepp med sig från tidigare skolgång så är det relativt lätt att jobba med dem. Vi brukar läsa ämnestexter i svenska och sammanfatta innehållet på modersmålet. Jag brukar plocka upp svåra ord och passa på att förklara ordbildning och grammatik som finns i texterna. Jag behöver för det mesta förklara vad olika begrepp betyder, översätta instruktioner och frågor.

Men om elever saknar mycket kunskap i ämnesområdet så kan vi börja med att lära om ämnet på modersmålet. Elever får läsa thailändska texter och se på multimedialäromedel innan vi jobbar med svenska texter.