Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Studieresa till Sydtyrolen, Trentino Alto Adige

antonella karta 1o2

Jag har undervisat i modersmål i Sverige sedan 2002. Innan dess har jag undervisat i Italien, England och i Tyskland. I varje land hade jag också ett annat uppdrag i skolan: att ta emot de nyanlända barnen med ringa språkkunskaper; att undervisa nybörjare i italienska och tyska; att inkludera de nyanlända i det dagliga klassrummet; eller ta eleverna på studieresa till andar europeiska länder. Jag saknar detta utbyte av erfarenheter med andra kolleger i andra länder. Det är så berikande. Här i Sverige ser min vardag istället ensam ut; jag går från skola till skola, träffar mina tvåspråkiga elever men inga kolleger eftersom vi är så spridda ute på alla skolor och personal i skolorna har inget att dela med oss språklärare. I flera år funderade jag på att få veta hur det ser ut i andra länder och av denna nyfikenhet tog jag kontakt med mina kollegor i staden jag undervisade innan jag flyttade till Sverige. Jag organiserade en studieresa till Italien för att se hur undervisningen hade förändrats under alla år jag varit i Sverige. Jag kunde realisera detta våren 2019 och tog med mig två kollegor från Språkcentrum

Jag kontaktade alla tre skolförvaltningarna; den italienska, den tyska och den ladinska från Bolzano i Sydtyrolen. Alla visade ett visst intresse och nyfikenhet. Sverige är känt i andra länder för den ”svenska modellen”. Jag planerade flera undervisningsbesök i flera skolor och skolsystem från grundskolan till den frivilliga undervisningsskolan till de vuxna nyanlända. En av skolorna vi besökte ligger i Gardenadalen, en liten dal i bergen.

Vårt besök blev 5 dagar långt. Vi träffade de ansvariga från alla skolförvaltningarna. Vi hade flera auskultationer i olika ämnen på flera skolnivåer nämligen grundskolan, mellanstadiet och gymnasiet i Bolzano och i Gardenadalen i en ladinsk skola. De undervisningstillfällen vi auskulterade i var på tyska och italienska. Eleverna i vår undersökning var de som kom från andra länder och som behövde utveckla skolspråket ytterligare, för att kunna delta i klassundervisningen. Eleverna kom från olika delar av världen och de mest representerade länder var Senegal, Santo Domingo, Albanien, Kroatien, men också Kina, Japan och Sydamerika. Antal elever med invandrarbakgrund varierade från skola till skola men också mellan de tre olika skolspråken. I den ladinska skolan fanns det minst antal elever med invandrarbakgrund, i den italienska flest. När det gäller integrationen av dessa barn i skolan kunde vi se att de hade det bra. Barnen var bra behandlade av klasskompisar och skolresultaten positiva. Men modersmålsundervisning finns bara för de tre inhemska språken, italienska, tyska och ladinska; ingen för de barnen med andra modersmål. Det diskuteras om det finnas, men det finns inte än och detta trots att det är vetenskapligt beprövat att om flerspråkiga individer kan sitt modersmål bra, kan de också utveckla nya språk bättre.

Varför tre skolsystem i ett land? För att Sydtyrolen är en tvåspråkig region och har också minoriteter som har andra språk och som har en egen skola. Den ladinska, som försöker att behålla sitt språk vid liv för att inte bli assimilerat. De har också en ansvarig på förvaltningen som leder projekt om kännedom om minoritetsspråk. Det konstiga är att de tre institutionerna lever parallellt och har bara administrativa kontakter med varandra men ingen gemensam undervisning. Som lärare måste de välja mellan att vara italiensk eller tysk modersmålstalare och det innebär att de inte kan undervisa i två skolsystem utan bara i ett och att de inte kan undervisa italienska och tyska under ett och samma läsår.

Vad tar jag med mig av denna erfarenhet? Mycket! Organisationen i en liten skala som den i den ladinska bevisar för mig att en trespråkig skola fungerar, bara alla samarbetar. Här kan alla, lärare, elever och rektor alla tre språken som används parallellt i skolan och i vardagen. Det var intressant att se hur skolsystemet med tre levande språk fungerar och kan användas i alla länder där det finns ett högt antal medborgare med andra språk, som till exempel i Sverige. Detta främjar integration och motverkar segregering. Det var riktigt intressant att se hur passionerat de pensionerade lärarna undervisade de vuxna nyanlända som inte kan gå till den vanliga skolan. Lärarnas funktion är inte bara att undervisa utan också att hjälpa dem att etablera och integrera sig i samhället och arbetslivet. När det gäller undervisningen såg jag att lärarna använder sig av digitala verktyg i mycket mindre utsträckning än i Sverige. Jag upplevde att momenten i undervisningen blev för långa, att tempot hade betydelse och att intresset för ämnet hos eleverna verkade svalna beroende på undervisningsmetodiken.

Möte med vuxna nyanlända i den frivillig skolan

a1

 

Kollage från olika moment i alla skolor 

 3

/ Antonella Tiozzo Lundin

 

 

 

 

 

Tematräff om kartläggning av språkförmågan hos flerspråkiga elever

Jag har varit på en tematräff om ”Kartläggning av språkförmågan hos flerspråkiga elever i årskurs F-3”. Tematräffen var för modersmålslärare och anordnades av Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) torsdagen den 21 november 2019.

Det var cirka 20 deltagare från hela Sverige. De flesta var modersmålslärare men det fanns också några verksamhetsutvecklare. Vi var sex modersmålslärare från Stockholms Språkcentrum. Jag tyckte det var väldigt givande att få vara med vid tematräffen.

Jag har lovat min chef att berätta om den här tematräffen och tyckte att det kunde vara bra att spela in en film om den. Så här är del ett och mer information kommer att publiceras här på bloggen senare.

Start SO : en läromedelsrecension

So-start

Den bästa SO-boken för nyanlända elever heter ”Start-SO” av Camilla Holmberg och Anna Lindstam. Jag har fått hjälpa till att förklara innehållet i boken för en nyanländ elev. Jag tyckte att boken var mycket bra så så jag brukar tipsa om boken till kollegor.

Varför passar boken väldigt bra för nyanlända elever? Jo, förutom att alla SO-ämnen finns med i boken och att den ger en god inblick i SO-ämnena så är bokens främsta strykor följande:

1. Kompakt     Korta texter, viktiga ord och frågor på en och samma sida. Att plugga in både nya informationer, ordförråd och fraser tar mycket kraft så det är jättebra att hela paketet ryms på en sida.

Start SO sidan

 

      2. Ämnesord och viktiga ord  understryks  för att visa tydligt vilka  ord som är viktiga och ska översättas på modersmål . Elever får  träna att använda modersmål som redskap i kunskapsinhämtning.  Med koppling mot modersmål så fastnar nya ämnesord mycket bättre.

      3. Lyssna  på texter utan inloggning på hemsidan      https://webbapp.liber.se/start-so/   Det är väldigt smidigt för alla kan lyssna utan att behöva logga in.  Elever kan även lyssna på texterna hemma på sin mobil.  

   

 4.  Alla SO-ämnen finns med.  Nyanlända elever kan arbeta med boken för att få goda grundläggande kunskaper i  samhällskunskap, religion, geografi och historia för att sedan lättare kunna fördjupa sina kunskaper i ämnena. När det t.ex. var Riksdagsval i höstas och Eu-val i våras så arbetade vi med Start-SO  boken och kompletterade med andra  informationskällor. 

Glad midsommar!

Nu är det äntligen sommarlov!

Glad midsommar till er alla!

Sommarkänslan. Här och Nu. En härlig tid på året för att koppla av och koppla bort. Och för min del innebär det att jag skriver blogg för att jag blir väldigt glad av att göra det.

Sommarkänslan. En härlig tid på året för reflektion. Jag blickar bakåt till mina studier i specialpedagogik. Det känns jättekul att klarat av två terminer av studierna. Vi har egentligen inte fått resultaten på de sista kurserna men jag håller tummarna hårt.  

Sommarkänslan. En härlig tid på året för att blicka framåt. Höstterminen 2019 blir den sista terminen enligt studieplanen. Men för att det ska verkligen vara min sista så kan det innebära att jag behöver läsa relevant forskning, och om möjligt skriva en introduktion och bakgrund till uppsatsen under detta härliga sommarlov.

Vad vill jag skriva om? Jo,  jag vill gärna skriva om mottagningen av nyanlända ungdomar med misstänkt eller konstaterad diagnos för utvecklingsstörning när de kommit till Sverige.  Jag hoppas på att jag ska få ett bra flow i skrivandet. 

Sommarkänslan. En härlig tid på året för flow.

En förnyelse av modersmålsbloggen

Det finns många saker som är bra med att arbeta i Stockholm. En som jag gillar speciellt är att det finns många fortbildningar eller föreläsningar på kvällarna att gå på som är kostnadsfria.

I februaris deltog jag Kulturombudsträffen som handlar om dramaövningar. Det var mycket lärolikt.  Där träffade jag Rocio Johansson, en kvinnlig modersmålspedagog i spanska, på Kulturombudsträffen. Vi är båda modersmålslärare på Språkcentrum men det innebär inte att vi skulle ha lärt känna varandra på jobbet eftersom vår organisation är stor med cirka 400 modersmålslärare som därför är uppdelad i olika grupper med olika chefer.

Efter träffen klockan åtta på kvällen så gick vi tillsammans till tunnelbanestationen. Jag var relativt trött men Rocio verkade vara uppiggad av workshoppen och deklarerade glatt att hon skulle använda dramaövningarna redan dagen efter. Vidare berättade hon att hon är kulturombud och har till uppgift att sprida kunskaper om kulturombudsträffarna och kulturlivet till modersmålslärare i hennes grupp.  Det uppenbarade sig för mig att hon är den perfekta bloggskrivaren så jag tipsade henne om att hon skulle kunna skriva om modersmålsämnet på ”pedagogstockholm” och hon tyckte det lät mycket roligt.

Det är glädjande att dela bloggen med henne. Jag ser fram emot att läsa hennes blogginlägg.

/Bussarakham Kanyavongha (modersmålspedagog i thailändska)

Fackets betydelse för jobbet

En del av  mitt lärarjobb handlar om kontakten med fackförbundet. 

Jag blev överraskad när jag fick kunskap om att några av mina kollegor inte är medlemmar i något fackförbund. Man känner till dem men vill inte vara med. De tycker kanske att det är onödigt att lägga massa pengar på medlemsavgiften. Kanske känner de att man inte får något tillbaka, vilket jag gissar kan bero på okunskap om vart avgiften faktiskt går.

Den klassiska frågan om medlemskapet är: Varför man ska vara med i facket? Vad får man tillbaka om man blir medlem?

Det är självklarhet att alla får medlemstidning gratis när man är medlem. Utöver det så är det dock inte självklart att man ska få något tillbaka. Att betala medlemsavgift är som att betala en försäkringsavgift till ett försäkringsbolag. I fall det händer någonting så vet man att det finns stöd. Händer det inget betalar man ändå, och då kan ju avgiften naturligtvis kännas onödig.


När jag jobbade som modersmålslärare på halvtid på Västkusen så var jag till en början tveksam om medlemskapet. Modersmålslärare är ju bara ett fåtal i en liten kommun så jag undrade om facket skulle bryr sig om en. Jag gick med i facket när jag började arbeta mer än halvtid i Mellansverige. Tjänstomfattningen kunde variera beroende på antal elevgrupper man fick. Den viktiga frågan var: hur borde man gruppera elever?  Arbetsgivare brukade vilja ha en så stor grupp som möjligt vilket kunde innebära att elever på lågstadiet och högstadiet blir ihopsatta till samma grupp.

Att ha elever med så stor ålderskillnad i samma undervisningsgrupp är negativt för lärandet då de är i så olika utvecklingsfaser inte bara som barn, utan också oftast också från ett lärandeperspektiv, samt att detta också är negativt både för mig som pedagog och för mig som arbetstagare då min tjänsteomfattning riskerar att minskas.  Då insåg jag fackets betydelse och ville vara medlem. Det kändes tryggare att veta att man kunde få rådgivning och att allt skulle gå rätt till om arbetsbrist skulle uppstå.

Dessutom tycker jag att medlemskapet ger mig möjligheten till ”rätt koncentration” i mitt pedagogiska arbete. Jag vet att fackförbundet jobbar ju på att lösa våra problem så jag kan känna mig lugn och inte slösa tid på att grubbla om saker som facket jobbar att lösa åt mig. Det finns hopp om att framtiden kan bli bara bättre och bättre. Man får ha tålamod med de stora problemen för de löser sig inte över en dag utan kräver långsiktigt fackligt arbete, som t.ex. vår arbetsmiljö, arbetstider och våra löner.