Visar alla blogginlägg med kategorin:
Språkutveckling

”En bok i världen” i modersmålsundervisningen

 

Modersmålslärarna Hieu Knutsen-Öy (vietnamesiska), Bussarakam Kanyavongha (thailändska) och Meriel Followell (engelska) har alla deltagit i årets En bok i världen. Foto: Anahit Khatchatryan

Modersmålslärarna Hieu Knutsen-Öy (vietnamesiska), Bussarakam Kanyavongha (thailändska) och Meriel Followell (engelska) har alla deltagit i årets En bok i världen. Foto: Anahit Khachatryan

Hemma – Årets tema för En bok i världen

I höstas var jag och några andra modersmålslärare på ”Bok Afterwork” i Liljeholmen där vi fick tips om böcker som vi skulle kunna läsa med elever i årkurs 1-3 för tävlingen ”En bok i världen”. Det vore roligt om mina elever deltog i tävlingen därför att deras arbete skulle vara med på utställning på bibliotek där alla kan komma och se.

På ”Bok Afterwork” fick vi sitta vid ett bord med barnböcker som ingår i tävlingen och diskutera intressanta frågor om begreppet ”hemma”. Till exempel kan man känna hemlängtan fast man inte har ett hem?  Måste man ha ett hus – en egen plats- för att känna sig hemma?

Jag tänkte på vilken bok som jag skulle kunna använda med mina elever. En förutsättning för att vara med på tävlingen var jag skulle behöva översätta den valda boken till thailändska eftersom den inte finns på modersmålet. Jag fastnade för en bilderbok som heter ”Hemma” av Carson Ellis. Texterna var korta, ungefär en mening per sida, och då tänkte jag att jag skulle kunna översätta dem.

I början av vårterminen hade min modersmålslärargrupp en fortsatt fortbildning i ”Läslyftet”. Vi  valde att arbeta med modulen språkutvecklande arbetssätt med fokus på ”meningskapande undervisning” som handlar om att skapa läslust genom estetiska lärprocess till exempel bild och sång. Jag var glad att jag kunde använda samma bok på Läslyftsgruppen och i tävlingen.

Min elevgrupp är inte bara 1-3 utan blandad ålder i låg och mellanstadiet. Jag arbetade med boken genom att jag högläste den på thailändska. Vi diskuterade mycket om de fina bilderna som väckte nyfikenhet och innehöll viktiga budskap som inte alls finns med i texterna: hemma för olika personer i hela världen kan se olika ut. Hur ser hemma hos elever eller släktingar i Thailand ut och hur trivs de när de var där? Hur ser hemma i Sverige ut?  Var och hur skulle de vilja bo? Därefter fick de rita ett drömhus som de skulle vilja bo i framtiden eller deras hem i Thailand eller Sverige och skriva lite om det.

Det var inspirerande och lärorikt att vara med på tävlingen. Vi kommer så klart att delta i tävlingen en bok i världen även nästa läsår.

Bussarakam Kanyavongha

Hej och Gott Nytt År 2018!

Det nya året känns lovande så jag har skaffat mig några nyårslöften och ett av dem är att skriva blogg minst en gång per månad.

Jag vill skriva om mina torsdagsförmiddagar som är de enda tillfällen som jag får träffa mina modersmålskollegor. Det är mycket stimulerande och spännande för att vi får använda tiden till att samarbeta med modersmålslärare inom både samma och andra språk.

Min språkgrupp (thailändska) kommer att arbeta med temat ”Hållbarhet”  under hela vårterminen 2018. Min kollega var snäll och gav en grön kasse till alla i gruppen för att inviga vårt spännande projekt. Jag brukar ha med mig den gröna kassen utöver ryggsäcken.

Parallellt med samarbeten inom språkgruppen så har vi egen fortbildning i Läslyftet som rullat på sedan år 2015. Den är ett samarbete mellan modermålslärare i olika språk. Nyligen har vi arbetat med modulen ”Läsa och skriva faktatexter”. Det passar mycket väl för temat hållbarhet som min språkgrupp arbetar med. Livet känns harmoniskt när båda samarbetena stöttar och kompletterar varandra.

/ Bussarakham Kanyavongha

Appen Språkkraft

Jag upptäckte appen Språkkraft på SETT i april. Jag tyckte att den var mycket bra så jag lovade Maha Fayed som arbetat med appen att jag skulle tipsa mina kollegor om den. Språkkraft är en ideell förening som hjälper nyanlända att lära sig svenska och har hemsidan www.sprakkraft.org  

Vad gör appen Språkkraft?

Den är en läscoach med stöd i glossor i många andra språk t.ex. engelska, arabiska och ryska. Man kan markera svenska ord i texter och får orden översatta i det språket man har valt i inställningen.  Man kan läsa olika typer av texter som delas i olika nivå t.ex. tweets, tidningsartiklar på lätt svenska men även vanliga tidningsartiklar från t.ex. Aftonbladet och Metro. Det finns även tre lättlästa ungdomsböcker d.v.s. Spökskeppet Vallona, Kapten Svarteks grav, Katitzi & Katitzi och Swing.

IMG_2194                   File_001

Dessutom finns det också animerad video med undertext om olika situationer man kan stötta på i samhället. T.ex. på bibliotek, en ny bekantskap, busshållplatsen.

Kopia av IMG_2192                 IMG_2197

 I appen finns det övningar där man fyller i luckor med ord. Jag har använt textad video med mina elever i studiehandledning. Det är en fördel att kunna höra samtalen och se texter samtidigt. Alla elever som har smartphone kan öva på egen hand hemma. 

/Bussarakham Kanyavongha

Modersmålspedagog i thailändska

Kartläggning av avkodningsförmåga

Det uppdagades nyligen att några nyanlända elever inte kan avkoda ord skrivna med det moderna latinska alfabetet som vi använder i engelska och svenska språket.

Hur uppdagades det då? Jo, det var en duktig ämneslärare som slog larm.

Först var jag inte medveten om detta problem för jag utgick ifrån att de thailändska barnen kunde detta eftersom man får lära sig engelska redan från årskurs ett i Thailand, men sent omsider blev jag varse det. Synligen verkar det som om de kan läsa enkla ord som t.ex. ”a cat, a dog”, men är osäkra på längre ord.

Till saken hör att det har gått cirka 2 månader innan detta upptäcktes. Hur kunde det ta så lång tid? En orsak kunde  möjligen vara att det saknas rutiner i kartläggning och avkodning i läsning, och även kunskaper i andra skolämnen.

Ändå, hur kunde jag som jobbar som studiehandledare helt missa det? Mitt arbetssätt som studiehandledare brukar fokusera på förklaring av textinnehåll och grammatik. Jag brukar inte checka av avkodningsförmågan i engelska eller svenska på grund av att jag utgick ifrån att ansvaret att öva avkodning och uttalsträning ligger hos SVA-lärare eller svenska lärare.

Studiehandledning på modersmål

I mitt jobb som modersmålspedagog så har jag två olika uppdrag som består av modersmålsundervisning och studiehandledning. Modersmålsundervisning är ett språkämne som elever får en lektion/vecka. Studiehandledning på modersmål är däremot en av de stödinsatser som kan upprättas när elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i olika skolämnen.

Jag brukar arbeta med studiehandledning på förmiddagar och modersmålsundervisning på eftermiddagar. Ibland har jag studiehandledning sent på eftermiddagar eftersom det är svårt att hitta en annan tid som passar bra både för mig och för elever.

Hur brukar jag arbeta med studiehandledning i praktiken?  Jag har två olika tillvägagångsätt med studiehandledningar beroende på hur långt elever har kommit i svenska språket.

1.      Elever som nyligen flyttat till Sverige

När elever flyttat till Sverige så behöver de hjälp för att kunna kommunicera vardagspråket i svenska. Skolor löser detta på olika sätt. På det första sättet så får nyanlända elever lära sig svenska i en förberedelseklass men de tillhör också en vanlig klass och de får delta i praktiska ämnen stegvis t.ex. bild, idrott, musik, hemkunskap. Det andra sättet är att integrera elever i vanlig klass direkt med insatser som t.ex. svenska som andraspråk och studiehandledning.

För närvarande har jag endast elever som direkt integreras i klassrummet och får 60-80 minuter i veckan i svenska som andraspråk samt 1-2 timmars studiehandledning på modersmålet. Mitt arbetssätt är att jag går igenom det som elever lärt sig med lärare i svenska som andraspråk för att undersöka att de verkligen förstått. Om elever har fått en lärobok så kan vi arbeta med innehållet i boken i förväg före sin lektion.Förutom svenska så jobbar jag också med andra ämnen t.ex. matematik och SO-ämnen. I matematik så förklarar jag matematiska begrepp och översätter frågor från svenska till thailändska. I SO-ämnen så brukar jag förklaraa om Sveriges landskap och statsskick.

Jag brukar skapa övningar i Learnify så att de får para ihop orden eller begreppen i svenska och thailändska.

2.      Elever kan vardagssvenska men behöver stöd i skolämnen

När elever behärskar vardagssvenska och får läsa ämnen med sina jämnåriga så kan de få studiehandledning på modersmål i olika teoretiska ämnen.

Mitt arbetssätt varierar beroende på elevers kunskap i ämnet ifråga. Om elever har fått ämnesbegrepp med sig från tidigare skolgång så är det relativt lätt att jobba med dem. Vi brukar läsa ämnestexter i svenska och sammanfatta innehållet på modersmålet. Jag brukar plocka upp svåra ord och passa på att förklara ordbildning och grammatik som finns i texterna. Jag behöver för det mesta förklara vad olika begrepp betyder, översätta instruktioner och frågor.

Men om elever saknar mycket kunskap i ämnesområdet så kan vi börja med att lära om ämnet på modersmålet. Elever får läsa thailändska texter och se på multimedialäromedel innan vi jobbar med svenska texter.

En Modersmålspedagog berättar…

Jag heter Bussarakham Kanyavongha och kallas Duan som betyder måne. Jag kom till Sverige för 10 år sedan och nu är jag nyanställd modersmålslärare i thailändska vid Stockholms Språkcentrum. I mitt arbete åker jag till många olika kommunala skolor och friskolor i södra Stockholm för att  undervisa modersmålsundervisning i thailändska och ger studiehandledning i thailändska.

Tidigare jobbade jag som modersmålslärare i en mindre kommun i 7 år i Mellansverige. Jag hade inte lärarutbildning med mig från Thailand så jag gick VAL-utbildning (vidareutbildning av lärare utan lärarexamen) för att skaffa mig lärarbehörighet i Sverige. I våras tog jag gymnasielärarexamen i engelska och filosofi. Jag har också kompletterat min lärarbehörighet att undervisa i ämnet modersmål genom distansutbildning vid ett universitet i Thailand därför att det är omöjligt att läsa ämnet thailändska vid något svenskt universitet. Senare fick jag jobberbjudande vid Stockholms Språkcentrum som jag tackade ja till. Det är relativt svårt att hitta boende i Stockholm. Jag är glad att jag hittat en uthyrningsdel i en lägenhet i Husby. Nu veckopendlar jag.

Det finns en sak som jag är mycket imponerad av i Stockholm. Det är skolmaten i kommunala skolor. Jag är vegetarian och jag upptäcker att det finns vegetarisk mat varje dag så jag slipper beställa vegetarisk variant i varje skola jag jobbar. Det finns massor av grönsaker att välja i grönsaksdisken. De är mycket fräscha och fantastiskt goda. Det känns som om man är i himmelriket. Nackdelen med mitt arbete är att reseavståndet mellan jobb och boende är väldigt långt. Jag är hemma först klockan sex eller sju varje dag.  Jag har inte ork eller tid för gruppträning på gym e.d. Men det är så roligt att jobba i Stockholm. Vi har en bra chef och trevliga kollegor som stöttar varandra. De flesta av mina elever är mycket engagerade och trevliga. Jag trivs bra som fisken i vattnet.