God fortsättning!

År 2020, det nya decenniet har börjat fint och det känns lovande.

Vi började vår första arbetsdag den 7 januari 2020. Det var roligt att träffa mina kollegor igen efter en lång ledighet. Första dagen på jobbet hade vi språkgruppsmöte som handlade om terminsplanering samt pedagogisk planering om temat Hållbar utveckling. År 2020 ska vi fokusera på temat som är en del av vår verksamhetsplan. Vi hade många goda idéer så det ska bli kul!

Efter språkgruppsmötet så blev det ett uppstartsmöte om Skolverkets satsning på specialpedagogik för lärande som är avsedd för alla grundskollärare. Detta mötet var speciellt för vi var sex modersmålslärare från olika grupper som träffades för att inleda en kollegialt lärande grupp. Vi brukar annars bara ha kollegialt lärande med kollegor som är i samma grupp. Bakgrunden till vårt speciella möte var att jag läst om satsningen och var intresserad så jag berättade om satsningen för kollegorna i min grupp för att kolla om några var intresserade att vara med i gruppen. Det fanns ett intresse men vi behövde vara flera för att kunna skapa en grupp. Hur kunde vi hitta flera intresserade då? På julminglet “Feliz Navidad” kom modersmålslärare från olika grupper och julminglade, så jag passade på att berätta om satsningen där. Det var flera som visade intresse så det var då vi bestämde att vi skulle träffas och prata om det första dagen på vårterminen.

Uppstartsmötet gick bra. Vi berättade om våra förväntningar och diskuterade om modulen som vi var intresserade av. Vi diskuterade att ett specialpedagogisk perspektiv på modersmålsundervisning och studiehandledning är viktigt för att vi skulle kunna bemöta elevernas olikhet i vårt arbete.

Det nya decenniet har börjat väldigt fint och lovande. God fortsättning till er alla!

Feliz Navidad! ♬♪♫

02Photo from Duan Bussarakham

 

Året 2019  var det speciellt för att Språkcentrum har 50-års jubileum. Stort Grattis!  Vi har sjungit “Ja må hon leva uti hundrade år. Hurra Hurra.”  till Språkcentrum.

Jubileumsåret och speciellt december har varit fantastiskt.  Vi har fått fira jul var och varannan dag :) Den 12 december hade vi och några andra modersmålslärare ett julmingel efter jobbet på Lärarförbundet. Vi ordnade förtäring själva. Det var faktiskt Antonella som planerade inköpslistan, handlade och jobbade i köket tillsammans med andra kollegor. Jag var ansvarig för nöje, nämligen karaoke och julsång. Jag sjöng Feliz Navidad för att peppa upp  julstämningen på vårt julmingel ♫♫  Men kvällen slutade inte med julmingel. Därefter hade Antonella en föreläsning om Italiens skolsystem och hennes studiebesök. Det var toppen!

Julstämningen fortsatte. Den 18 december hade vi modersmålslärare i min grupp en jul-knytkalas i ett konferensrum på Språkcentrum, Trekantsvägen. Alla modersmålslärare i min grupp tog med sig mat från sin kultur så att de andra skulle få smaka lite eller mycket. Jag vaknade då klockan sex på morgonen för att laga min favorit Hoj Todd eller friterade musslor pannkaka.

Det var  ett stort knytkalas. Det fanns ett annat bord för efterrätter och godbitar.  Maten och stämningen var god. Vi fick leka en lek om hemliga saker som vi inte visste om andra modersmålskollegor. Vi gav vår chef en fin bukett och tackade för året som gått. Vi sjöng  “Ja må hon leva” igen, den här gången för vår fantastiska kollega som fyllt jämnt. Stort Grattis!

blogg nytt år 2020 thaijulbord Photo from Duan BussarakhamMatfoto: Autchima, modersmålslärare i thai och julbordsfixare

Mitt första julbord

“Tiden den förändras och jag med den.”

-Erik Jung

Rosen_liten_fil01

Foto: Erik Jung

I torsdags hade jag mitt första julbord med mina modersmålslärarkollegor som är ombud. Det är första året vi har haft julbord på en restaurang. Tack vare att Erik Jung, vårt ombud i grundskoleteamet, hade en fotoutställning i en liten restaurang som heter “A bowl”  så tyckte vi att vi skulle få kolla på fotoutställningen och då också passa på att ha julbord. 

Mina ombudskollegor har sagt att de tycker det är en filosofisk fotoutställning, tankeväckande, vacker och som berör.

Dikten_svartvit

Studieresa till Sydtyrolen, Trentino Alto Adige

antonella karta 1o2

Jag har undervisat i modersmål i Sverige sedan 2002. Innan dess har jag undervisat i Italien, England och i Tyskland. I varje land hade jag också ett annat uppdrag i skolan: att ta emot de nyanlända barnen med ringa språkkunskaper; att undervisa nybörjare i italienska och tyska; att inkludera de nyanlända i det dagliga klassrummet; eller ta eleverna på studieresa till andar europeiska länder. Jag saknar detta utbyte av erfarenheter med andra kolleger i andra länder. Det är så berikande. Här i Sverige ser min vardag istället ensam ut; jag går från skola till skola, träffar mina tvåspråkiga elever men inga kolleger eftersom vi är så spridda ute på alla skolor och personal i skolorna har inget att dela med oss språklärare. I flera år funderade jag på att få veta hur det ser ut i andra länder och av denna nyfikenhet tog jag kontakt med mina kollegor i staden jag undervisade innan jag flyttade till Sverige. Jag organiserade en studieresa till Italien för att se hur undervisningen hade förändrats under alla år jag varit i Sverige. Jag kunde realisera detta våren 2019 och tog med mig två kollegor från Språkcentrum

Jag kontaktade alla tre skolförvaltningarna; den italienska, den tyska och den ladinska från Bolzano i Sydtyrolen. Alla visade ett visst intresse och nyfikenhet. Sverige är känt i andra länder för den ”svenska modellen”. Jag planerade flera undervisningsbesök i flera skolor och skolsystem från grundskolan till den frivilliga undervisningsskolan till de vuxna nyanlända. En av skolorna vi besökte ligger i Gardenadalen, en liten dal i bergen.

Vårt besök blev 5 dagar långt. Vi träffade de ansvariga från alla skolförvaltningarna. Vi hade flera auskultationer i olika ämnen på flera skolnivåer nämligen grundskolan, mellanstadiet och gymnasiet i Bolzano och i Gardenadalen i en ladinsk skola. De undervisningstillfällen vi auskulterade i var på tyska och italienska. Eleverna i vår undersökning var de som kom från andra länder och som behövde utveckla skolspråket ytterligare, för att kunna delta i klassundervisningen. Eleverna kom från olika delar av världen och de mest representerade länder var Senegal, Santo Domingo, Albanien, Kroatien, men också Kina, Japan och Sydamerika. Antal elever med invandrarbakgrund varierade från skola till skola men också mellan de tre olika skolspråken. I den ladinska skolan fanns det minst antal elever med invandrarbakgrund, i den italienska flest. När det gäller integrationen av dessa barn i skolan kunde vi se att de hade det bra. Barnen var bra behandlade av klasskompisar och skolresultaten positiva. Men modersmålsundervisning finns bara för de tre inhemska språken, italienska, tyska och ladinska; ingen för de barnen med andra modersmål. Det diskuteras om det finnas, men det finns inte än och detta trots att det är vetenskapligt beprövat att om flerspråkiga individer kan sitt modersmål bra, kan de också utveckla nya språk bättre.

Varför tre skolsystem i ett land? För att Sydtyrolen är en tvåspråkig region och har också minoriteter som har andra språk och som har en egen skola. Den ladinska, som försöker att behålla sitt språk vid liv för att inte bli assimilerat. De har också en ansvarig på förvaltningen som leder projekt om kännedom om minoritetsspråk. Det konstiga är att de tre institutionerna lever parallellt och har bara administrativa kontakter med varandra men ingen gemensam undervisning. Som lärare måste de välja mellan att vara italiensk eller tysk modersmålstalare och det innebär att de inte kan undervisa i två skolsystem utan bara i ett och att de inte kan undervisa italienska och tyska under ett och samma läsår.

Vad tar jag med mig av denna erfarenhet? Mycket! Organisationen i en liten skala som den i den ladinska bevisar för mig att en trespråkig skola fungerar, bara alla samarbetar. Här kan alla, lärare, elever och rektor alla tre språken som används parallellt i skolan och i vardagen. Det var intressant att se hur skolsystemet med tre levande språk fungerar och kan användas i alla länder där det finns ett högt antal medborgare med andra språk, som till exempel i Sverige. Detta främjar integration och motverkar segregering. Det var riktigt intressant att se hur passionerat de pensionerade lärarna undervisade de vuxna nyanlända som inte kan gå till den vanliga skolan. Lärarnas funktion är inte bara att undervisa utan också att hjälpa dem att etablera och integrera sig i samhället och arbetslivet. När det gäller undervisningen såg jag att lärarna använder sig av digitala verktyg i mycket mindre utsträckning än i Sverige. Jag upplevde att momenten i undervisningen blev för långa, att tempot hade betydelse och att intresset för ämnet hos eleverna verkade svalna beroende på undervisningsmetodiken.

Möte med vuxna nyanlända i den frivillig skolan

a1

 

Kollage från olika moment i alla skolor 

 3

/ Antonella Tiozzo Lundin

 

 

 

 

 

Tematräff om kartläggning av språkförmågan hos flerspråkiga elever

Jag har varit på en tematräff om ”Kartläggning av språkförmågan hos flerspråkiga elever i årskurs F-3”. Tematräffen var för modersmålslärare och anordnades av Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) torsdagen den 21 november 2019.

Det var cirka 20 deltagare från hela Sverige. De flesta var modersmålslärare men det fanns också några verksamhetsutvecklare. Vi var sex modersmålslärare från Stockholms Språkcentrum. Jag tyckte det var väldigt givande att få vara med vid tematräffen.

Jag har lovat min chef att berätta om den här tematräffen och tyckte att det kunde vara bra att spela in en film om den. Så här är del ett och mer information kommer att publiceras här på bloggen senare.

Start SO : en läromedelsrecension

So-start

Den bästa SO-boken för nyanlända elever heter ”Start-SO” av Camilla Holmberg och Anna Lindstam. Jag har fått hjälpa till att förklara innehållet i boken för en nyanländ elev. Jag tyckte att boken var mycket bra så så jag brukar tipsa om boken till kollegor.

Varför passar boken väldigt bra för nyanlända elever? Jo, förutom att alla SO-ämnen finns med i boken och att den ger en god inblick i SO-ämnena så är bokens främsta strykor följande:

1. Kompakt     Korta texter, viktiga ord och frågor på en och samma sida. Att plugga in både nya informationer, ordförråd och fraser tar mycket kraft så det är jättebra att hela paketet ryms på en sida.

Start SO sidan

 

      2. Ämnesord och viktiga ord  understryks  för att visa tydligt vilka  ord som är viktiga och ska översättas på modersmål . Elever får  träna att använda modersmål som redskap i kunskapsinhämtning.  Med koppling mot modersmål så fastnar nya ämnesord mycket bättre.

      3. Lyssna  på texter utan inloggning på hemsidan      https://webbapp.liber.se/start-so/   Det är väldigt smidigt för alla kan lyssna utan att behöva logga in.  Elever kan även lyssna på texterna hemma på sin mobil.  

   

 4.  Alla SO-ämnen finns med.  Nyanlända elever kan arbeta med boken för att få goda grundläggande kunskaper i  samhällskunskap, religion, geografi och historia för att sedan lättare kunna fördjupa sina kunskaper i ämnena. När det t.ex. var Riksdagsval i höstas och Eu-val i våras så arbetade vi med Start-SO  boken och kompletterade med andra  informationskällor. 

Glad midsommar!

Nu är det äntligen sommarlov!

Glad midsommar till er alla!

Sommarkänslan. Här och Nu. En härlig tid på året för att koppla av och koppla bort. Och för min del innebär det att jag skriver blogg för att jag blir väldigt glad av att göra det.

Sommarkänslan. En härlig tid på året för reflektion. Jag blickar bakåt till mina studier i specialpedagogik. Det känns jättekul att klarat av två terminer av studierna. Vi har egentligen inte fått resultaten på de sista kurserna men jag håller tummarna hårt.  

Sommarkänslan. En härlig tid på året för att blicka framåt. Höstterminen 2019 blir den sista terminen enligt studieplanen. Men för att det ska verkligen vara min sista så kan det innebära att jag behöver läsa relevant forskning, och om möjligt skriva en introduktion och bakgrund till uppsatsen under detta härliga sommarlov.

Vad vill jag skriva om? Jo,  jag vill gärna skriva om mottagningen av nyanlända ungdomar med misstänkt eller konstaterad diagnos för utvecklingsstörning när de kommit till Sverige.  Jag hoppas på att jag ska få ett bra flow i skrivandet. 

Sommarkänslan. En härlig tid på året för flow.

“En bok i världen” om sanning

I år handlar temat i tävlingen “En bok i världen” om sanning.  Det låter intressant, tycker jag. I år behöver jag inte översätta texter i en bilderbok till thai därför att mångkulturellt bibliotek tipsade om en bok på thailändska, Nithan Town House, eller en berättelse om ett radhusområde.

Innehållet som boken tar upp handlar mer om grannarnas olika förhållningssätt till ett fruktträd i radhusområden. Vilket fruktträd vet vi inte exakt, men vi gissade att det skulle vara mangoträd. Det bär frukter och grannarna har blivit irriterade på att frukterna ramlar på deras hustak, så de vill att huvudpersonens mamma ska hugga ner trädet. Mamman hugger bara ner de grenar som sträcker sig över grannarnas hustak. Men efter att mamman huggit ner grenarna så har det blivit  varmare och varmare inuti grannarnas hus. Men mamman har det lugnt och skönt därför att trädet skyddar huset från solens värme.

Vad finns det för sanning i just denna berättelse? Enligt mina elever så kanske den handlar om att mango är godast och att det blir kallare om vi har trädet kvar. Det visade sig att det inte var enkelt att ha bokprat om sanningen med utgångspunkten av denna bok. Det vore enklare att diskutera om det mest framträdande budskapet i boken. Därför diskuterade vi mer om hur grannar förhåller sig till varandra i Thailand jämfört med i Sverige. Vad är en god granne? Det blev en mycket bättre diskussion.  

sanningen

 

Temat är väldigt intressant och aktuellt. Men boken kan inte bära temat hela vägen. Jag får bli inspirerad och lära mig av hur andra har arbetat med temat sanningen.

Tvåspråkighet i Thailand

duan_thailand 01

Jag har blivit inspirerad av Antonella som berättade om sin hemstad. Jag kan berätta att jag själv kommer från Roi-Et som ligger i nordöstra Thailand.

Jag är väldigt imponerad att Antonella är tvåspråkig och har tyska och italienska som modersmål. Och jag kom just på att jag också är tvåspråkig sedan barnsben som henne. Jag behövde lite inspiration för att komma ihåg jag kallas Duan som är riksthailändska men faktiskt ibland också Egöng i mina föräldrars laotiska dialekt. Både Duan och Egöng betyder måne.

Thailändska och Laotiska är besläktade språk. De flesta som bor i nordöstra Thailand talar Laodialekt hemma som vårt grannland Lao. Men på skolan så får vi lära oss läsa och skriva endast riksthailändska. Så mitt laodialekt-språk är inte så välutvecklat. Jag kan förstå laotiska och tala hyfsat men jag kan inte skriftspråket. Egentligen så kan jag läsa korta texter med lite ansträngning därför att alfabeten liknar varandra, så man kan gissa sig fram.  När jag väl går i pension så skulle jag vilja lära mig läsa laotiska. Det skulle vara roligt.

/Bussarakham Kanyavongha

ATT LEVA SOM Italiensk modersmålslärare i Stockholm

antonella

Mitt namn är Antonella Tiozzo Lundin. Jag är född på en liten ö i den södra delen av den venetianska lagunen. Under min uppväxt blev ön för liten för mig och jag bestämde mig för att se världen. Jag valde med avsikt att läsa språk och under de fantastiska lärorika universitetsåren flyttade jag runt i Europa, mellan England och Tyskland och åkte bara temporärt tillbaka till ön, där jag alltid kunde känna mig hemma.

Med tiden började jag känna mig hemma också i Tyskland; där träffade jag min svenska man och sedan 2001 bor jag i Sverige, där jag nu har rotat mig.
Jag är utbildad lärare i Italien och har en statlig examen. Jag har undervisat flera år i Tyskland som modersmålslärare i italienska och i den tvåspråkiga regionen Sydtyrolen i Italien som modersmålslärare i tyska. I Sverige blev jag anställd vid Språkcentrum i januari 2002. Jag kompletterade min utbildning med de delar som jag saknade för att få svensk lärarlegitimation. Att läsa på universitet i Sverige har varit lärorikt och jag läste andra ämnen också, som svenska som andraspråk.
Sedan 2002 har jag utvecklat min undervisning i klassrummet. Om det vill jag skriva i bloggen.Varför en blogg? För att det är så mycket man inte vet om vad modersmålslärare gör, hur vi bidrar till elevernas framgång i skolan, hur vi utvecklar undervisningen, hur skräddarsydd vår undervisning egentligen är. Det finns många perspektiv som jag vill belysa.

Jag är väldigt imponerad av att Sverige har modersmål som ämne och att Stockholm Stad erbjuder alla barnen 9 års undervisning för att utveckla sitt andra modersmål och sin andra kultur. Men  förutsättningarna för kvalitet i modersmålsundervisningen kunde vara  bättre.

/Antonella Tiozzo Lundin