Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Modersmål

Fackets betydelse för jobbet

En del av  mitt lärarjobb handlar om kontakten med fackförbundet. 

Jag blev överraskad när jag fick kunskap om att några av mina kollegor inte är medlemmar i något fackförbund. Man känner till dem men vill inte vara med. De tycker kanske att det är onödigt att lägga massa pengar på medlemsavgiften. Kanske känner de att man inte får något tillbaka, vilket jag gissar kan bero på okunskap om vart avgiften faktiskt går.

Den klassiska frågan om medlemskapet är: Varför man ska vara med i facket? Vad får man tillbaka om man blir medlem?

Det är självklarhet att alla får medlemstidning gratis när man är medlem. Utöver det så är det dock inte självklart att man ska få något tillbaka. Att betala medlemsavgift är som att betala en försäkringsavgift till ett försäkringsbolag. I fall det händer någonting så vet man att det finns stöd. Händer det inget betalar man ändå, och då kan ju avgiften naturligtvis kännas onödig.


När jag jobbade som modersmålslärare på halvtid på Västkusen så var jag till en början tveksam om medlemskapet. Modersmålslärare är ju bara ett fåtal i en liten kommun så jag undrade om facket skulle bryr sig om en. Jag gick med i facket när jag började arbeta mer än halvtid i Mellansverige. Tjänstomfattningen kunde variera beroende på antal elevgrupper man fick. Den viktiga frågan var: hur borde man gruppera elever?  Arbetsgivare brukade vilja ha en så stor grupp som möjligt vilket kunde innebära att elever på lågstadiet och högstadiet blir ihopsatta till samma grupp.

Att ha elever med så stor ålderskillnad i samma undervisningsgrupp är negativt för lärandet då de är i så olika utvecklingsfaser inte bara som barn, utan också oftast också från ett lärandeperspektiv, samt att detta också är negativt både för mig som pedagog och för mig som arbetstagare då min tjänsteomfattning riskerar att minskas.  Då insåg jag fackets betydelse och ville vara medlem. Det kändes tryggare att veta att man kunde få rådgivning och att allt skulle gå rätt till om arbetsbrist skulle uppstå.

Dessutom tycker jag att medlemskapet ger mig möjligheten till ”rätt koncentration” i mitt pedagogiska arbete. Jag vet att fackförbundet jobbar ju på att lösa våra problem så jag kan känna mig lugn och inte slösa tid på att grubbla om saker som facket jobbar att lösa åt mig. Det finns hopp om att framtiden kan bli bara bättre och bättre. Man får ha tålamod med de stora problemen för de löser sig inte över en dag utan kräver långsiktigt fackligt arbete, som t.ex. vår arbetsmiljö, arbetstider och våra löner.

Studiehandledning på modersmål

I mitt jobb som modersmålspedagog så har jag två olika uppdrag som består av modersmålsundervisning och studiehandledning. Modersmålsundervisning är ett språkämne som elever får en lektion/vecka. Studiehandledning på modersmål är däremot en av de stödinsatser som kan upprättas när elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i olika skolämnen.

Jag brukar arbeta med studiehandledning på förmiddagar och modersmålsundervisning på eftermiddagar. Ibland har jag studiehandledning sent på eftermiddagar eftersom det är svårt att hitta en annan tid som passar bra både för mig och för elever.

Hur brukar jag arbeta med studiehandledning i praktiken?  Jag har två olika tillvägagångsätt med studiehandledningar beroende på hur långt elever har kommit i svenska språket.

1.      Elever som nyligen flyttat till Sverige

När elever flyttat till Sverige så behöver de hjälp för att kunna kommunicera vardagspråket i svenska. Skolor löser detta på olika sätt. På det första sättet så får nyanlända elever lära sig svenska i en förberedelseklass men de tillhör också en vanlig klass och de får delta i praktiska ämnen stegvis t.ex. bild, idrott, musik, hemkunskap. Det andra sättet är att integrera elever i vanlig klass direkt med insatser som t.ex. svenska som andraspråk och studiehandledning.

För närvarande har jag endast elever som direkt integreras i klassrummet och får 60-80 minuter i veckan i svenska som andraspråk samt 1-2 timmars studiehandledning på modersmålet. Mitt arbetssätt är att jag går igenom det som elever lärt sig med lärare i svenska som andraspråk för att undersöka att de verkligen förstått. Om elever har fått en lärobok så kan vi arbeta med innehållet i boken i förväg före sin lektion.Förutom svenska så jobbar jag också med andra ämnen t.ex. matematik och SO-ämnen. I matematik så förklarar jag matematiska begrepp och översätter frågor från svenska till thailändska. I SO-ämnen så brukar jag förklaraa om Sveriges landskap och statsskick.

Jag brukar skapa övningar i Learnify så att de får para ihop orden eller begreppen i svenska och thailändska.

2.      Elever kan vardagssvenska men behöver stöd i skolämnen

När elever behärskar vardagssvenska och får läsa ämnen med sina jämnåriga så kan de få studiehandledning på modersmål i olika teoretiska ämnen.

Mitt arbetssätt varierar beroende på elevers kunskap i ämnet ifråga. Om elever har fått ämnesbegrepp med sig från tidigare skolgång så är det relativt lätt att jobba med dem. Vi brukar läsa ämnestexter i svenska och sammanfatta innehållet på modersmålet. Jag brukar plocka upp svåra ord och passa på att förklara ordbildning och grammatik som finns i texterna. Jag behöver för det mesta förklara vad olika begrepp betyder, översätta instruktioner och frågor.

Men om elever saknar mycket kunskap i ämnesområdet så kan vi börja med att lära om ämnet på modersmålet. Elever får läsa thailändska texter och se på multimedialäromedel innan vi jobbar med svenska texter.