Sambedömning med digitala verktyg

Edcamp02I tisdags var det Edcamp IKT på Södermalmsskolan och vi var ett gäng lärare som diskuterade likvärdigbedömning med hjälp av elevexempel (Tips, gå med i Elevexempel.se)

Vi berörde begreppslistor, skolverkets syn på betyget A inom ramen för bedömningsstödet (perspektivbyte & förklara i flera led) och sambedömning tillsammans med lärare och elever (t.ex. en vägg matris för att gemensamt formulera). Vi fastnade för frågan ”Hur har ni löst det?”

Hanna berättade att de på hennes skola gör digitala prov och lärarna delar avidentifierade elevsvar via ett Google document. Kollegorna är sedan med och kommenterar, vilket gör att det blir en mer likvärdig bedömning och finns kvar som referensmaterial. Slutligen sa vi att gå från implicit ”underförstådd” till explicit ”tydliggjord” bedömning ökar kvaliteten. Läs mer i Skolverkets text om formativbedömning.

Personlig lärmiljö för lärnätverk

JonasPLE04Min personliga lärmiljö (PLE) innehåller flera olika IT-verktyg. Jag använder digital kommunikation i sociala sammanhang för att dela eller diskutera. Oftast sker webbkonferenser (Skype, Hangout) för att utbyta erfarenheter i realtid, men även mikobloggande (Twitter) eller chatt (WhatsApp), vilka medför en ganska informell kommunikation. När det gäller sociala nätverk (facebook, LinkedIn och Google+) är det oftast ett medvetet och genomtänkt budskap, som länkar och hänvisar till mina bloggar (främst WordPress). Bloggarna ingår ofta som presentationsyta i olika lärnätverk (PLN) med olika målgrupper (t.ex. Pedagogstockholm, Webbstjärnan, Wikieducator, Open Badges). Mitt arbete som lärare sker främst i Office365 för administration och GoogleDrive för undervisning, men vi använder tredjepartsprogram för att kunna utföra olika funktioner och uppfylla behov:

  • Presentera (VoiceThread, OfficeMix, GoogleSlides, LucidChart, Prezi)
  • Visa färdiga exempel (YouTube, KhanAcademy, SlideShare)
  • Samarbeta (GoogleDocs, SharePoint, WordPress, MindMeister, OneNote)
  • Utvärdera (OpenBadges, P2PU, Socrative, Screencastify)

Slutligen har jag sedan 2014 deltagit i Microsoft Educator Community, vilket har varit en av mina främsta källor för vidareutbildning. Via Microsoft Virtual Academy tränar jag mig att bli Microsoft Certified Educator (MCE) och belönas med ”Professional Badges” som deltagare i Innovative Educator Expert program. Dessa är vad som kallas för ”Community Badges” och kan inte överföras mellan olika program, därför har jag använt mig av Open Badges kopplade till Peer-to-Peer University (Open Badge Issuer). För att inte vara beroende av en organisation har jag också använt BadgeList och Credly för att skapa egna digitala märken.

Google Apps för att dela lärresurser

Under seminariet ”Google Apps och Chromebooks i framtidens skola” som genomfördes i Sollentuna 9:e juni var det användarnätverk (usernetwork) och sömlöst (seamless) lärande i fokus. Ross Mahon är ansvarig för Google Education Nordic och tar avstamp från att framtidskompetenser behöver möta behovet på arbetsmarknaden. Lärande för det 21a århundradet utnyttjar ”The right tool at the right time” för att ”Making the posible practical”.

Inom kort kommer vi kunna använda Google Play for Education Store för att dela lärresurser som laddas direkt till elever som har tillgång till Chromebooks. Om du betalar en licens avgift för en app kommer man kunna återkalla den från elevernas datorer när temat är avslutat och dela dem med en ny grupp via t.ex. Google Classroom

Den årliga konferensen Google I/O nämner dessutom Google Cardboard och möjligheter att ta semesterbilder under sommaren med en ”Jump Camera Rig” i 360 grader.

 

RossMahonGoogle01

Det pedagogiska läslyftet

Nu är ”Det pedagogiska läslyftet” igång! Det är en läsecirkel för pedagoger som kommer läsa James Nottinghams ”Utmanande Undervisning” och diskutera avhandlingen ”Det digitala läsandet” av Maria Rasmusson.

Boken tar bland annat upp återkopplingens betydelse för elevers motivation och hur vi göt eleverna medvetna om hur viktig den egna ansträngningen är för lärande. Läs mer på ITmammans blogg!

Avhandlingen analyserar ur det digitala läsandet gestaltar sig när 100% av 12-15 åringar använder internet dagligen och 78% gör det via sin mobiltelefon. Istället för bokläsande engageras ungdomar i Instagram, Facebook, spel på konsoler, datorer, internet och på mobiltelefonen.

Facebook skriver initiativtagarna ”Det kommer att vara en nätbaserad bokcirkel som kommer att diskuteras i Google Hang Outs på Edcamp och på sociala medier. Vem som helst kan vara med utan krav på att vara tekniskt kunnig. Känner man att tekniken är svår kommer hjälp att finnas för att på bästa sätt möjliggöra att fler kan vara med. Visionen är att fler lärare tillsammans, oavsett om man bor i Hässleholm, Umeå eller Stockholm ska kunna mötas i viktiga pedagogiska reflektioner och diskussioner som leder till ökad professionalitet i svenska skolor.”

Twitter är etiketten #pedaläslyft… detta är vad jag kallar kollektivt meningsskapande!

Transparens så att eleverna lär sig av varandra

SETT-dagarna handlar om skolutveckling och it i skolan. Intresset ökar för att skapa, dela och interagera med eleverna på nätet genom att skriva inlägg, spela in ljud- och videosekvenser som kan användas i undervisningen. Under tisdagen kommer jag visa hur Mikael Elias Gymnasium i Stockholm använder School4you i kursen Entreprenörskap med ung företagsamhet. Vi håller till i Samsungs monter (J:30) och på kvällen minglar jag vidare under Edcamp med tema ”Drömskolan”.

Många av er har säkert redan tagit del av Horizon Report och känner till Dylan Williams fem nyckelstrategier. Mikael Elias Gymnasium deltar som pilotskola för en nyutvecklad digital plattform SCHOOL4YOU. Det är ett widget- och app-baserat system där innehållet infogas från allt som publicerats på nätet samt det som skapats av eleverna genom digitala verktyg. Syftet är att skapa en modern, dynamisk och kreativ undervisning som bygger på det entreprenöriella lärandet.

Målet är att introducera spelifierat lärande och de sociala medier som många använder på sin fritid, till exempel Facebook, Youtube. Tekniken kan även användas i skolans undervisning och i samspelet med samhället utanför skolan. Vi ses!

school4youlogawp

Att urskilja kritiska aspektet hos elevexempel

Ni som följer mina inlägg på denna blogg hos Pedagog Stockholm vet att jag brukar tala om kollektivt meningsskapande på nätet. Jag har senaste tiden arbetat med att skapa en samarbetsyta för elevexempel inom ett projekt (Badges 4 Real) kopplat till tävlingen Webbstjärnan och som en resurs på Microsoft Educator Network. Det hela började som en teknisk utmaning att skapa ett öppet system med uppdrag (eng. challenges),  elevexempel (eng. add your example) och instruktioner (eng. add your tutorial). Nu har är det dags att lägga in innehåll och fundera på hur instruktionerna blir tydliga. Ett försök är att koppla ”Ecological Catstrophe” inom området ”Sustainable Development Challenge” till ett projekt som Na14a på Rodengymnasiet genomfört.

b4r05

Jag har publicerat en läslogg från avhandlingen Lärandets objekt: vad elever förväntas lära sig, vad som görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna av Anna Wernberg. Hon tar upp att det indirekta lärandeobjektet handlar om hur lärandet erfars (t.ex. kunna exemplifiera, kunna urskilja kritiska aspekter), medan det direkta lärandeobjektet behandlar lärandets innehåll (t.ex. formler, ekvationer, tyska verb). Slutsatsen är även att gemensam kunskap och accepterad erfarenhet behöver förmedlas av läraren, eftersom det kan vara svårt för eleven att veta vilka kunskaper de behöver använda i en viss situation. Genom att generalisera kritiska aspekter utifrån olika tolkningar och perspektiv ger det oss möjligheter att använda den nya kunskapen i helt andra sammanhang än endast i den kontext där inlärningen skedde. Det handlar om att när läraren kan urskilja kritiska aspekter syns hinder och möjligheter för lärande, vilket gör att hon/han kan se vad eleverna behöver för att de ska utveckla nya förmågor och kunskaper.

Det får mig att tänka på John Hatties ”Visible Learning”, som i detta klipp beskrivs av Debra Masters i Rundabordssamtal i samarbete med organisationen Tänk Om.

Kontakta mig om du har ett projekt som passar inom följande områden:

Chemical Pollution Challenges

These challenges serves to deepen your acquired skills in chemistry

Changing Ecosystems Challenges

These challenges serves to deepen your acquired skills in biology

Social Responsibility Challenges

These challenges serves to deepen your acquired skills in social science

Techniques of Marketing Challenges

These challenges serves to deepen your acquired skills in marketing and business economic

Sustainable Development Challenges

These challenges serves to deepen your acquired skills in environmental science

Aspiring Entrepreneurs Challenges

These challenges serves to deepen your acquired skills in entrepreneurship

IKT för att skapa ett reflekterande förhållningssätt

Detta är ett inlägg som jag var med i på MyNewsDesk:

Om eleverna reproducerar lärarens anteckningar från genomgången eller svarar på instuderingsfrågor, innebär det att eleverna enbart flyttar text från boken eller skriver ned vad de kortsiktigt memorerat under lektionen. I kursen kemi 1 försöker Mikael Elias Gymnasium Stockholm att skapa ett reflekterande förhållningssätt genom att använda både digital och analog teknik i klassrummet.

Microsoft Skola har via en satsning på innovativa lärare donerat en Microsoft Surface Pro 3 (läsplatta med tangentbord) till skolan för att stötta elevernas lärande genom att använda informations- och kommunikationsteknik (IKT).

Inom arbetet med de fem nyckelstrategierna i formativ bedömning vill vi aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande, berättar Jonas Bäckelin, lärare på Mikael Elias Gymnasium.

Under fredagens kemilektion arbetade vi med övningsuppgifter om syror & baser och testade lite ny teknik i klassrummet. Microsofts Surface Pro 3 har samma mått som ett A4 block och med Bluetooth-pennan prövade jag att ge återkoppling på frågorna genom att skriva kommentarer för hand i elevernas OneNote-dokument.

accessable03

Grupperna arbetade med uppgifterna i ett delat dokument (gruppövning) och får sedan ge varandra feedback i matriser (kamratbedömning). Vi avslutar lektionen med diskussion i helgrupp (sambedömning) och att eleverna får göra sin egen reflektion (självbedömning) utifrån kunskapskriterier, säger Jonas.

Träna och utveckla framtidskompetenser i skolan

Ett uppdrag inom skolan är att medverka till att eleverna utvecklas till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Dessa ”mjuka” kunskaper som ofta är svåra att mäta är dessutom viktiga färdigheter och förmågor för anställning under det 21a århundradet. Jan Hylén har 2012 gjort en översikt över internationella initiativ i ”Utveckling av ungas kompetenser för framtiden”. Nu när vi inlett 2015 har jag försökt hitta olika metoder för att designa undervisningen så att eleverna tränar och utvecklar dessa framtidskompetenser. Det har gjort att jag börjat använda mig av digitala märken och tränat mig i att använda Microsofts material inom ”21st Century Learning Design” för att utvärdera mina lektionsplaneringar.

  • Eleven kan använda effektiv kommunikation för att anpassa budskapet till en viss målgrupp och använda olika medier
  • Det sker samverkan utifrån delat ansvar och leder till att elevernas arbete når en högre kvalitet när de samarbetat
  • Kunskapsbyggande sker utifrån att eleven tillämpar sin kunskap och använder sig av ämnesintegrerad undervisning
  • Eleverna använder sig av IT och designar egna IT-produkter
  • Undervisningen involverar problemlösning genom verkliga problem, som leder till kreativitet och innovation
  • Eleverna har möjlighet att planera sitt eget arbete utifrån inlärningsmål och tillhörande framgångskriterier samt har möjlighet att förbättra sitt arbete utifrån återkoppling

Dessutom sätter lärarna på Mikael Elias Gymnasium värde på att eleverna har olika ansvarsområden

21CLD01 21st Century Teacher MEGbadge School Badge
communication02 Kommunikation MEGelevradsrepresentat Elevrådsrepresentant
Collaboration01 Samarbetsförmåga MEGambassador01 Ambassadör
Knowledgeconstruction Kunskapsbyggande MEGaktivitetsrådet Aktivitetsrådet
ICTskols01 IT för inlärning MEGlabansvarig01 Labansvarig
Problem solving Problemlösning MEGufforetagare UF-Företagare
selfregulation Självreglering MEGhjarta Medmänniska

Virtuellt museum i Minecraft

Nu har jag skapat en Learning Activity Microsoft Educator Network, som jag kallat Water Matters Minecraft Challenge. Till sin form är Minecraft vad man brukar kalla för sandlådespel och tillägget MinecraftEDU gör att läraren kan styra övningarna. Det innebär att det varken finns några specifika mål eller några speciella sätt som man måste spela spelet på för att klara det. Istället erbjuds spelaren en värld att utforska och kan sätta upp sina egna strategier för vad målet med spelandet är.

WaterMatters

Under 2013 testade vi med några gymnasieelever från Didaktus att skapa en gård med närproducerade livsmedel. Upplägget är i spelläget ”Creative Mode” och vi skapar ett virtuellt museum med skyltar som förklarar de olika stationerna. Denna gång är det försurningen av våra världshav, som eleverna på Mikael Elias Gymnasium ska ge sig på. En av de nya funktionerna är Command Block, som kan visa en länk i dialogrutan med övningar, quiz och information utanför Minecraft.

 

Kuratering hjälper dig att filtrera information

Om du har bekantat dig med min definition av nätbaserat lärande (jmf. distribuerat lärande), kanske du också funderat över hur kunskaper och förmågor utvecklas när idéer sprids via öppet lärande på nätet. Kan det vara så att dina närmaste kontakter och relationer faktiskt skapar förutsättningar för den du är just nu?
Fritz Ahlefeldt @ HikingArtist.com

Frits Ahlefeldt @ HikingArtist.com

Under det Digitala Skollyftet presenterade jag några mekanismer som Stephen Downes använt för att designa Massive Open Online Courses (MOOC-kurs) utifrån Konnektivism. De är Hebbiansk inlärning (eng. Hebbian association), närhet (eng: proximity), Boltzmannfördelning (eng. Boltzman effect) och självorganisering (eng. backpropagation). Det som inspirerat mig sedan ett år tillbaka är en tanke att man utöver kvantitativ och kvalitativ kunskap kan urskilja nätverks kunskap. Kurering kan beskrivas som en process för att upptäcka, filtrera, kommentera och dela information genom sociala medier (Hans Kullin, 2011). Roger Säljö nämnde vikten av digitala färdigheter (eng. digital literacy) under Framtidens Lärande 2009 och det har även uppmärksammats i uppropet ”Framtidens Språk”.

Efter mitt inlägg om behaviorismen, under kursen ”Didaktiska perspektiv på lärande”, upplever jag att vi lämnat den metafor för lärande där eleven är en bägare som fylls med kunskap. Konstruktivismen har bidragit till en tanke att omgivningen presenterar pusselbitar, som vi ska placera på rätt platts för att kunna tolka helhetsbilden. Nu är mönstret mer komplext och vi saknar ofta exakt information för att fatta beslut. Enligt ett sociokulturellt perspektiv blir ditt nätverk av kollegor allt viktigare för att hänga med i utvecklingen.

För att skapa en egen bild av trenden inom utbildning utgår jag från Dylan Williams fem nyckelstrategier och Dave Snowdens Cynefin modell för att förstå områden som ”Distributed Learning Environments” och ”Networked Learning”. Det har dykt upp uttryck som ”the strength of weak ties”, ”centrality in a community of professionals”, ”trajectory of learning” och ”salient knowledge”, vilka igen övertygar mig om att sociokulturell utveckling (eng. sociocultural evolution) och nätbaserat lärande definitivt hänger ihop. Jag avslutar med en bild som förklarar allt!

Three stages of cosmic evolution, Erich Jantsch