Virtuellt museum i Minecraft

Nu har jag skapat en Learning Activity Microsoft Educator Network, som jag kallat Water Matters Minecraft Challenge. Till sin form är Minecraft vad man brukar kalla för sandlådespel och tillägget MinecraftEDU gör att läraren kan styra övningarna. Det innebär att det varken finns några specifika mål eller några speciella sätt som man måste spela spelet på för att klara det. Istället erbjuds spelaren en värld att utforska och kan sätta upp sina egna strategier för vad målet med spelandet är.

WaterMatters

Under 2013 testade vi med några gymnasieelever från Didaktus att skapa en gård med närproducerade livsmedel. Upplägget är i spelläget ”Creative Mode” och vi skapar ett virtuellt museum med skyltar som förklarar de olika stationerna. Denna gång är det försurningen av våra världshav, som eleverna på Mikael Elias Gymnasium ska ge sig på. En av de nya funktionerna är Command Block, som kan visa en länk i dialogrutan med övningar, quiz och information utanför Minecraft.

 

Kuratering hjälper dig att filtrera information

Om du har bekantat dig med min definition av nätbaserat lärande (jmf. distribuerat lärande), kanske du också funderat över hur kunskaper och förmågor utvecklas när idéer sprids via öppet lärande på nätet. Kan det vara så att dina närmaste kontakter och relationer faktiskt skapar förutsättningar för den du är just nu?
Fritz Ahlefeldt @ HikingArtist.com

Frits Ahlefeldt @ HikingArtist.com

Under det Digitala Skollyftet presenterade jag några mekanismer som Stephen Downes använt för att designa Massive Open Online Courses (MOOC-kurs) utifrån Konnektivism. De är Hebbiansk inlärning (eng. Hebbian association), närhet (eng: proximity), Boltzmannfördelning (eng. Boltzman effect) och självorganisering (eng. backpropagation). Det som inspirerat mig sedan ett år tillbaka är en tanke att man utöver kvantitativ och kvalitativ kunskap kan urskilja nätverks kunskap. Kurering kan beskrivas som en process för att upptäcka, filtrera, kommentera och dela information genom sociala medier (Hans Kullin, 2011). Roger Säljö nämnde vikten av digitala färdigheter (eng. digital literacy) under Framtidens Lärande 2009 och det har även uppmärksammats i uppropet ”Framtidens Språk”.

Efter mitt inlägg om behaviorismen, under kursen ”Didaktiska perspektiv på lärande”, upplever jag att vi lämnat den metafor för lärande där eleven är en bägare som fylls med kunskap. Konstruktivismen har bidragit till en tanke att omgivningen presenterar pusselbitar, som vi ska placera på rätt platts för att kunna tolka helhetsbilden. Nu är mönstret mer komplext och vi saknar ofta exakt information för att fatta beslut. Enligt ett sociokulturellt perspektiv blir ditt nätverk av kollegor allt viktigare för att hänga med i utvecklingen.

För att skapa en egen bild av trenden inom utbildning utgår jag från Dylan Williams fem nyckelstrategier och Dave Snowdens Cynefin modell för att förstå områden som ”Distributed Learning Environments” och ”Networked Learning”. Det har dykt upp uttryck som ”the strength of weak ties”, ”centrality in a community of professionals”, ”trajectory of learning” och ”salient knowledge”, vilka igen övertygar mig om att sociokulturell utveckling (eng. sociocultural evolution) och nätbaserat lärande definitivt hänger ihop. Jag avslutar med en bild som förklarar allt!

Three stages of cosmic evolution, Erich Jantsch

Pilotprojekt med Open Badges för kamratbedömning

Under 2014 har jag börjat ett pilotprojekt med digitala märken (eng. Open Badges) för kamratbedömning på gymnasiet och fick svara på tre frågor kring mina egna reflektioner:

1. Under ett TeachMeet på Mikael Elias Gymnasium i Stockholm, berättade du om ditt deltagande under Microsoft in Education Global Forum i Barcelona. Vad vill du föra vidare till andra lärare som är nyfikna på digitala verktyg i undervisningen?

-Det visade sig att majoriteten av lärarna på skolan redan skapar undervisnings- eller inlärningsresurser som finns tillgängliga för eleverna på Internet. Temat under Global Forum 2014 var design för lärande under det 21:a århundradet och nya möjligheter med 1-till-1 i klassrummet. Framtiden ger ökade möjligheter att använda digitala verktyg för att utföra demonstrationer (t.ex. visa upp datorbaserade simuleringar eller virtuella laborationer). Vi kommer kunna samarbeta med experter och lärare på distans eller bjuda in olika gäster för att berika elevernas inlärning. Det blir också allt vanligare att både lärare och elever publicerar undervisnings- eller inlärningsresurser på Internet (t.ex. en blogg eller wikisida). Under mitt deltagande som Expert Educator inom Microsofts nätverk ”Partners in Learning” deltar jag med projektet ”Certified Networked Student”. Målet är att skapa en kurs i digital studieteknik, som exemplifierar hur en personlig lärmiljö och ett öppet lärande på nätet kan användas i undervisningen på gymnasiet.

4183635

2. Du deltar i en magisterutbildning kring globala förändringar inom undervisning – ”Adult Learning and Global Change”. Under Digitala Skollyftet (#digiskol) delade du med dig dina tankar kring att bli en nätbaserad och nätverkande lärare. Vilka erfarenheter har du tagit med dig på vägen?

-Jag utgår från att nätbaserat lärande startar med socialt nätverkande, vilket leder till kunskapskonstruktion på nätet och spridning av kunskap till eller inom en grupp människor. Lärande sker enligt ett sociokulturellt synsätt genom samspel med andra människor, eftersom deras erfarenheter bidrar till ett kollektivt meningsskapande. Termen distribuerat lärande används för att betona att lärande inte är individuellt utan sker hos flera individer. Kunskap blir fullständigare och djupare när man delar med sig av eller distribuerar sin kunskap till andra. Mina erfarenheter är att motivationen ökar när eleverna får studera frågor som är direkt relevanta för dem eller deras familj. Dessutom försöker jag knyta skoluppgifter till samhället utanför klassrummet, gärna med deltagare som kommer från andra länder eller kulturer. Det får eleverna att engagera sig i frågor som berör global samverkan (t.ex. globala miljöfrågor eller global marknadsekonomi) och redovisningen kan vara att producera något som får en verklig användning (t.ex. ett bidrag till en utställning på ett lokalt museum eller ett reportage).

3. Du har nämnt att inom en snar framtid kommer vi möta nya vägar för lärande och bedömning av kunskaper. Vilka nya trender och framtids perspektiv tror du kommer dominera?

-Kunskap finns i nätverk och kunskapande är att bygga nätverk genom att lägga till förbindelser för att hitta samband mellan olika kunskapsområden. Under mina studier av pedagogiken bakom Konnektivism, som tillämpas inom gigantiska studiecirklar på nätet (MOOC-kurs), har jag fastnat för fyra nätverksprinciper formulerade av Stephen Downes: Autonomi (självstyre) innebär självbestämmanderätt, men också att fatta välgrundade beslut och ta ansvar för sitt eget lärande. Diversitet (mångfald) innebär en variationsrikedom bland individer, som bildar ett mångfacetterat nätverk mellan aktörer med olika målsättningar, behov och perspektiv. Öppenhet (transparens) innebär fri tillgång till information, som främjar en tillåtande dialog och möjlighet till granskning. Interaktion (samverkan) innebär möten mellan människor och/eller grupper av människor, vilket gör att vi tillsammans deltar på den socialekologiska arenan.

Jag medverkar som ambassadör för Webbstjärnan, eftersom webbpublicering och elevers integritet på nätet kommer ingå i alla undervisningsämnen. Jag stödjer utbildningskonceptet UF-företagande som drivs av Ung Företagsamhet, eftersom det stöttar eleverna att omsätta entreprenörskap och visioner till riktiga varor och tjänster. Slutligen tror jag att ungdomar redan nu utvecklar förmågor att använda datorer och Internet för samarbete, kreativitet, innovation och nätverkande. Detta är förmågor som kommer att vara framtidskompetenser för organisationer och yrkesroller. Det kommer leda till nya former för bedömning av informella kunskaper. Mitt pilotprojekt handlar om hur eleverna använder digitala märken ”Open Badges” för kamratbedömning med digitala verktyg. De får också märken för uppdrag som stödjs av samhällsaktörer (t.ex. WWF, EarthHour, GetOnlineWeek, RealStars).

Introduktion

Detta är mitt första inlägg bland Bloggar för Pedagog Stockholm.

Bloggen ”Nätbaserad Lärare” handlar om lärarens yrkesroll när det gäller användandet av IT som pedagogiskt verktyg för att utveckla lärprocesser, samarbete och kommunikation. För mig innebär att vara en nätbaserad lärare att utgå från socialt nätverkande, kunskapskonstruktion på nätet och spridning av ny kunskap.

Det har sagts flera gånger tidigare att det är lärarens professionalism som dikterar användandet av undervisningsteknologi för att utveckla lärprocesser, samarbete och kommunikation. Mitt intresse för IT-stöd i undervisningen började med att jag under min gymnasielärarutbildning skrev mitt examensarbete utifrån ”Hur utnyttjas datorerna i Gymnasieskolan?”, vilket tog vid när jag i min undervisning utforskade ”Nätbaserat lärande via digitala lärplattformar”. Jag har senare blivit engagerad som ambassadör för Webbstjärnan och precis börjat blogga här på Pedagog Stockholm, dessutom slutför jag denna termin min fil.mag inom ‘Adult Learning and Global Change’ vid Linköpings Universitet. Examensarbetet har titeln ‘Teachers Open Online Learning for Professional Development’ och tar upp hur MOOC-kurser kan fungera som en modell för vidareutbildning av verksamma lärare.

När jag gick med i Digitala Skollyftet  var perspektivet att nätet är en källa till gränslöst lärande, där lärresurser skapar ett landskap. Fokus var på att navigera och filtrera informationen. Jag har nu upptäckt det fantastiska med gemensamt meningsskapande, vilket inte bara handlar om förmåga att hitta information utan att sätta in den i ett sammanhang. Eftersom sambanden är allt mer komplexa och ständigt förändras handlar det om att tolka från olika perspektiv. Det gemensamt meningsskapande sker när lärare delar och diskuterar reflektioner och insikter med varandra!