Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar.
Hur kan normkritik och naturvetenskap användas för att granska frågor eller påståenden som berör kön och sexualitet? Det var fokus för Anna-Karin Fridolfsson, Åsa Clarke Bolin, Anders Jonsson och Josefin Reimarks FoU-projekt. Projektet genomfördes i biologi- och naturkunskapsämnet på gymnasiet och resultatet har nu publicerats i tidskriften Forskning om undervisning och lärande. Den mycket läsvärda texten hittar du här.
Katarina Lycken Rüter är förstelärare i svenska på Anna Whitlocks gymnasium och Skolbiblioteksbloggen ville såklart ställa några frågor om hur hon jobbar med bilderböcker i sin undervisning.
Lokal och möblering har stor påverkan på vilken verksamhet man kan bedriva i skolbiblioteket.
Fyra minuter fredagspuls för ett friskt och starkt hjärta dagen till ära!
Anpassa övningarna utifrån egen förmåga, sittande eller stående!
är stimulerande eller i alla fall för många. I flera olika kartläggnings- och bedömningsverktyg understryks vikten av att lärare utmanar sina elever. Givetvis utifrån den nivå de befinner sig på. Utmana kan betyda olika saker. Det kan handla om att lära sig något nytt. Den kan innebära att lära sig något som är svårare i betydelsen att det är mer abstrakt, mer okänt, något man har svårt för och/eller något man vanligtvis inte är intresserad av. Det kan förstås även handla om arbetsformer och upplägg.
Sällan talar vi om att även vi lärare ska utmanas. Jag har precis läst en bok som handlar om elever som utmanar oss. Detta är också titeln på boken. Författare är Veronica Gustafsson, lärare och speciallärare.
Hej!
Ja jag fortsätter tjata om litteraturhistorien, eftersom det är där jag befinner mig just nu och jag inte riktigt orkar tänka utanför den lådan för tillfället. Jag kommer snart till upplysningen och romantiken, och där blir det intressant att presentera de två epokerna och ställa dem mot varandra. Jag ska ha någon form av argumenterande uppgift, där eleverna får välja mellan att redovisa muntligt eller skriftligt. Jag har tidigare använt mig av Frankenstein (vi har sett filmatiseringen med Robert de Niro som Varelsen/Monstret) och så har eleverna antingen fått hålla/skriva ett försvarstal eller ett ”anklagelsetal”, där de får ta ställning till hur stor skuld/ansvar Varelsen/Monstret har i det han har gjort. Jag tänker mig nu att de kanske kan få välja mellan den uppgiften eller jämföra t.ex. Werther och Robinson Crusoe med varandra och ta ställning för vem de tycker är den mest ideala människan, eller något i den stilen (jag har ju historiens människoideal som tema, så även upplysningen och romantiken är tacksamma epoker).
Inläsningstjänst har vi kommunabonnemang på i Stockholms stad. Många känner till att där finns inlästa läromedel för elever i behov av sådana, men att det också finns en massa annat för lustläsning och kunskapsinhämtning har inte alla koll på. Det är lättlästa böcker från Nypon, Vilja och Hegas – en del av dem på engelska och även några vanliga modersmål.
Finfin resurs alltså, men Inläsningstjänst har en totalt genomusel sökfunktion. Så, för att hjälpa elever att hitta böckerna gjorde jag affischer på min förra skola. Nu uppdaterar jag dem, informerar lärare och när det passar även direkt i elevgrupperna. I morgon ska jag träffa några nyanlända elever på mellanstadiet, ILT är guld för dem.
Är det lika viktigt att ge våra elever en ingång till scenkonst, teater, dans och musik som litteratur? Bilden är från Ingrid Oltermans förställning Hur känns friktion?
Ett FoU-projekt från matematiknätverket presenterade sitt resultat för fullsatta läktare på matematikbiennalen i Växjö 15-16 januari!
Projektet ”Vad kan hjälpa elever med hög matematisk begåvning att utveckla sina förkortade resonemang?” genomfördes av Ann-Sophie Tillnert och John Mattsson på Sjöstadsskolan.
Jag har nyss varit i Val Gardena på skidsemester och det var förstås härligt. Det jag inte visste är att Val Gardena tillsammans med några andra orter är trespråkiga. Grunden till trespråkigheten läggs direkt när barnen är små. Julia, vår skidguide, berättade att i skolan, för årskurserna som motsvarar vår grundskola, undervisar man alla ämnen på tre språk; några veckor på italienska, några på tyska och några på Ladin. Det kan röra sig om återkommande perioder på tre veckor på varje språk. Ladin är ett språk som har sin bakgrund i Rhaetian (rätiska) och latin. Det lär vara de romerska erövrarna som förde in Ladin för 2000 år sedan. Exempel på orter som undervisar utifrån en trespråkig utgångspunkt är Val Gardena, Val Badia och Val di Fassa. Hela 90 % av befolkningen i detta område talar Ladin.
Enligt Julia är trespråkigheten inga problem. När ett barn inte hittar ord/uttryck på det för stunden talade språket använder man ord från något av de andra två språken. Det ses som helt naturligt att växla mellan olika språk. Julia hade själv en ettåring hemma och med hen talar hon i första hand Ladin men tillsammans med andra växlar hon mellan de tre språken. Det var verkligen spännande att tala om detta med trespråkighet med Julia och att möta hennes oförståelse för att trespråkigheten skulle vara ett problem. Så här hemkommen så tänker jag att det vore riktigt intressant att åka tillbaka och göra ett skolbesök!
;void(0);){kind=link}