Här bloggar lärare i Stockholm om skolliv, lärarvardag och pedagogik med både humor och allvar. Vill du också blogga för Pedagog Stockholm? Så här gör du ›
Idag fick vi förmånen att lyssna på forskaren Ewa Skantz Åberg och hennes föreläsning Skriftspråksstimulering genom lek.
Ewa öppnade med frågan Hur ser den skriftspråkliga praktiken ut i förskoleklassen?
Hej!
Jag har tidigare skrivit att min ena klass i Svenska 2 ska få göra en jämförelse av hur samernas situation skildras i Aednan, Sameblod och Maxida Märaks sommarprat. Jag undervisar dock två klasser i Svenska 2 och har endast en klassuppsättning av Aednan. Jag har funderat över vad jag ska låta den andra klassen göra. Först tänkte jag mig en mer djupgående analys av bara Sameblod, men insåg att det kan bli praktiskt svårt när det kommer att gå en vecka från det att de ser filmen till själva skrivtillfället. Nu har jag istället landat i att de ska få skriva en text om språk, kultur och identitet, och utgå både från Sameblod, ett par kortfilmer vi ska se (Min sverigefinska historia och Min judiska historia), ett studiebesök i Stockholms stora synagoga och någon text som berör detta.
Den var väldigt konstig, dålig, jag fattade ingenting …. Är det kommentarer du fått i klassrummet efter att ni varit på en utställning eller tagit del av scenkonst som inte hör till elevernas vanliga kulturkonsumtion? Är det tongivande elever som avfärdar upplevelsen är det lätt hänt att samtalet i klassen dör ut, ett samtal som kunde gett flera perspektiv och tankar.
I det här inlägget får du tips på en samtalsmodell som dramaturgen Anna Berg tillämpar när hon pratar med elever på Backateatern i Göteborg.
En riktigt utmaning! 
Heja Ålstenskolan!
I Stockholms stad går det superlätt att få en fin hylla med böcker på elevernas modersmål – det är ju bara att beställa från Mångspråksbiblioteket.
Arbetet med Nobel i Rinkeby Tensta fortsätter på vår skola. Niorna har varit på Nobelmuseet och det berättar Annelie Drewsen om på sin webbplats.
Jag var inte med men när jag läser om elevernas intresse för Toni Morrison tror jag att de också skulle uppskatta Jacqueline Woodson, 2018 års ALMA-pristagare. Även hon skriver med erfarenhet från den svarta befolkningen i USA. Jag får tipsa lärarna om böcker i Cirkulationsbiblioteket.
Att här händer det något viktigt, så slutade jag ett blogginlägg för ett par veckor sedan. Jag tar upp tråden och fortsätter….
Katarina kyrka på Södermalm, området där häxprocesserna utspelade sig 1676-1677. Erik Dahlberg, Suecua Antiqua et hodierna, Kungliga biblioteket
Nu får häxprocesserna större plats på Stockholmskällan! Sedan tidigare har det funnits historiskt källmaterial om de här händelserna på sajten, men nu finns det också en temaartikel. Där kan du som är pedagog hämta kunskap och inspiration, och kanske låta barnen läsa utdrag ur de historiska originaltexterna. Kerstin Eriksdotter var till exempel 8 år gammal när hon vittnade mot Anna Månsdotter, en av de nio kvinnor som dömdes till döden för häxeri:
”I natt woro en stoor hoop med, seer fult (med) barn wid bordet sittia, men hon inthet. Anna Månsdotter ligger hoos den fuhle under bordet, klappar och kysser honom, och dantzar där. ”
Kolla Kultur 2019 tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Vårt vinnande upplägg är en mix av föreläsningar, kulturupplevelser, goda exempel och workshops. Nästa Kolla Kultur är den 29 oktober
I det här inlägget ser du en film från Kolla Kultur med dramaturgen Anna Berg. Anna föreläser om olika sätt att prata om konst i skolan. Föreläsningen bygger till stor del på professor Lars Lindströms modell Det vi har konsten till i skolan.
;void(0);){kind=link}