Nya skrivningar i läroplanen, digital kompetens

Fullsatt Pedagogiskt café på temat Digital kompetens. Vi hade deltagare både från förskola och skola! Den gemensamma nämnaren var ett sug efter att få mer kött på benen om Digital kompetens som nu skrivs in i alla läroplaner. När vi jämförde förskolans och skolans nya skrivningar kunde vi ändå se tydliga paralleller, samt vikten för förskolan att veta var kunskapsområdet tar vägen senare i skolan och omvänt; för skolan att ha insikt om vad barnen har med sig. Robotek8
Efter mat- och fikapaus laddades det för olika workshops, många hade stor vånda att välja bort pass och bara välja två… Ivern mellan passen var påtaglig och efterfrågan på en upprepning av kvällen var stor, en ville ju få möjlighet att gå på alla passen och tipsa kollegor. Kul tycker vi på Pedagogiskt café som funderar på en upprepning i höst.

Robotek9
Nedan följer glimtar från de workshoppass som erbjöds denna kväll:

Multimodal presentation

Genom att erbjuda eleven flera olika sätt att kommunicera sina kunskaper ökar vi möjligheten att visa de kunskaper som är relevanta för bedömningen. Att inte begränsas av en skrivsvårighet då det är kunskaper inom historia som ska bedömas är en positiv effekt av bruk av rätt pedagogiskt verktyg. I våra reviderade styrdokument hittar vi flera förändringar som på olika sätt behandlar digitalisering. På olika sätt beskrivs bland annat hur barn och elever ska få möjlighet att arbeta med digitala verktyg för att kommunicera och uttrycka sig och sina kunskaper. Under kvällens pass ”Multimodala verktyg” diskuterades begreppet multimodalitet och hur vi med digitala verktyg kan låta eleverna arbeta med presentationer där de använder text, tal, bild, film och ljud för att uttrycka sig.

robotek10

Efter en genomgång av begreppet och en titt på styrdokument och forskning presenterades några olika verktyg lämpade för multimodal presentation. Besökande pedagoger fick möjlighet att själva jobba multimodalt genom appen Book Creator.

robotek1

Programmera med microbit

Deltagarna fick testa att programmera med Microbit som är ett litet mikrokontrollerkort som är framtaget just för programmeringslaborationer. Microbiten har många inbyggda komponenter som går att styra som till exempel knappar, sensorer och en display. Vi pratade lite om hur den används i undervisningen, att skapa egna program utifrån olika syften och mål.

robotek2

Deltagarna fick skapa ett eget program för ett reaktionsspel som gick ut på att en knapp ska tryckas ner så snabbt som möjligt när en symbol visas på displayen, därefter visar den vem som var snabbast. Detta programmerades med hjälp av visuell programmering (blockprogrammering) i en miljö som går att använda fritt både på datorn och mobila enheter.  

robotek3

 Analog programmering – datalogisk förståelse

Här fick deltagarna grunden i att förstå programmeringens betydelse för en dator och det datalogiska sättet att ge instruktioner:  Kronologiskt, tydligt och mot ett väl formulerat mål. Vad är en algoritm? Ett kommando? En bugg? Vi prövade att legoprogrammera varandra med instruktioner.

robotek4

Vi använde en färdigritad algoritm på golvet till att sortera oss. Utdatat (resultatet) är helt beroende av att vi ger rätt indata. Mät ett värde i taget mot ett annat i flera steg och vips stod alla deltagare i bokstavsordning i slutet.robotek5

Programmering med robotar och digitala verktyg

Det här blev ett riktigt smörgåsbord! Många av deltagarna byggde nu på sin kunskap om datalogiskt tänkande från första workshoppasset med att testa digital programmering på flera olika sätt. BlueBots som behöver pilkommandon, den runda Sprk+ som rullar fram efter antingen direktstyrning, förritad instruktion, blockprogrammering eller efter textbaserad kod! Den mest kreativa stationen kan ha varit den med Makey Makey. Ikväll använde vi färdiga program på datorn  med trummor och pianotangenter som kan ersättas av egenkopplade ”tangenter”,  dvs allt som kunde få den svaga strömkretsen att slutas och signalen nå fram till programmet. Bananer, kollegans hand, ett glas vatten… Inspireras gärna av allt spännande man kan göra på Makey Makeys egen webbsida

robotek7

Mediotekets torsdaglabb har temat Makey Makey och Scratch  i maj

Anmäla er och kom!

Varmt välkomna!

Mediotekets digitalt lärande grupp, Katrin , Linda, Patrik, Jacob och Johan

Demokratiuppdraget och arbetet inför valet

Kan vi ta vår demokrati för given? Hur rustar vi eleverna till demokratiska och engagerade samhällsmedborgare? På vårt nästa Pedagogiska café den 21 mars har vi bjudit in tre aktörer som på olika sätt arbetar med att engagera unga människor.

om-ungdomsparlamentet-top_0

  • Jan Perciwall, lärare på Kungsholmens västra gymnasium och eleverna Jalinda och Ali .
  • Stina Oscarsson, regissör och kulturdebattör och författare till Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?
  • Charlotta Granath och Karin Aaseby som representerar föreningen Demokratibygget 

Under kvällen lottar vi ut böcker av våra föreläsare .Vi garanterar att minst en representant från varje skola får med sig böcker av föreläsarna.  Här anmäler du dig till kvällen

Stina Oscarsson

tror-du-att
Stina Oscarsson har tidigare skrivit ett blogginlägg med samma titel som boken , Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?  ”Man skulle kunna säga att det är en handbok i just detta: hur vi ska upprätthålla demokratin? Den är riktad inte minst mot unga människor. Det är den bok jag själv velat läsa när jag var i tonåren för att få inspiration till vad det innebär att vara medborgare! Ett resonemang om konst och motstånd, samtal, frihet och demokrati. Utgångspunkten är Gene Sharps 198 metoder att förändra världen utan våld”

lassgård

Medioteket filmade från Stinas bokrelease på Södra teatern. En manifestation där artister, aktivister, journalister, politiker, arbetare, arbetssökande och andra vanliga människor läste exempel ur boken. Ett kraftfullt ställningstagande för att svaret på den urholkning av demokratin vi nu ser måste vara mer demokrati. Inte mindre.

lassgård

På scenen var bl.a  Stina Wollter, Lena Endre, Pia Sundhage, Rolf Lassgård, Suzanne Osten, Arne Ruth och Tove Folkesson. Alla hade fått välja en av Gene Sharps 198 metoder och berätta om ett exempel på den metoden som hänt på riktigt. Varje inläst avsnitt i filmen står för sig själv för vidare samtal i klassrummet. Varsågod, bokrelase av Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?

Ungdomsparlamentet

donka-016b

Elever och och läraren Jan Perciwall berättar hur de arbetar med demokrati och vad deltagande i Ungdomsparlamentet har betytt för dem.

Mobil stories skriver i sitt reportage från elevernas plenarsession i stadshuset  ”De sätter sextrakasserier och rasism på politikernas agenda”, ”Tuvalisa och Ali var några av ungdomarna som fick chansen att vara med och sätta agendan för den politiska debatten i Stockholm på torsdagen, när Ungdomsparlamentet intog Stadshuset”. Du kan läsa hela artikeln på mobilestories.se. Foto Lotta Bergseth

Ungdomsparlamentet är en demokratisatsning för gymnasieskolor i Stockholm.Varje år skriver 1000 elever motioner med politiska förslag till hur Stockholm ska utvecklas på olika områden. Varje höst avslutas Ungdomsparlamentet med en högtidlig debatt i Stockholms Stadshus. Det är de deltagande eleverna som själva röstar fram vilka ämnen som ska diskuteras inför varje nytt Ungdomsparlament.

Det är bara gymnasieklasser som erbjuds att delta i stadshuset men oavsett vilka årskurser du har får du många konkreta förslag på hur du kan arbeta för att levandegöra politiska beslut.

ung 3

Demokratibygget, konsten att göra skillnad tillsammans

18121183_536160093438410_2249627188455627084_o

Charlotta Granath och Karin Aaseby från Demokratibygget visar hur vi kan lära ut demokrati på andra platser än bara på SO-lektionerna och särskilt för de yngre barnen.

18835554_565557427165343_3139761659943951434_n

Demokratibygget är en ideell organisation som rustar barn och unga med kunskap och verktyg för delaktighet i det demokratiska samhället. Från Demokratibyggets webbplats ”I Sverige har barn och unga idag inte jämlika förutsättningar för att utveckla sina demokratiska kompetenser. För att bygga ett hållbart demokratiskt samhälle behöver alla medborgare rustas med kunskaper, färdigheter och självförtroende till en aktiv roll i samhällsutvecklingen. Skolan har i det här sammanhanget en mycket viktig kompensatorisk uppgift och ett uttalat demokratiuppdrag. Ett uppdrag som behöver prioriteras, vitaliseras och göras relevant för elevernas vardag idag.”

22450094_640556469665438_7134701385515697760_n

Pedagogiskt cafe mars

Tid: 21 mars kl.17-20.00
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5. Liljeholmen
Målgrupp:lärare och skolbibliotekarier
Kostnad: Kostnadsfritt, men eftersom vi bjuder på mat är din anmälan viktig. Meddela oss vid förhinder
Här anmäler du dig till kvällen

Varmt välkomna till en kväll i demokratins tjänst
Elisabeth Söder
för Mediotekets Pedagogiskt café grupp

Gapminder – Fakta eller missförstånd som världsbild?

Lärare i Stockholms kommunala skolor inbjuds till Pedagogiskt café och en workshop med Gapminder den 21 februari. 

Olof at UN Data forum

Vet du att 91% av världens barn idag går i grundskolan? De flesta vet inte det. Gapminder har fakta på det! Workshopen ger dig en introduktion till Gapminders digitala och taktila utbildnings resurser. Redskap som ger en djupare förståelse för de stora missförstånd som dominerar vår världsbild men som också ger dig förmågan att utveckla och utbilda i en världsbild som baseras på fakta. Mer konkret som kommer du få möjlighet att lära dig använda verktyg som fördjupar din kunskap om världen och prova idéer om hur du kan arbeta med kollegor och elever för att sprida faktabaserad kunskap om världen.

dollarstreet

Ett av vuxenvärldens och skolans huvuduppdrag är att ge unga människor en bild av världen som stämmer överens med verkligheten. I workshopen berättar Mikael Arevius och Olof Gränström från Gapminder om hur skolan kan ta sig an uppdraget att utveckla elevernas förståelse för världen.

Olof in nepal

Gapminders workshopsledare

Mikael Arevius är pedagog och lärare i samhällsorienterande ämnen. Mikael har arbetat i en rad uppdrag inom utbildningssektorn, med att driva skolutveckling, producera läromedel och hålla föreläsningar. Han utvecklade läromedel för Nobel Museum samt var en av medförfattarna till boken Rädda lärare: om rädsla som hot och möjlighet. Fokus i hans arbete handlar om elevers och lärares lärande – ytterst om hur vi lär oss om vad som händer i vår värld.

Olof Gränström är statsvetare med en bakgrund som lärare. Behovet att förstå världen och göra den begriplig för alla har alltid varit Olofs motivation. Olof har arbetar som organisationsutvecklare, lärare och konsult. Han arbetar numera heltid på Gapminder där han bland annat arbetar med att utveckla Gapminders projekt the ignorance project, föreläsa och genomföra workshops samt skapa utbildningsmaterial. Olof har föreläst på OECD årliga konferens för lokal utveckling, The baltic sea summit och H&M changermakers lab. Tidigare har Olof tagit fram utbildningsmaterial för till exempel Nobelmuseet.

Anmälan och information

Tid: 21 februari, programmet pågår mellan 17.00-20.00 men en paus för lätt förtäring
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor, Liljeholmen
Målgrupp: Pedagoger i Stockholms skolor
Pris: Utan kostnad, men eftersom vi bjuder på förtäring så är anmälan obligatorisk
Anmälan:

Varmt välkomna!
Mediotekets Pedagogiska cafegrupp

Kognitivt stöd i skolan

Vi är ganska bra att anpassa skolan för att hjälpa elever som är synskadade, har hörselnedsättningar eller rörelsehinder. Men är vi lika bra att tänka på elever i behov av kognitivt stöd? Elever som har svårt att fokusera, koncentrationssvårigheter, brister i de exekutiva funktionerna som förmågan att planera, hejda oönskade handlingar och anpassningsförmåga? badrullstol
Under höstens sista Pedagogiska cafékväll berättade våra inbjudna gäster från StoCKK , Stockholms center för kommunikativt och kognitivt stöd att de exekutiva funktionerna inte är fullt utvecklade före 25 års ålder. Det är forskning jag skulle velat känna till när jag hade duster med min dotters lärare på mellanstadiet. Inga föräldrar fick information om elevernas läxor med motiveringen att det var hög tid att eleverna fick lära sig att ansvar för arbetsuppgifter, hur skulle det annars gå när de började på gymnasiet?

Vår kväll inleddes med Susanne Ljunglöf och Birgitta Wennberg berättade hur vi kan utforma den fysiska skolmiljön så att den blir kognitivt tillgänglig.  Vill du få tips på hur du kan tänka så har StoCKK  möblerat ett kök och ett tonårsrum med hjälpmedel i sina lokaler vid Odenplan. Du kan besöka utställningen på Öppet Hus på onsdagar 9-12 och en kväll i månaden 13-16. För aktuella öppettider bör du kolla på deras webbsida.

StoCKK  tillgänglighets testar också appar för att se om de verkligen är är tillgängliga. Låter enormt tidsbesparande för oss lärare. Så många appar jag har laddat ned som bara drar batteri. Susanne och Birgitta började med att visa filmen Henrik. Jag tänkte när jag såg filmen att det kan ligga mycket bakom nonchalans och tuff attityd.

Kommunikativt och Kognitivt stöd

En kognitivt tillgänglig miljö bidrar till ro och fokus och ger bättre förutsättningar för inlärning. Kognitiv tillgänglighet handlar om att se till att miljön vi vistas i gör det lätt för alla att sortera intryck, bearbeta intryck, hålla fokus, hitta och ta till sig information. Hur ser det ut i skolans entré vid anslagstavlan, i klassrummet? Kan jag rensa bort information? Gruppera, färgsätta, sätta rubriker?  Tavlan används ofta för, schema, bilder, läxor. Det kan vara för mycket information för elever som har svårt att sortera och prioritera. När du använder tavlan eller projektorn, håll kvar informationen så att alla elever hinner med, både att registrera och förflytta från arbetsminnet.

kog hjärnaIMG_4515

I klassrummet är det viktigt med logisk placering och uppmärkning.  Vad skall jag göra och när skall jag göra det? Ett sätt är att informationssanera, prioritera det som är viktigt och lyft fram det, kategorisera, exempel ämnen som hör i hop, med färg,  språk för sig, no en annan färg. Kanske koda läxor i en färg. Många elever har svårt med tidsuppfattning och att beräkna hur lång tid det tar att göra vissa saker. Vi kan hjälpa dem med att dela upp en stor skoluppgift. Yngre barn behöver kanske schema för en dag, en tydlig ordningsföljd i uppgiften. Vi kan bryta ned lektionsmoment , konkretisera undervisningen visuellt med tidslinje.

kog klocka IMG_4537 kog tidIMG_4542 kog matteIMG_4543

Koncentration

I varje klass finns det elever som har svårt att sitta still, de behöver ibland röra på sig, gå runt i  klassrummet. Många koncentrerar sig lättare om de har något att plocka med. Det finns speciell dynor som de kan prova. Några elever behöver kunna avskärma sig från intryck, kanske med hörselkåpor, möjlighet att sitta avskilt, kanske några kojor i klassrummet?

kog sagIMG_4539
Jag var på en teaterföreställning en gång, Mordet på Marat och en kvinna på första raden satt och stickade. Det var inget som hördes och jag som satt bredvid blev inte störd men plötsligt så avbryter skådespelaren i badet sin monolog och frågar om det stör henne om de spelar vidare. Det var några år sedan och numera finns det kanske mer förståelse för att vi har olika sätt att fokusera. Minns inte vad min bänkgranne gjorde resten av föreställningen men jag undrar om hon gick på någon mer föreställning efter detta åthutande.

Skoldatateket ledde pausgympa mellan passen under kvällen för att hålla fokus på topp.

kog1IMG_4522

Mediotekets Skoldatateket hade förberett cafékvällen med att tejpa upp golvet med olika färg för att alla skulle hitta, satt upp tydliga skyltar och rensat bort onödig information. Inte för att våra gäster behövde hjälp med att hitta till kök utan för att visa hur vi kan tänka. Alla besökare fick också en vägbeskrivning med bildunderstöd en dagar innan vårt event.

kog IMG_4511

Bildstöd

bild sara

Under kvällen pratade vi mycket om bildstöd och även här levde Skoldatateket som de lärde, men tydliga bilder på den förtäring som vi serverade i pausen.

kog mat IMG_4517 kog matIMG_4519

Bilder är lätta att tolka. Bilder komprimerar mycket information vilket gör det lättare för oss att hitta och förstå information. Tittar vi på sinnenas kapacitet hos människan i bit/sekund så är synen överlägen alla våra sinnen med 10 000 000 bit, sedan kommer känseln med 1000 000, hörsel och lukt ligger på 100 000 och smaken är 1000 bit per sekund.  Human Physiology 1989 Ulf Klaren 1996. Bilder komprimerar information vilket gör det lättare att få en förförståelse.

Redskap för att stötta hjärnans informationssanering

Det finns många appar och webbplatser för dig som vill arbeta med mer bildstöd.
StoCKK webbplats har många tips
Bildstöd är en fri tjänst som underlättar för sig som vil förtydliga med bilder.
Pictoonline, en bra app, du skriver ett ord och får samtidigt upp den som bild. Pictoonline kostar tyvärr pengar . Du ser hur det ser ut på bilden nedan.

kog streckIMG_4541

Funkisteater

Under cafekvällen hade vi  också besök av Teater Pero för att höra hur de arbetar för att få de elever som har svårt att fokusera, svårt att sitta still att känna sig inbjuden och njuta av teaterupplevelsen, Ett blogginlägg på Kulan. 

Skärmklipp funkis

Vill du se inbjudan till Pedagogiskt café och läsa om programpunkterna finna det här.

Som vi säger på Medioteket, Ju fler sinnen desto mer minnen!

/Elisabeth

För Pedagogiskt café gruppen

symbolen-för-kognitiv-tillgänglighet-stor

Christer Fuglesangs rymdfärder

För en vecka sedan, en mörk och snöblaskig kväll tände vi marschaller utanför Galleri So Stockholm i Kungsträdgården. Vi väntade storfrämmande, Christer Fuglesang skulle berätta för inbjudna lärare om livet som astronaut och vad som är på gång med svensk rymdforskning på Esrange i Kiruna.

Tidigare under dagen hade Christer besökt Sturebyskolan och inför en fullsatt aula berättat om sina rymdfärder.

IMG_4434 (003)

För oss som var med, både när Christer träffade elever och lärare var det tydligt att det var det vardagliga livet på raketen och på rymdfärjan som väckte mest frågor. Hur är det att leva ombord? Hur sover man stående, duschar, går på toaletten? Det gick ett sus bland publiken när Christer visade en bild från en avskedsmiddag på rymdskeppet och vi fick se en bild på astronauterna som skålade i urin. Renad, men ändå. En av frågorna från publiken var om Christer drömde annorlunda i tyngdlöst tillstånd, men det var inget som Christer hade märkt. Synd för det var en spännande fråga.

ChristerFuglesang

Christer började med att visa en bild på sig själv dagen innan raketuppskjutningen och efter en dag i rymden och vi fick fundera på varför han såg tio år yngre ut i rymden. Svaret har med tyngdkraft att göra. Du får veta mer i filmen.

Christer Fugelsang berättar om sin första rymdfärd

Christer Fugelsang berättar om sin andra rymdfärd

Rymdstyrelsens material och fortbildning för lärare

Något som var obekant för de flesta av lärarna var att den statliga myndigheten Rymdstyrelsen finns i Stockholm. De ansvarar för statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige vad gäller forskning och utveckling. De är också kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete. De visade sig ha ett fantastiskt material och lärarhandledningar fritt för lärare att använda. En mediebank med bilder och filmer. Tävlingar och aktiviteter. De anordnar universitetskurser om geologi, klimatforskning, astonomi på distans inklusive fältdel. Vad sägs om att tillbringa en vecka i sommar på Svalbard?

Alla kurser och utbildningarna mixar teori och praktik och allt genomsyras av ett didaktiskt upplägg.

Läraren Jenny Jansson med elever

I filmen får vi höra Jenny berätta om Rymdstyrelsens kurser och vilka avtryck det satte i klassrummet. Har du god kontakt med brandkåren kanske övningen med att bygga rymdfarkoster som skall klara att landa från hög höjd kan vara något för dig och din klass?

Andra resurser för att arbeta med rymden

NTA har ett digitalt rymdpaket för årskurs 4-6

Medioteket, SLI har just nu 124 filmer från förskola till gymnasium

Eller varför inte se dansföreställning med rymdtema? På Kulan finns bland annat Christina Tingskogs föreställningar om astrofysik.

95e5840801dbb5a6c002e85b4f2aabb7

Innan Christer försvann ut i snömodden passade jag på att fråga om det var sant att Christer hade gått med i facebookgruppen” Vi som inte varit i rymden” enbart för att kunna skriva inlägget ”Hoppsan, nu har man kommit fel”. Men tyvärr Molly och alla andra som berättat om detta för mig. Det var inte Christer som gjorde inlägget, Christer har inte ens facebook.

En bild på Christer och mig, Elisabeth Söder som var kvällens moderator får avsluta blogginlägget.

IMG_4457 (003)rättvänd

Tidigare blogginlägg på tema rymden

Utställningen Rymdrömmar är en del i ett samarbete mellan Stockholms stad och Rymdstyrelsen. Att se på jorden från rymden ger perspektiv och förståelse för att vi måste ta hand om vår ömtåliga planet – allt i linje med stadens vision om ett Stockholm för alla

Utställningen i Kungsträdgården avslutas den 26 november 2017. Alla bilder med kommentarer från utställningen finns på 7 blogginlägg med teman som:

Kognitivt stöd i skolan

Var skall jag vara nästa lektion? Hur länge och vad skall jag ha med mig? Vem skall jag vara med på rasten? Många, ja de flesta av våra elevers tillvaro underlättas med kognitivt stöd. På vår cafékväll den 29 november pratar vi om förhållningsätt och visar fysiska- och digitala hjälpmedel för kognitivt stöd . Vi har bjudit in föreläsare från olika professioner som alla är proffs på att tänka inkluderande. Du kommer även att få pröva på att träna din egen fokuseringsförmåga. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk.

banner-högupplöst

Kommunikativt och Kognitivt stöd

En kognitivt tillgänglig miljö bidrar till ro och fokus och ger bättre förutsättningar för inlärning. Kognitiv tillgänglighet handlar om att se till att miljön vi vistas i är lätt att tolka, att hitta i och känna sig trygg i. Susanne och Birgitta från StoCKK Stockholms Center för kommunikativt och Kognitivt stöd, berättar om varför vi alla är hjälpta av en miljö som är kognitivt tillgänglig. De visar även konkreta exempel och ger tips på hur du kan arbeta med struktur och bilder.

Mindball, träna och fokusera

Träna din fokuseringsförmåga i ett racingspel. Allt du behöver är ett trådlöst pannband. Tanken är att eleven genom träning skall lära sig att känna igen sin egen känsla av fokus för att sedan kunna ta fram det i andra sammanhang – på matteprovet exempelvis. I det korta filmavsnittet ser du Camillla från Medioteket testa sin koncentrationsförmåga och undersöka vad som stressar henne.

Funkisföreställningar

Teater Pero har under hösten gett några specialvisningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NDF) för att öka tillgängligheten till scenkonst för dessa barn, så kallade funkisföreställningar. Vid dessa tillfällen anpassar Pero mötet med publik efter dessa barns behov. Det viktigt att barnen får samma konstnärliga upplevelse som den övriga publiken, så själva föreställningarna spelar de precis som vanligt. Däremot anpassar de teaterbesöket på andra sätt. Det  innebär på intet vis att barn med diagnos inte är välkomna på övriga föreställningar! Tvärtom! Dessa barn är alltid välkomna men teatern försöker anpassa kulturupplevelsen för att bättre möta barn som vanligtvis väljer bort scenkonst.

Cecilia Meeuwisse, producent på Pero visar några korta avsnitt från anpassade föreställningar och berättar hur de har tänkt för att anpassa pjäsen för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Anpassningar som i många fall gynnar kulturupplevelsen för alla barn. Det handlar mycket om att skapa trygghet för både barnen och pedagogerna.

Du kan se kort avsnitt av föreställningarna i blogginlägget. Räven i den kolsvarta natten  för barn med högfungerande autism och Kommissarie Gordon barn med ADHD/Tourette.

Karin Westholm, producent för Teater Pero har tidigare skrivit ett blogginlägg om funkisteater.

symbolen-för-kognitiv-tillgänglighet-stor

Kontakt och anmälan

Tid: 29 november kockan 17.00-20.00. Lätt förtäring serveras i pausen
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5 , Liljeholmen
Kostnad: utan kostnad för skolan. Men anmälan är obligatorisk. Meddela oss vid förhinder
Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=106319 Pedagogiskt café finns på facebook och Twitter

För Mediotekets Pedagogiska cafégäng
Elisabeth Söder

Goda exempel på digitalisering i skolan, Carl Heath och Anders Thorstensson

Anders Thoresson och Carl Heat höll podsändning Digitalsamtal på Medioteket. Vi filmade deras samtal som berör digitalisering på många olika nivåer, alltifrån administration till själva innehållet i undervisningen.

Länkar till några av de saker som nämns i avsnittet:

IMG_1322 2

Så påverkar GDPR skolan

I höst har vi haft glädjen av att haft två av våra idoler på Pedagogiskt café; Anders Thoresson och Carl Heat. De ligger bland annat bakom podsändningarna Digitalsamtal. Vi hade äran att få ha deras två första livesändningar inför publik  på Medioteket.

IMG_1334

Avsnitt 101 som vi fick lyssna på handlar om den nya europeiska dataskyddsförordningen, GDPR, och hur den påverkar skolan. För den som vill veta mer om GDPR är SKL:s webbsändning ett bra tips. Några dagar efter besöker fick Carl Heath mycket välförtjänt Guldäpplet med följande motivering ”Carl Heath har blivit ett begrepp för svensk skola. Först med spridning av tankar och exempel kring spelbaserat lärande, på senare år i arbetet med makerrörelsen i Sverige. Med perspektivet att IT är ett material , har Carl gjort de digitala resurserna gripbara för barn, ungdomar och lärare i hela landet.”

Hur påverkar den nya europeiska dataskyddsförordningen, GDPR skolan?

EU-direktivet träder i kraft i alla EU-länder den 25 maj 2018. Hur väl förberedda är kommuner och skolor? Vad kommer vi att tvingas tänka till en extra gång om och kanske ändra rutiner för? Direktivet träder i kraft samma år som Sveriges regering förstärkt kravet på digital kompetens i grund- och gymnasieskola. Bland annat med krav på att eleverna ska  arbeta med digitala texter, både för att läsa och publicera. Skall vi lärare bedöma vad som kan anses vara känsliga uppgifter när elever lägger upp en novell på nätet?

Anders och Carl var överens om att lagen i sig är välbehövlig för att skydda medborgares integritet. Det ger oss makt över det som finns lagrat om oss. Vi lämnar ifrån oss massa data när vi surfar och vi kan när lagen träder i kraft begära ut information från facebook exempelvis.

Ett konkret råd fick vi av Anders och Carl. Stick inte huvudet i sanden och vänta. Det är snart maj 2018. Fundera på var skolan samlar in personuppgifter och hur de ser ut. Som enskild pedagog måste vi fundera på vilka appar och tjänster vi kan använda. Det finns en osäkerhet om sociala media, e-post och bilder. Vad är personuppgifter? Bilder och text som ger så mycket information att personen går att identifiera? Speciellt känsligt är så klart hälsa och etnicitet. Vi får inte längre registrera att en elev är sjuk, bara registrera att eleven har olovlig frånvaro. Har vi ett fritextfält kan det dyka upp känslig information som en förälder skriver. Personuppgiftsansvarig på skolan måste bli en ny uppgift i och med GDPR.

På sikt hoppas Carl och Anders att direktivet utvärderas och att det görs en konsekvensanalys och att vi får förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan.

Film från podsändningen, Digital samtal #101 GDPR

I pausen firade vi så klart det hundrade avsnittet med en tårta

IMG_1340 2

Kontakt

Carl och Anders finns även i facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Podcasten Digitalsamtal görs av Carl Heath och Anders Thoresson. Carl Heath är forskare och designer vid Interactive Institute Swedish ICT. Carl är verksam i gränslandet mellan IT, lärande och interaktionsdesign. I över ett decennium har han arbetat med frågor kopplade till digitaliseringen av samhället, men med fokus på utbildningsområdet. Anders Thoresson är journalist som skrivit om it-utvecklingen sedan 1999.

Inbjudan, lärarmingel med astronauten Christer Fuglesang

utvald-christer-fuglesang

 

Var: So Stockholm, Jussi Björlings allé 5, Kungsträdgården
När: Onsdagen den 22 november, kl 16.30-18.00
Anmälan:

Program

16.30-16.40  Lena Holmdahl hälsar välkommen

16.40-16.50 Presentation av Nordic Eseros/Rymdstyrelsens kostnadsfria fortbildningar för lärare

16:50-17.30 Christer Fuglesang rymdpresentation

17.30-18.00  Mingel och fotografering

Vi har ett bokbord med material från Nordic Esero,  Medioteket tipsar om litteratur, film och NTA paket om rymden.

Varmt välkomna!

s2

Utställningen rymddrömmar och Stockholmsvisioner

Det är 60 år sedan Sputnik sändes ut i rymden. Utställningen är en del i ett samarbete mellan Stockholms stad och Rymdstyrelsen. Att se på jorden från rymden ger perspektiv och förståelse för att vi måste ta hand om vår ömtåliga planet – allt i linje med stadens vision om ett Stockholm för alla

Utställningen i Kungsträdgården avslutas den 26 november 2017. Alla bilder med kommentarer från utställningen finns på 7 blogginlägg med teman som:

s31

 

Bilden på Christer är hämtad från Wikipedia: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Christer_Fuglesang.jpg

Att se på jorden från rymden.

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.

I år är det 60 år sedan många människors rymddrömmar blev verklighet i och med att Sputnik sändes upp i rymden. I början låg fokus på att utforska och förstå rymden runtomkring oss. Idag handlar det i lika hög utsträckning om att se vår egen jord ur ett utifrånperspektiv och att använda kunskapen för att skapa en mer hållbar planet.  Att se på jorden från rymden ger perspektiv och förståelse för att vi måste ta hand om vår ömtåliga planet.

I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsan fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen. Tillsammans utgör de vår planet, jorden. Inlägg 1 av totalt 7 inlägg om rymden.

Vad har vi lärt oss på 40 år?

Här ser du samma jord med 40 års mellanrum. Den övre bilden togs 1972, och den nedre 2015. Rymdverksamheten utvecklas hela tiden – vår tekniska kunskap och förmåga att fånga detaljer blir allt mer avancerad. Rymden blir allt mer närvarande i vårt vardagsliv. När du använder satellitnavigeringen i din mobiltelefon har du till exempel kontakt med rymden via satelliter! Kan vi dra nytta av rymden för att fortsätta utveckla Stockholm till en klimatsmart stad?

s9

Vad är egentligen en stjärna?

Stjärnor bildas av gigantiska gasmoln och rymdstoft som kallas nebulosor. På bilden ser du nebulosan Eagle Nebula – ett särskilt lysande och öppet kluster av stjärnor. Stjärnan som ligger närmast jorden är solen. När man ser hur många stjärnor som faktiskt finns i rymden kan man verkligen fundera över om det finns liv i andra solsystem.

s31

En ljusshow på himlen

Människor reser från hela världen för att uppleva det spektakulära polarskenet som du ser på den här bilden. Ibland kan du till och med se det här i Stockholm. Visste du att polarsken inte bara förekommer på norra halvklotet, utan även på jordklotets södra pol? Här i norr kallas det för norrsken, medan det i söder kallas för södersken. Polarsken uppstår när laddade partiklar, främst elektroner, tar sig igenom jordens magnetosfär och atmosfär vid de polära områdena.

s32

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2