Visar alla blogginlägg från: april 2015

Varför talas det så ofta om mat på föräldramöten och aldrig om skolbibliotek och vad barn läser?

kjersen

Hur samtalar vi om böcker?

Vår andra gäst, Lena Kjersén Edman tycker att barnböcker är underskattat som litteratur. För litterturvetare är det också härligt överblickbart. Det går att ha koll på årets svenska utgivning och bakåt. Det som är knepigt är, hur samtalar vi om böcker? Alla lärare vet att bokrecensioner är ett effektivt sätt att ta död på litteratursamtalet. Det hör möjligtvis hemma i ett moment inom genrepedagogiken. Så hur får vi till ett samtal i klassen?

Lena är en varm förespråkare för lokala litteraturlistor/kanon i skolan. I många skolor har eleverna olika referenser och erfarenheter. Hur hittar vi då ett samtal där vi kan jämföra och referera till andra böcker ? I Västra Skogås fick Lena förmånen att tillsammans med lärare och skolbibliotekarier utforma en litteraturkanon för skolor i området. Parallellt tog gruppen också upp några böcker som fanns på barnens modersmål. De strävade efter att i möjligaste mån ta med böcker som fanns på svenska och var översatta till andra språk, till exempel Alfons och odjuret som också var översatt till arabiska. Eftersom många av elevernas föräldrar talade arabiska hemma blev det också ett sätt att involvera familjen i läsprojektet.

Många av böckerna som gruppen valde ut finns så klart också att låna i gruppuppsättningar från Mediotekets Cirkulationsbibliotek. Ett klassuppsättningsbibliotek med utvald skönlitteratur för barn och ungdomar. Böckerna passar skolans olika ämnesområden och de lånas ut till lärare i Stockholms skolor.
De tipsar också om böckerna på Cirkbloggen.

Västra Skogås gruppen bestämde också att:

  • Eleverna skulle ha med sig en dikt från varje årskurs. Dikter skulle också läsas i kanon. Upp till 11 år har vi lättar för att lära oss texter innantill . En förmåga som är viktig för hjärnans utveckling och arbetsminnet vi så väl behöver.
  • Varje år fick också ett tema som återkom i val av litteratur och samtal.
  • Viktigt att varje årskurs få återkomma till några favoriter med många bottnar som exempelvis Snorre säl, låta eleverna uppleva att de läser och tar till sig böckerna på olika sätt.
  • Använda bilderböcker även när barnen var bra läsare. Genom bilderböckerna kommer eleverna i kontakt med några av våra största bildkonstnärer. Gittan och Gråvargarna exempelvis, perfekt för en sexåring och sextonåring.

P1000468

Några förslag på titlar och ingångar från Västra Skogås litteraturkanon

I första klass:
Folksagor: Hans och Greta, Askungen, Törnrosa, Dummerjöns och Snövit (romantik, genus, skräck och fantasy)
Lindgren, Nils Karlsson Pyssling ( den ensamme pojken, författarbiografi)
Klinting,  Den höjdrädda örnen ( klassiskt tema- jfr folksaga)
Lind, Sandvargen (filosofi)

Fantasi-tema, gemensam vers av Lennart Hellsing  ex. Annabell Olsson/Krakel Spektakel.

I andra klass:
H C Andersen, Kejsarens nya kläder ( vad skulle det vara idag?)
Grähs, Nussekudden
Lindgren, Sagan om den lille farbrorn ( Sofokles: Kung Oidipus, anslag, presentation)

Vänskaps-tema, gemensam vers: Den blomstertid nu kommer

I tredje klass:
Saelen, Snorre säl ( krig , Amnesty)
Kirkgaard, Gummi -Tarzan (ondska)
Lindgren: Loranga, Loranga ( vad är humor, nonsenshumor)
Nilsson, Flickan jag älskar heter Milena ( kärlek, litterära knep, författarpresentation)
Swift, Gullivers resor ( kikare, förstoringsglas och upplysningstid)

Tema- förr i tiden, Hellsing, Trollringen ( Förr i tiden tema)

I fjärde klass
Gardiner, Spring Fanny spring, ( USA, indianer, vad innebär det att vinna?)
Gripe, Glasblåsarnas barn ( romantik, identitet, nordisk mytologi)
Shemin, De små ryttarna ( krig, ockupation, onda system)

Vi och världen tema, gemensam vers, Ur I denna vida värld

images kruse

I femte klass
Dahl, Häxorna ( text/bild, språklig stil)
Defoe, Robinson Cruose ( ensamhet, rasism, upplysningstid) . Enligt Lena måste vi låta elever som er från annan kontinent läsa boken. Vi är ju som Robinson, vi längtar efter sällskap men när vi träffar någon blir vi rädd. Svensk mentalitet och beteende i ett nötskal?
Lewis, Häxan och lejonet ( romantik, kristendom, olika sorters fantasy)
Twain, Tom Sawyer ( USA, genrediskusiiner, humor)
Lindgren, Bröderna Lejonhjärta (äventyret, lojaliteten, döden)
Fitinghoff, Barnen från Frostmofjället. Berätta och samtal om svenska historia

Deckar-tema, gemensam vers: ur antologin Barnens versbok

I sjätte klass

Cooper, Ovan hav, under sten ( romantik, magisk realism, Arthur-sagan)
Stark, Dårfinkar och dönickar ( Vem duger?, genus)
Saga från Tusen och en natt LL, ( folksagor som är annorlunda än Grimm-sagor)

Fantasy- tema, gemensam vers, Fröding Ett gammalt bergatroll

I sjunde klass
Gripe, Skuggan över stenbäcken ( romantik, realism, Tintomara, Titanic, pappalängtan, genus)
London, Varghunden (ensam/tillsammans, klassiker)
Mankell, Eldens hemlighet ( Afrika, minor, okuvlighet)

Reality -tema vers, Ferlin dikt kanske?

I åttonde klass
Anne Franks dagbok LL (sanning, dagbok, krig, författare)
Marsden, I  morgon när kriget  kom ( Blyton, krig, dö, döda)
Hearn, Över näktergalens golv ( romantik, Japan, feodalism, pappalängtan)
Pohl, Jag saknar dig, jag saknar dig ( skola, syskon, sorg)Alternativt Thydell, Jägerfeld, Nilsson
Verne, En världsomsegling under havet ( klassiker, SF)
Dostojevskij, Brott och straff LL (moral, prostitution, straff)

Meningen med livet-tema, Vers: ur Kärlek och uppror

I nionde klass

Författare från det egna landskapet,
Lagerlöf, Herr Arnes penningar ( medeltid, solidaritet)
Shelly, Frankenstein LL ( romantik, Låt den rätte komma in)
Collins, Hungerspelen
Strandberg, Cirkeln,
Wahl, Vinterviken ( Goethe: den unga Werther)
Förr, nu, framtids- tema, vers Ur antologin Orden brinner i hjärnan samt RAP.

Behövs det en litteraturkanon i skolan?

Lena, som är litteraturpedagog, har skrivit flera böcker om dessa ämnen. Till exempel ”Tala om böcker. Boksamtal på nätet, i skola och på bibliotek”, ”Barn- och ungdomsböcker genom tiderna” och ”Fantasy & Reality. Unga böcker”.

Vilka böcker tycker skulle finnas i din lokala litteraturkanon?

Västra Skogås litteraturkanon har några år på nacken. Har du förslag på titlar som borde finnas med i en litteraturkanon för din klass/skola? Vi tar tacksamt emot förslag och delar vidare på vår blogg.

Nästa blogginlägg från Pedagogiskt café Att läsa

Tema läsning 2, vi fortsätter med att dela av oss från det Lena berättade. Det blir konkreta tips för hur du kan arbeta med boksamtal.

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Morgonstund har guld i mun om jag får lyssna på en bok

Vårens sista Pedagogiska café inföll dagen innan Världsboksdagen så det är klart att vi hade planerat in ett lästema. Fem gästföreläsare som alla pratade om läsning, men utifrån sitt perspektiv och erfarenhet vilket innebar att vi fick höra fem sinsemellan olika föreläsningar. Ulla Sporrner, lärare från Hjulsta grundskola inledde kvällen med att sjunga högläsningens lov.

sporrner

Högläsning

Varje skoldag inleds med att Ulla läser högt för sina elever . Det kan vara en bok som passar in i ett pågående tema, upplevelseläsning eller ett avsnitt från en faktabok. Kollegerna varnade henne när hon berättade om sin tanke med högläsning på morgnarna  ”Det går inte att starta varje morgon med helklass”. ”Elever är inte vana att lyssna så länge ”…. Och eleverna hade svårt att stilla under hela högläsningsstunden till att börja med. Men efter några månader hade klassen kommit in i rytmen och högläsningen blev en bra bas att bygga vidare på och nu är det helt otänkbart  för klassen att börja dagen på annat sätt.

Ringar på vattnet

En författare som Ulla varmt rekommenderade som högläsningsbok och som också passar bra nu med KUL1415 och Mitt Stockholm temat är Martin Olzak med Jack-serien, Jakten på Jack, Trolldom i Gamla stan för att ta några titlar ( illustratör är Anna Sandler).  Böckerna är spännande med häxor och troll samtidigt som de ger en bild av Stockholms historiska epoker. Jack rör sig runt i Stockholm och eleverna blir omvärldsorienterade. Många elever som bor i Hjulstaorådet är inte bekanta och trygga med Stockholms innerstad så böckerna har gjort nytta på flera sätt. Böckerna har hjälpt till med att öka intresset för Stockholm. Klassen är mycket förväntansfulla inför nästa bok av Martin som de vet heter Demoner i stadshuset . För att göra väntan mindre lång och ge förförståelse inför högläsningen har Ulla tagit med eleverna på en guidad tur i stadshuset.

Det har funnits häxor !!!!!!!!!!!!!!!!

Flera av böckerna utspelar sig på medeltiden så det är passande att koppla samman historieintresset som väcks av litteraturen med historieämnet. ”Det har funnits häxor !!!!!!!!!!!” ropade några killar upphetsat efter att ha läst om det i faktaböcker. Innan dess trodde de att det var påhittat och bara fanns i Martin Olzaks fantasi.

Han är värd Almapriset

brev från Martin

Eleverna tycker att Martin Olzak är värd Almapriset,  Astrid Lindgren Memorial Award och har därför skrivit ett nomineringsbrev till Almajuryn. Vi får se vem som får priset 2016. Kan det bli en till författare från Sverige?
De har också skrivit till författaren med frågor om böckernas innehåll, frågor som de nästan ögonblickligen fick svar på. Gladast blev de dock av att Martin berättade att han varit i Hjulstaskolan och att hans mormor hade bott i Hjulsta.

Utställning av Jackböcker

jackböckerna

Av bokförlaget fick eleverna veta att Sturebiblioteket hade en utställning av Jackböckerna med originallitografier så det blev så klart en utflykt dit. På hemväg frågar en elev Ulla om inte de också skall göra en utställning av Jackböckerna och så blir det. De skrev och ritade, berättade vad de tyckte om böckerna och besökarna fick till och med känna på äkta varulvshår

Ingen slump att eleverna skrev till Almaprisjuryn

Hjulsta grundskola har under många år arbetat och läst Almapristagarnas böcker. Hur de har arbetat kan du följa i deras blogg, Världens bästa Alma . Så här skriver de på om sidan till bloggen, Här på Världens ALMA kan ni kunna följa barn, ungdomar och vuxna på Hjulsta grundskola som arbetar med ALMA-priset på olika sätt. Syftet med webbplatsen är att visa varandra och andra intresserade vad som händer i klassrum och bibliotek. Vad lär vi oss om ALMA-pristagarna? Hur läser vi böckerna och vilka tolkningar gör vi? Hur lägger vi upp vårt arbete?

Vi vill också med webbplatsen hjälpa till att sprida den litteratur som ALMA-priset uppmärksammat. Utöver Astrid Lindgrens eget  författarskap så finns här fina författare och bilderbokskonstnärer från olika delar av världen. ”

PedagogisktCafé_April blogg Nästa blogginlägg handlar om lässamtal och författaren Lena Kjersen Edman

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

/Elisabeth

Kollegialt lärande på vårt sätt

PedagogisktCafé_Mars_3I mars hade vi temat digitala verktyg och kollegialt lärande på cafékvällen. Min vana trogen satt jag längst bak i salen för att dokumentera och skriva blogginlägg om kvällen. Och vad händer? En kväll med kollegialt lärande och som bygger på att vi skall dela med oss – Då lyckas jag slarva bort all dokumentation. Är det någon som har tips på hur Worddokument hittas om den som skrivit inte har ”sparat som” , inte vet dokumentets rubrik? Det enda jag vet är att det skrevs den 4 mars. Går inte att söka i arkiv, senaste dokument, alltför lång tid har förflutit. Tacksam för hjälp av kollegor.

Känns extra tråkigt eftersom det var en så bra kväll. Jag har skrivit ett inlägg från kvällen tidigare som handlade  om coaching i klassrummet med Malin Appeltoft från Blommensbergsskolan.

Vi har haft fantastiska lärare på våra cafekvällar som delat med sig. Förvånansvärt många har varit mer kända i digitala/nationella  nätverksgrupper än på den egna skolan. Men detta gäller inte våra föreläsare Anna Imland och Sven-Erik Bengtsson från Knutbyskolan.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Anna och Sven berättade om hur alla på skolan delade med sig av hur de arbetar. Skolan har schemalagda tillfällen på konferenstid och pedagogiska cafekvällar med 7 minuters  presentationer. 7 minuter är en bra längd för att få med alla i kollegiet. Känns möjligt för alla. I inbjudan till kvällarna har de skrivit: Kom och berätta om något du gjort, Kom och lyssna på andra, prata lite, lyssna lite och skratta lite.

Varje ”dela med sig” tillfälle är väl förberett, alltifrån fungerande teknik till att alla anmälda får goda förfriskningar/ förtäring. De har haft tisdagar med IT -tema med följande program:

Vi gör självporträtt med Strip designer/  iPad och digitalkamera
Vi gör en bok, med ritplatta och Book Creator
Vi gör en filmtrailer med Imovie, Istopmotion, Puppet Pals

Vi som lyssnade på Sven- Erik och Anna fick se exempel på filmer som elever och lärare hade gjort. Knutbyskolans genreprofil genomsyrade filmerna. Eleverna hade genom textkonstruktion och ”learning by doing” tydligt förstått olika texttyper. En kunskap vi såg i de reklam och instruktionsfilmer som visades.

Knutbyskolan har en genrepedagogisk profil och så här har Sven Erik presenterat den på webbplatsen ”Det är språket som förenar, bygger broar och utvecklar framtidens vuxna. Att upptäcka och undersöka de språkliga mönster vi använder för att skapa betydelse står i centrum i skolans genrepedagogiska profil. Eleverna stöttas att upptäcka de språkliga modeller som utmärker texter i olika ämnen – modeller som underlättar elevernas textförståelse och deras förmåga att både uttrycka sig i och tala om skriven text. I undervisningen är Vygotskys stöttningsbegrepp centralt. Stöttningen innebär en ständigt pågående interaktion mellan lärare och elever och elever sinsemellan, mellan den som kan lite mer och den som kan lite mindre. Inte bara ordförrådet byggs medvetet ut med hjälp av stöttande planscher utan även texters språkliga mönster och hur man via språket bygger relationer. ” De har också en blogg om genrepedagogogik på webbplatsen. På UR finns också en bra samlingssida för dig som vill veta mer om genrepedagogik och vanliga begrepp som: modellering, dekonstruktion, metaspråk och mönster. Narrativ-, förklarande-, beskrivande, instruktion-och återgivande text.

Här kan du följa arbetet i  Anna och Sven-Eriks klassrum, blogginlägg från Knutbyskolan.

genrepedagogogik

Knutbyskolan är så klart med i KUL1525 och gör böcker

Böckerna är också upplagda som bläddringsbara böcker

Både som nyhet och som bläddringsbara böcker – jättekul (fungerar inte riktigt på iphone/ipad ännu ska fixa det sen…)

http://knutbyskolan.stockholm.se/node/368

Nästa Pedagogiska café

Nästa Pedagogiska café är den 22 april och handlar om läsning. Här anmäler du dig
Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

/Elisabeth

 

Första dagen på SETT mässan

P1000317 skorsten

Utbildningsförvaltningens monter

Vi bjöd på 12 föreläsningar i montern:  Vi vågade utmana oss själva, redigera med iPad, pilotprojekt med e-böcker, skolplattformen, Södermalmsskolan, film i undervisningen, Skoldatateket och digitalt stöd för elevers studie- och yrkesvägledning. den senare presenterades av tre elever i årskurs 8.

P1000320 arbetsgivare 3

Eftersom det var  stort tryck på biljetter hade SETT utökat antalet föreläsningar som erbjöds vilket var lustfyllt för oss som strövade runt på mässgolvet, det var inte så knökfullt som det varit tidigare år.

Andra monteraktiviteter

PopUp-butiker har vi börjat vänja oss med i Stockholm. Men PopUpklassrum? Eftersom antalet elever i Stockholm ökar snabbare än det byggs skolor så är det kanske något att ta efter? PopUp-klassen kommer från Skara.


P1000323 popup

kakor

Årstaskolan filmade och hade samtal med inbjudna gäster under hela dagen. På bilden förbereder sig lärarna Josef Sahlin, Martin Fernström  och Lotta Bohlin för sändning.

josef

Tidigare under dagen fördes ett samtal med skolministern Gustav Fridolin. På fotografiet ser ni medieforskaren Elza Dunkels. Samtalen kan ni med största sannolikhet ta del av på Årstaskolans kunskapshubb.

P1000325 dunkels

Digital teknik och no.

mikroskåp

P1000321 vatten

Storföreläsningar

Under tisdagen var det möjligt att välja mellan 40 föreläsningar. Eftersom jag är involerad i KUL1415 valde jag att gå på föreläsningar där talarna på något sätt också är involverade i KUL1415 .

Maria Bryant som ni ser på bilden talade om multimodalt lärande och bedömning av multimodala texter, något Maria också har skrivit en lärarguide om för KUL1415 

P1000358 maria b

P1000360 kurspan i svenska

Malin Larsson pratade om ”Mitt flippade klassrum till vårt”. Och eftersom hon med den rubriken betonar elevernas ansvar för lärprocessen hade Malin så klart med sig några elever. Salen de pratade i var en av de största på Kistamässan med plats för flera hundra åhörare. Trots det var den fylld till bristningsgränsen när  eleverna började med att introducera föreläsningen och Malin.

full salong

P1000333 eleverna

”Vårt flippade klassrum ger eleverna autentiska mottagare. Mäktigt med en egen bok.”
Malins klasser har producerat tre böcker för KUL1415-

mäktigt med egen bok

”Autentiska mottagare bidrar till att eleverna arbetar hårt med kvalitén i produkten.”

P1000352 autentiska mottagare

”Vårt flippade klassrum öppnar upp vårt fysiska klassrum för omvärlden. Vi möter lärare och elever från andra skolor …” På KUL1415 dagarna i Kungsträdgården den 20 och 21 maj kommer Malins klasser tala som Ted tillsammans med elever från Årstaskolan.

P1000353 tala som Ted

Nästa Pedagogiska café

Nästa Pedagogiska café är den 22 april och handlar om läsning. Här anmäler du dig
Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

/Elisabeth

Pedagogiskt café på SETT

Många av våra gäster kan du också träffa på SETT

Entré är gratis till SETT, det innebär att du har tillgång till alla utställare och många intressanta föredrag från montrarna. Utbildningsförvaltningens monter F:50 har som vanligt trappföreläsare och i år har vi till och med skippat lunchen och erbjuder 12 föreläsningar nonstop varje dag, föreläsningar av pedagoger med fokus på användarnytta. I vår monter kan du också delta i robottävningar, utmana din kollega på tvåkamp och mycket mer.

Pröva på att animera och redigera film och om du vill, gör egna figurer i lera kl. 10-12 torsdagen den 16 april. Du kan även höra Mediotekts filmpedagog Elisabeth Jonsved visa hur du kan komma igång med att skapa film med  iPad tisdag den 14 april kl 9.30 i montern.

cane2

Vi är enormt glada över att Sten Canevall, lärare från Lillholmsskolan finns i vår monter onsdag den 15 april kl. 12.30 och pratar om ORD, BILD och PUBLIK. Ni som har löst seminariebiljetter kan höra Sten ge en längre föreläsning på temat kl 11.00 samma dag i sal ES. Sten är en fena på att hitta externa samarbetspartners, för att det eleverna producerar skall nå en publik utanför skolan . På bilden håller Sten i en tavla från projektet, Kliv i konsten med Nationalmuseet.  På webbplatsen  Bildakademi delar Sten frikostigt med sig av tips för att arbeta med bild och olika It- verktyg. Där finns också några av Lillholmsskolans böcker. Många av böckerna går att bläddra i. I senaste Lära finns en artikel med Sten Canewall. Sten har under många år arbetat med ämnesöverskridande projekt tillsammans med lärare i svenska, historia och samhällskunskap. En av de mest omtalade böckerna kom till genom ett samarbete med Nationalmuseet, Kliv in i konsten. PåSETT kan jag garantera att Sten bland annat tipsar om webbpubliceringsverktyg.

I montern kan ni också höra Mediotekets skolbibliotekskonsulent Magnus Åberg berätta om talböcker i undervisningen tisdag den 14 april kl. 11.00. Emma Rolander, också hon skolbibliotekskonsulent på Medioteket talar om pilotprojektet med e-böcker i undervisningen  i montern tisdag den 14 april kl 12.30.

SLI4

Film i undervisningen visar Mediotekets it-guru Robert Broman tisdag och onsdag kl 14.30-15.30. Du kan också träffa Robert i vår monter varje förmiddag för en  personlig visning .

Montern är bemannad varje dag med personal från Skolstöd och Medioteket,  kom och hälsa på. Vi visar mer än gärna alla centrala resurser som du som lärare i Stockholms stad har tillgång till.

P1000018

Vad händer om vi byter ut ordet text med film?

Det händer något när elever får skapa, då kommer flera delar av litteraciteten med. Men hur kan jag som lärare bedöma en text där ljud, bild och tal ingår? Även bild och ljud är meningsskapande och skall ingå i bedömningen. Maria Åfeldt Bryant föreläser om detta på tisdag den 14 april kl. 17.00 i sal M6.  På Kul1415 under lärarguider/betyg och bedömning finns en utförlig presentation av projektet kopplat till läro- och kursplaner i svenska. Där finns även Filmer som visar hur Maria arbetat med elever på Årstaskolan, se särskilt Ta farväl som också presenterats i text: Bedömning av multimodala texter och Kulor i hjärtat, pp-presentation

aped5

Bedrägliga bilder

På en av våra cafekväll pratade Mediotekets skolbibliotekets skolbibliotekskonsulent Linda Spolén om bilder och källkritik. Bilder är svåra för elever att analysera och granska. De skall fundera på syfte och källa. På beskärning, val av perspektiv och vara medvetna om olika redskap som kan förvanska bilden som exempelvis Photoshop. Linda tipsade om webbsidan Tineye som du kan använda om du misstänker att bilden är förvanskad. Tineye är en omvänd bildsökmotor. Med den kan du få fram olika modifierade versioner av bilden och hitta den ursrpungliga versionen. Linda är skolbibliotekskonsulent på Medioteket och håller gärna kurser och information om MIK medie- och informationskunnighet. På SETT pratar hon om ”Går de bara direkt till Google?” tisdagen den 14 april  kl. 15.15 i sal E4.

karta

En digital kanal till vår historia

Frida Starck Lindfors, Stockholmskällan – en digital kanal till vår historia tisdagen den 14 april kl 10.00 i sal ES. På Pedagogiskt café pratade hon och författaren Jonathan Lindström om Stockholm, din och farmors stad

Stock2

Att bli webbstjärna

Sist vi hade glädjen av att ha Ylva Pettersson på Medioteket pratade hon bland annat om , Flippade klassrum, upphovsrätt, Wikipedia vilket vi så klart filmade eftersom vi vet att Ylva är en fantastisk föreläsare. På SETT  pratar om om arbetet med webbpublicering tisdag den 14 april kl 11.15 i sal M4.

Nästa Pedagogiska café

Nästa Pedagogiska café är den 22 april och handlar om läsning. Här anmäler du dig
Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

/Elisabeth