VR-glasögon för att konkretisera och skapa empati

Tredje inlägget från Pedagogiskt café med temat Världen in i klassrummet . Det här blogginlägget handlar om hur vi kan använda den virtuella tekniken, VR-glasögon för att konkretisera och skapa empati. Under kvällen hade vi med oss företrädare för Plan Internationell. En av många organisationer som börjat använda tekniken och göra filmer på ett nytt sätt.

P1020596

PLAN international arbetar för barns rättigheter: rätt till utbildning, hälsa och skydd från våld och övergrepp, inklusive under katastrofer. För att kunna påverka stater på nationell och global nivå är kommunikation viktigt. Med VR-filmen tänker de framförallt att nå gruppen teknikintresserade män mellan 18-30 år. Vi som var med och prövade VR-glasögon och vandrade runt i Plans film från flyktinglägret är övertygade om att VR-tekniken engagerar alla åldrar och kön.VR-glasögon finns att köpa från 50 kronor upp till tusentals kronor.

nyarugusu_christopheviseux_001

Genom Plan Internationals film Mitt nya hem kan du kliva in i världens tredje största flyktingläger, Nyarugusu. VR- glasögon och hörlurar ger en starkt närvarande känsla. Du hör de flyktingbarnens berättelser, insamlat av Plan under deras arbete med barnen i lägret. På Plans sida med Mitt nya hem finns en tydlig bakgrund till och en lärarhandledning

P1020613

En annan VR-film med ett angeläget tema är UR:s film om mobbing, Bli mobbad i 360

Elisabeth Söder för Pedagogiskt café

LegiLexi, Alla kan skriva, Skoldatateket och libanesisk mat!

Tack till alla som gjorde gårdagens specialpedagogiska café till en rolig och inspirerande kväll! Kvällen inleddes med två parallella föreläsningar där deltagarna valde spår utifrån intresse och ålder på elever de dagligen möter.

LegiLexi

Sofia Norén berättade om LegiLexi, en icke vinstdrivande stiftelse med visionen att alla barn ska lära sig att läsa ordentligt under lågstadiet i svenska skolan. Att inte ”stanna” vid kartläggningen utan få hjälp att analysera resultaten och hitta övningar som är utformade för att komma igång med träningen av en specifik läsfärdighet är något som LegiLexi eftersträvar. LegiLexi hjälper dig alltså att anpassa din undervisning utifrån de elever just du har i ditt klassrum. Här följer ett filmklipp för dig som är intresserad av att ta del av tankarna bakom LegiLexi: http://youtu.be/R199MSGFltQ

Vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse!Sofia tipsade om E-boken Lära barn att läsa, https://www.legilexi.org/media/1462/lara-lasa_stora_komplett-webb.pdf. Vikten av högläsning lyftes och Sofia meddelade utifrån ett föräldraperspektiv att föräldrar lätt förskönar bilden av hur ofta de läser för sina barn och jämförde med vad vi svarar på frågan kring hur många glas vin vi dricker på en vecka. Sofia slog även ett slag för läslovet och hur LegiLexi inspirerar till läsning under loven, https://www.jagharlast.se.

Alla kan skriva

Martin Tiberg berättar om projektet Alla kan skriva!I ett annat rum berättade Martin Tiberg om projektet Alla kan skriva vilket är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som bland annat utvecklar skriv- och lärverktyget Invigos. Deltagarna fick skriva en argumenterande text för och emot betyg i årskurs 4 och det var full aktivitet och bra stämning. Tangentborden spelade oss dock ett spratt och några fick skriva sin text utan å, ä, och ö. Läs mer om projektet: http://www.alla-kan-skriva.se/

På måndag den 8 oktober startar vi upp en pilot med Alla kan skriva, är du intresserad finns det platser kvar, läs mer om detta: https://skoldatateket.stockholm.se/alla-kan-skriva-delta-i-pilot

Mat och mingel

En mycket uppskattad libanesisk buffé väntade klockan 18.15 och förutom god mat så fanns tid för mingel. Flera av deltagarna knöt nya kontakter och några hittade dessutom kurskamrater sedan lång tid tillbaka!

IMG_0911 Skoldatatekets studio på Trekantsvägen 3 i Liljeholmen IMG_0951

Skoldatateket presenterar

I slutet av kvällen presenterade Skoldatateket Stockholm sin verksamhet och vi klippte bandet för att inviga studion – vår nyrenoverade kurslokal med fokus på en tillgänglig lärmiljö.QR-kod facebook Kurser blev fullbokade, lånekontrakt skrevs, bubbel dracks, VR-glasögon testades och en chokladvinst delades ut till en av deltagarna som under kvällen hade gått in och gillat vår Facebooksida. Målet vid årskiftet är 1000 gillningar, kanske blir det vinst även då så gilla gärna vår sida! :).

Fin feedback trillar nu in under pågående utvärdering med kommentarer som: – Fantastisk mat!!! – Ni är super, tack för trevlig kväll! – Proffsigt!

Tack igen till er som kom och spred god stämning och till er som inte hade möjlighet att komma – varmt välkomna en annan dag! Kursutbud, lathundar, bildstöd med mera hittar ni på vår hemsida: https://skoldatateket.stockholm.se/

Sist men inte minst vill vi flagga för nästa Pedagogiska café som äger rum den 17 oktober med tema Digital kompetens!

/Skoldatateket Stockholm, Medioteket

Kognitivt stöd i skolan

Var skall jag vara nästa lektion? Hur länge och vad skall jag ha med mig? Vem skall jag vara med på rasten? Många, ja de flesta av våra elevers tillvaro underlättas med kognitivt stöd. På vår cafékväll den 29 november pratar vi om förhållningsätt och visar fysiska- och digitala hjälpmedel för kognitivt stöd . Vi har bjudit in föreläsare från olika professioner som alla är proffs på att tänka inkluderande. Du kommer även att få pröva på att träna din egen fokuseringsförmåga. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk.

banner-högupplöst

Kommunikativt och Kognitivt stöd

En kognitivt tillgänglig miljö bidrar till ro och fokus och ger bättre förutsättningar för inlärning. Kognitiv tillgänglighet handlar om att se till att miljön vi vistas i är lätt att tolka, att hitta i och känna sig trygg i. Susanne och Birgitta från StoCKK Stockholms Center för kommunikativt och Kognitivt stöd, berättar om varför vi alla är hjälpta av en miljö som är kognitivt tillgänglig. De visar även konkreta exempel och ger tips på hur du kan arbeta med struktur och bilder.

Mindball, träna och fokusera

Träna din fokuseringsförmåga i ett racingspel. Allt du behöver är ett trådlöst pannband. Tanken är att eleven genom träning skall lära sig att känna igen sin egen känsla av fokus för att sedan kunna ta fram det i andra sammanhang – på matteprovet exempelvis. I det korta filmavsnittet ser du Camillla från Medioteket testa sin koncentrationsförmåga och undersöka vad som stressar henne.

Funkisföreställningar

Teater Pero har under hösten gett några specialvisningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NDF) för att öka tillgängligheten till scenkonst för dessa barn, så kallade funkisföreställningar. Vid dessa tillfällen anpassar Pero mötet med publik efter dessa barns behov. Det viktigt att barnen får samma konstnärliga upplevelse som den övriga publiken, så själva föreställningarna spelar de precis som vanligt. Däremot anpassar de teaterbesöket på andra sätt. Det  innebär på intet vis att barn med diagnos inte är välkomna på övriga föreställningar! Tvärtom! Dessa barn är alltid välkomna men teatern försöker anpassa kulturupplevelsen för att bättre möta barn som vanligtvis väljer bort scenkonst.

Cecilia Meeuwisse, producent på Pero visar några korta avsnitt från anpassade föreställningar och berättar hur de har tänkt för att anpassa pjäsen för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Anpassningar som i många fall gynnar kulturupplevelsen för alla barn. Det handlar mycket om att skapa trygghet för både barnen och pedagogerna.

Du kan se kort avsnitt av föreställningarna i blogginlägget. Räven i den kolsvarta natten  för barn med högfungerande autism och Kommissarie Gordon barn med ADHD/Tourette.

Karin Westholm, producent för Teater Pero har tidigare skrivit ett blogginlägg om funkisteater.

symbolen-för-kognitiv-tillgänglighet-stor

Kontakt och anmälan

Tid: 29 november kockan 17.00-20.00. Lätt förtäring serveras i pausen
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5 , Liljeholmen
Kostnad: utan kostnad för skolan. Men anmälan är obligatorisk. Meddela oss vid förhinder
Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=106319 Pedagogiskt café finns på facebook och Twitter

För Mediotekets Pedagogiska cafégäng
Elisabeth Söder

Att se på jorden från rymden.

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.

I år är det 60 år sedan många människors rymddrömmar blev verklighet i och med att Sputnik sändes upp i rymden. I början låg fokus på att utforska och förstå rymden runtomkring oss. Idag handlar det i lika hög utsträckning om att se vår egen jord ur ett utifrånperspektiv och att använda kunskapen för att skapa en mer hållbar planet.  Att se på jorden från rymden ger perspektiv och förståelse för att vi måste ta hand om vår ömtåliga planet.

I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsan fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen. Tillsammans utgör de vår planet, jorden. Inlägg 1 av totalt 7 inlägg om rymden.

Vad har vi lärt oss på 40 år?

Här ser du samma jord med 40 års mellanrum. Den övre bilden togs 1972, och den nedre 2015. Rymdverksamheten utvecklas hela tiden – vår tekniska kunskap och förmåga att fånga detaljer blir allt mer avancerad. Rymden blir allt mer närvarande i vårt vardagsliv. När du använder satellitnavigeringen i din mobiltelefon har du till exempel kontakt med rymden via satelliter! Kan vi dra nytta av rymden för att fortsätta utveckla Stockholm till en klimatsmart stad?

s9

Vad är egentligen en stjärna?

Stjärnor bildas av gigantiska gasmoln och rymdstoft som kallas nebulosor. På bilden ser du nebulosan Eagle Nebula – ett särskilt lysande och öppet kluster av stjärnor. Stjärnan som ligger närmast jorden är solen. När man ser hur många stjärnor som faktiskt finns i rymden kan man verkligen fundera över om det finns liv i andra solsystem.

s31

En ljusshow på himlen

Människor reser från hela världen för att uppleva det spektakulära polarskenet som du ser på den här bilden. Ibland kan du till och med se det här i Stockholm. Visste du att polarsken inte bara förekommer på norra halvklotet, utan även på jordklotets södra pol? Här i norr kallas det för norrsken, medan det i söder kallas för södersken. Polarsken uppstår när laddade partiklar, främst elektroner, tar sig igenom jordens magnetosfär och atmosfär vid de polära områdena.

s32

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2

Odlingslandskap från rymden

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.

I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsan fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen.  I det här blogginlägget handlar det om  olika förutsättningar för odling och hur odling påverkar miljön. Inlägg 4 av totalt 7 inlägg om rymden.

Färgglada grödor i Ryssland

Den här färgstarka bilden föreställer en av världens mest bördiga regioner. De olika färgfälten visar den mängd olika saker som odlas här. Bilden är egentligen tre sammansmälta bilder som är tagna vid tre olika tidpunkter: juni 2009, september 2009 och augusti 2010. Området heter Chernozem och ligger 40 mil söder om Moskva i Ryssland. Chernozem är ryska och betyder svart, humusrik jord. Bara 1,8 procent av jordens yta har den här jordmånen.

s13

Origami i USA

Föreställer bilden bergsklippor, skrynklat papper eller ytan på en annan planet? Nej, det är faktiskt vete- och grönsaksodlingar i nordvästra USA – vid Columbia och Washington State! Om du tittar noga kan du se både vägar och bebyggelse, och i det vänstra hörnet syns floden Touchet River. Det fårade mönstret i marken kommer från plogar.

s7

Här hålls skogen i schack

Det som ser ut som ett jättestort schackbräde är i själva verket ett område där man har ett hållbart skogsbruk. De vita rutorna är områden med yngre träd där snön syns tydligt, medan de mörkt grön-bruna rutorna är områden av tätare, intakt skog. En astronaut på den internationella rymdstationen fångade den här bilden över norra Idaho i USA strax före solnedgång. I övre vänstra hörnet slingar sig floden Priest River. Ser du bilvägen som går diagonalt mellan rutorna?

s6

Blommande fält

Varje år i slutet av april flockas turister i det här landskapet i Nederländerna, som kallas lökregionen På jorden ser man blommorna en och en men från rymden utmärker sig de röda och gula fälten från den annars bruna och gröna terrängen. Varje år planteras miljontals blomsterlökar.

s19

Går det att odla i öknen?

 Det här är inte öken-Minecraft, utan en rymdbild. Den förställer östra Sahara i Egypten, väster om Nilen. Här är det oerhört torrt. Det kommer faktiskt bara någon enstaka centimeter regn per år. Ändå har man odlat här i decennier – allt tack vare människans uppfinningsrikedom. Vid varje cirkel finns det pumpar som är kopplade till underjordiska källor. Med hjälp av dem kan grödorna vattnas och frodas, trots att de växer i en öken.

s25

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2

Sant, falskt eller mittemellan?

Har du någonsin åkt på en nit på internet? Delat något du trodde var sant som sedan visade sig vara en bluff? Det har vi nog alla gjort någon gång. Det är inte alltid så lätt att bedöma texters trovärdighet och källa. Dessutom kommunicerar vi ju mer och mer med bilder- hur är man källkritisk då?

På Mediotekets Pedagogiska café den 15 februari ger mediepedagogerna Elisabet Jonsved, Elin Jönsson och skolbibliotekarien och IT-pedagogen Linda Spolen   konkreta lektionstips på hur du kan prata filterbubblor, bildspråklig propaganda och annat viktigt i informationsdjungeln med dina elever.

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/24836 Jonathan Lindström bok Stockholm från början

Visuell läsning, bildanalys

jonsved

 

Mediepedagogerna Elisabet Jonsved och mediepedagogen Elin Jönsson visar hur en kan vinkla och ljuga med bilder. De två husen på bilden är samma hus. Men genom kameravinkel, vad som syns i bild, vilka färgtoner bilderna har, vilka texter Elisabeth lagt till och vilka typsnitt texterna har signalerar bilderna olika saker. Elisabet och mediepedagogen Elin Jönsson presenterar under kvällen ett material om Bilder och propaganda de tagit fram åt Statens medieråd. Bild och propaganda finns fritt nedladdningsbara som lärarhandledningar och elevhäften

Filterbubblor, sökbubblor

Under 2016 blev filterbubbla något som många talade om. Ordet  kom till och med in i Svenska akademins nyordslista. Alla som är aktiva på sociala medier har väl märkt att facebooks algoritmer tipsar företag om vad vi söker efter. Men att de dessutom filtrerar bort det som inte överensstämmer med det som inte överensstämmer med våra åsikter och värderingar är inte lika uppenbart.

Under den amerikanska valkampanjen var filterbubblan mycket på tapeten för att förklara hur det kom sig att Donalds Trumps väljare inte påverkades av alla faktafel i Trumps kampanj. Det var också en av orsakerna till att vi i Sverige togs på sängen av valresultatet eftersom de flesta svenskar levde i Hillerys och Obamas bubbla. Linda Spolen, it-pedagog och skolbibliotekarie från Medioteket berättar mer om filterbubblor och vikten av att göra medvetna val när du söker information. 

Flera journalister har tagit upp filterbubblan i artiklar efter valet. Bland annat Anders Wallner, miljöpartist i krönikan  ”Vem är Sveriges svar på Trump i din filterbubbla? Sverige är inte ett dugg bättre än USA. Även den svenska valrörelsen ska ”väcka känslor” snarare än att fokusera på sakpolitik, statistik och fakta. Infrastruktur för att en extremist ska kunna göra anspråk på statsministerposten finns också här. Vem det blir? Det beror på vilken filterbubbla du befinner dig.”

Riktigt sant

borsholm Medvetet falsk webbsida, från webbplatsen Riktigt sant

Årstaskolan har gjort en bra webbplats, Riktigt sant . På sidan finns trovärdiga sidor med påhittat innehåll som eleverna själva skapat och genom det också lärt sig att vara källkritiska. Skärmbilden med Borsholm är ett av de exempel som finns på sidan. På webbplatsen finns också olika uppdrag som eleverna fått inför webbpubliceringen. Uppdrag som du lätt kan låta dina elever göra även om du inte tänker låta dem göra falska webbsidor. Projektet drivs av Josef Sahlin, lärare och skolbibliotekarie på Årstaskolan i Stockholm. Här kan du lyssna på en pod om webbplatsen Riktigt sant.

En systerstad till Borsholm är Åsneryd som fick stadsrättigheter 2003. Sidan besöks varje år av cirka 7000 elever.

Bildbank och digital publicering

bildsten

Sten Canewall, lärare i bild på Lillholmsskolan har en i mitt tycke heltäckande webbsida om bilder, Bildakademin. Bilden ovan med en kinesisk student som stoppar tanks har jag hämtat därifrån under rubriken Fotografier som förändrade världen   På sidan finns elevarbeten, uppgifter och information om hur bildpublicering. Sten har haft fler uppmärksammade utställningar med elevarbeten där eleverna manipulerat bilder, bland annat utställningen Kliv in i konsten på Nationalmuseet där eleverna fått välja en favorittavla och gått in i bilden.

canew http://lillholmsbild.weebly.com/pressmaterial-kliv-in-i-konsten.html

Utbildning i källkritik

  • Skolverkets lärportal tar upp informationssökning på nätet, sökkritik och algoritmers betydelse, källkritik på nätet och källkritik i nya publiceringsformer.
  • Statens medieråds sida MIK för mig med lektionsuppslag och färdiga övningar : vinklade budskap, anonymitet, kränkningar och civilkurage på nätet.
  • Statens medieråds sida Propaganda och bilders makt där för övrigt vår mediepedagog Elisabet Jonsved medverkar.
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tar på sidan källkritik upp viktiga aspekter att tänka på i samhällskunskap.
  • Teskedsordens lärarguide Nätets mörka sidor, kostnadsfritt lärarmaterial om källkritik och rasism. I guiden finns också övningar

Google och makten över informationen


Film från Malmö stadsbibliotek,  Gunilla Fors. Det är gratis att söka i Google men vi betalar genom att de får tillgång till vårt sökmönster. Gunilla berättar om annonslänkar och hur Google bedömer webbsidors relevans och varför vissa kommer högst upp i sökresultatet. Sökalgoritmen tar hänsyn till över 200 faktorer  som bestämmer placeringen. En viktig affärshemlighet.
Sökningarna blir därför anpassad efter vem som söker. Det kan du lätt själv undersöka genom att se vilka sökresultat du får upp när du söker på en dator du inte sökt på tidigare och jämföra resultaten.    


Förstå kunskapskraven om källkritik

Film av UR, ”Resonera om källans trovärdighet och relevans i svenska”

När var och hur?

Målgrupp: alla intresserade i Stockholms kommunala skolor
Datum: 15 februari klockan 17-20.00Plats : Medioteket, Trekantsvägen 3 Liljeholmen
Pris: kostnadsfritt. Anmälan är bindande, Meddela oss vid förhinder
Här anmäler du dig:

Varmt välkomna!
Elisabeth Söder för Pedagogiskt cafe gruppen

Pedagogiskt café i sociala medier

Följ oss gärna på facebook så missar du inga träffar. Där tipsar vi också om blogginlägg i anslutning till Pedagogiskt café

Världen in i klassrummet den 23 november

Aldrig har världen varit så lätt att nå men svår att förstå. Välkommen till en kväll med många inspirerande förslag på hur du som pedagog kan ta in världen i klassrum och skolbibliotek.

Upplev ditt nya hem med virtuell teknik

burundi 2

Plan International  visar sitt upplevelsematerial med lärarhandledning för skolan – Mitt nya hem som de skapat med hjälp av VR-teknik. Res med din klass och besök ett flyktingläger, nästan som på riktigt. I centrala Afrika pågår just nu en tyst flyktingkris. Tusentals barn flyr från våldsamheter i Burundi till Tanzania, och många gör den långa resan helt på egen hand. Ett av världens största flyktingläger blir deras nya hem. Nu kan du med VR-teknik hälsa på. Kan vi använda VR-tekniken för att bli mer empatiska? I Dagens nyheter artikeln Virtuell verklighet kan bli en empatimaskin tar de upp exempel där VR-tekniken har påverkat dem som tagit del av upplevelsen. Men det innebär också att tekniken kan missbrukas och i fel händer kan ”manipuleringen missbrukas.

bigOriginal

Världen in i klassrummet men också klassrummet ut i världen

Cilla Allsång

 Cilla Dalen skolbibliotekarie på Hjulsta grundskola berättar om arbetet med Världens ALMA. På Världens Alma kan du följa hur barn, unga och vuxna arbetar med Astrid Lindgren Memorial Award, Almapriset på många olika sätt. Syftet med webbplatsen är att visa varandra och andra intresserade vad som händer i klassrum och bibliotek. Vad lär vi oss om ALMA-pristagarna? Hur läser vi böckerna och vilka tolkningar gör vi? Hur lägger vi upp vårt arbete?  Mycket av elevernas arbeten med Alma pristagarna finns på webbplatsen Världens ALMA och på ALMA-prisets internationella blogg 

På bilden ser du Cilla spela Sjörövarfabbe på dragspel tillsammans med elever för att hälsa Almapristagaren Meg Rosoff välkommen till skolan.

En bok i världen

barn kia visar

Om du vill läsa dig runt i världen med dina elever – vad läser du då? Kia Knutsson Norberg från Medioteket berättar om Barn och böcker som syftar till att stimulera barns språkutveckling, läslust och kreativitet. Aktiviteten består av tre delar: tävlingen En bok i världen, workshops för lärare och final med utställning av tävlingsbidragen på Skansen i maj. Målgrupp elever mellan f – 6.  Barn och böcker vill också locka barn att läsa författare med ett utomeuropeiskt perspektiv. I det här blogginlägget tipsar Kia Norberg om böcker inför tävlingen En bok i världen. Böckerna går att låna i gruppuppsättning från Cirkulationsbiblioteket om du arbetar på en kommunal skola i Stockholm.

Välkommen till min plats

hässelby

Webbplatsen Välkommen till min plats tar avstamp i elevernas närområde kring skolan och lyfter frågor som; Hur ser det ut idag på platsen? Hur såg det ut förr och hur kommer det se ut i framtiden? Genom att eleverna delar sina berättelser på Wikimini och platsr.se kan vem som helst, var som helst läsa deras texter. Sara Mörtsell från Wikimedia och Sofia Dahlquist från Medioteket visar hur vi kan använda resursen och möjligheten i klassrummet.

Stockholmskällan

sthlm

Stockholmskällan – din historia rakt in i klassrummet! Ofta skildras historia i generella termer och utifrån övergripande perspektiv som globalisering, industrialisering och nationsbyggande. Frida Starck Lindfors, Stockholms-källan, visar på fördelarna med att vända på perspektivet och utgå ifrån det som är aktuellt och bekant. Undersök din närgeografiska historia med eleverna – vad hände för 100 år sedan på den plats där skolan ligger idag?

Välkommen!

Tid: Onsdag den 23 november klockan 17.00–20.00 Lättare förtäring serveras i pausen
Plats: MedioteketTrekantsvägen 3, plan 5, Liljeholmen
Kostnad: Kostnadsfritt för pedagoger i Stockholm. Anmälan är obligatorisk och bindande. Meddela oss vid förhinder.

Här anmäler du dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=96939

Elisabeth Söder för Mediotekets pedagogiska cafégrupp

Göra egna appar i klassrum utan projektor och datorer till alla elever?

Ja det funkar om läraren heter Jennie Malmberg. Eleverna arbetade
med smarta telefoner och de datorer som fanns att tillgå. Jennies elever
använde Wireframe, ett enkelt gratisverktyg på nätet för att konstruera appar.
En av orsakerna till att det blev extra intressant för eleverna var att de fick jobba
med något konkret från deras vardag.

Eleverna mötte också verkligheten i form av lokala förestag och fick utforma appar utifrån  företagens behov. Företagen var också med på elevernas redovisning.
Vid redovisningstillfället hade alla elever gjort en prototyp av appen i sina wireframes, de berättade om syftet med appen, hur den skulle marknadsföras och finaniseras.

Genom app-projektet utvecklade eleverna följande förmågor:

  • Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik
  • Utarbeta förslag till lösningar
  • Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer
  • Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö
  • Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Här finns mer information från kvällen och Jennies PP-presentation

 

Programmering på mellanstadiet

Vid vårt förra cafét med temat Digitala verktyg och nya arbetssätt hade vi
Karin Nygårds med oss. Karin är inte som Jennie lärare i mattematik och
teknik utan lärare i svenska med en stark vilja att förstå vad som finns bakom datorskärmen.

På mindre än ett år erövrade Karin så mycket kunskap och erfarenhet av programmering tillsammans med sina elever på mellanstadiet att hon nu
utan överdrift hör till en av våra viktigaste opinionsbildare för programmering
på schemat. Karin ligger bakom Teacherhack, där det finns lektions- inspriations- och workshopsmaterial för att arbeta med digitalt skapande i skolan.

Karin menar att programmering lockar fram logiskt tänkande, kreativitet och problemlösning hos eleverna. Målet för Karin är inte att alla elever skall söka in på Tekniska högskolan men att alla skall ha tillgång till den digitala världen, det är en viktig demokratifråga .

På den cafekvällen fick vi också lära oss hur  vi enkelt bygger appar av Martin Ross-Langley.

 

Premiärvisning av nya IB-webben

Genom Pedagogiskt Café kan ni redan nu få se Internationella
bibliotekets nya webbplats. Än så länge bara en Betaversion. Du som vill pröva genast
och inte vänta till maj då den invigs får vara beredd på att allt inte funkar
till 100%. Men Charlotte Goobar fick oss att förstå att den nya webbplatsen är
väl värd att vänta på. Den kommer att finnas på åtta språk. Vara mer användarvänlig
med information, länkar, artiklar förutom att vara en integrerad bibliotekskatalog.
Där finns också virtuella tangentbord utifall du inte har ett arabiskt hemma.

Nytt är också att den populära tjänsten Bibblan svarar numera finns på flera språk.

 

2000 dagstidningar digitalt men i pappersversion

 

Anders Brodin visade 2000 dagstidningar i pappersversion med den digitala teknikens fördelar, talsyntes och möjlighet att  filtrera, läsa på andra språk. Alla som har lånekort till Stockholms  stadsbibliotek kommer åt denna tjänst, gå in på webbplatsen, välja Att använda  biblioteket, därefter Databaser och sedan Pressdisplay.

 

Vi hade som vanligt ett späckat Pedagogiskt café så nästa blogginlägg  fortsätter vi att presentera  det som visades under kvällen, bland annat Anna Engström med film som språkutvecklande arbetssätt och Fredrik Wall, en av de lärare som utvecklar och sköter Webbmatte 

 

Följ oss på facebook så missar du inte nästa Pedagogiska café. ´
Pedagogiskt café har också en egen webbplats där vi samlar allt material från våra cafeér . Den ersätter vår wiki vi hade tidigare.  Vi har inte stängt wikin så du hittar fortfarande mycket aktuellt och bra material där, om hjärnan, klassrummets ledarskap, surfplattor i undervisningen och mycket mer.

 

/Elisabeth