Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bedömning och betyg

Bilden som informationskälla

På vårt Pedagogiska cafe Sant, falskt eller mitt i mellan? visade Mediepedagogerna Elisabet Jonsved och mediepedagogen Elin Jönsson hur lätt det är att ljuga och vilseleda med bilder. Elisabet och Elin presenterade under kvällen materialet Bilder och propaganda som de tagit fram för Statens medieråd

resa genom tiden

Texterna i våra medieflöden ersätts alltmer av bilder

Bilden med löpsedlar från Göteborgsposten är från 1862 fram till nutid. Det är 25 år mellan varje bild. Svarta streck och kryss betyder att det varit en bild där.

En bild säger mer än tusen ord

Bilder är kraftfulla bärare av budskap. Att bilden är ett starkt påtryckningsmedel vet vi. När bilden på 9 åriga Kim Phuc publicerades i media 1972 svängde opinionen kraftigt för att USA skulle lämna Vietnam. Närmare i tid har vi bilden som vi alla har på näthinnan, bilden på treåriga Aylan Kurdis döda kropp på badstranden i turkiska semesterorten Bodrum, på flykt från kriget i Syrien.

napalmEtt fotografi från Sverige som fick stor uppmärksamhet i internationella media var Isabella Lövins bild när hon undertecknade ett förslag till ny klimatlag omgiven av enbart kvinnor som ett svar på Donald Trumps bild när han inskränkte kvinnors aborträtt omgiven av män. Hade Isabella Lövin skrivit ett debattinlägg om detta hade det säkert inte fått samma spridning som bilden fick. Det fick ju också Donald Trump att svara med en bild omgiven av kvinnliga makthavare. Bilderna är från Expressen. 


trumo mänkvinnlig ministerTrump

Bilden som propaganda

Bilders budskap kan bli farliga när extremister använder dem för att värva sympatisörer. Bilder är effektiva bärare av budskap. I många fall kan de spela direkt på våra känslor, vilket kan göra oss mindre kritiska till det budskap som förmedlas. För att få god motståndskraft mot antidemokratisk propaganda behöver vi bli duktiga på att förstå hur propagandabilder och propagandafilmer är uppbyggda. Genom att börja reflektera aktivt över detta, och sätta ord på det vi ser, blir vi skickligare på att upptäcka hur det bakom en bild eller film kan dölja sig ett ideologiskt budskap som vi kanske inte uppfattade från början.

IS är duktiga både på att skanna av sin målgrupp och leverera vad de tycker om se. Under kvällen fick vi se en värvningsfilm av IS,  KHILAFAH klart inspirerade av filmer som Mad Max och som det verkar med samma avancerade teknik. Långt ifrån de suddiga svartvita filmer med kidnappade västerlänningar vi ser på nyheterna. För ungdomar som upplever sig vara i ett utanförskap i väst är det lätt att föreställa sig lockelsen av att få vara en del i IS efter att ha sett filmen som IS sprider i sociala media.

call of duty

Politisk propaganda

Inför Storbritanniens omröstning till Brexit var det här en av de affischer som användes för att tydliggöra vad ett fortsatt medlemskap i EU skulle innebära. Tidigare hade vi valaffischer och megafon i demonstrationståget för att sprida vårt budskap. Nu går det snabbt och enkelt att via sociala media att sprida sin röst. Åsikter som vi sedan sprider vidare i vår filterbubbla. Vi delar, vi gillar och blir en del i propagandaspelet. Enligt nyligen publicerade undersökningar om svenska ungdomars medievanor så läser de mer nyheter är för några år sedan. Men det är inte nyheter från traditionella media utan länkade nyhetsartiklar som spridits av vänner via sociala medier. Genom undersökningar vet vi också att de nyheter vi får från vänner anses ha högre trovärdighet. I vårt förra blogginlägg
Så här lär du dina elever att söka information och vara källkritiska berättade Linda Spolen om filterbubblor och faran med att enbart få information från våra närmsta vänner. 

breaking point

Fotomontage är en vanlig metod för att skapa avstånd till politikerna och vi och dom känsla. Vi ser paret Busch i förgrunden, de tittar uppåt, i bakgrunden ser vi en krigshärjad stad, rökmoln. Håller paret Busch i en selfiepinne och skrattar åt förödelsen?  

bush

Medierådets film

Statens Medieråd har låtit göra en en film om att tvättbjörnen är på väg att invadera Sverige. Låt eleverna analysera filmen och se om de är redo för det nya medielandskapet?  Hur är den upplagd dramaturgiskt, Vad kan vara bortklippt, Vad saknas? Vilka experter uttalar sig, är det relevant expertis?  Vilka känslor spelar de på?  

I metodmaterialet Propaganda och bilders makt som du kan jobba med i klassrummet finns lärarhandledning och elevhäfte Bild är ett språk och Konsten att övertyga. Modulerna fungerar bäst som en helhet men kan även användas separat. Vi rekommenderar materialet varmt, det finns många bilder och förslag på övningar. Detta blogginlägg ger bara en glimt från Pedagogiskt cafekvällen och det material som finns på Medierådet.

Bildcollage

Carola Rehn-Lindberg visade ett enkelt sätt att göra bildcollage med gratisappen Pic Kid. En enkel app utan reklam som barn från förskolans äldre årskurser kan använda. Carola använde appen för att stimulera elever att arbeta med text och bild. De hämtade tillåtna bilder från Nasa inför ett arbete med rymden och så satte barnen in sig själva i astronauternas rymddräkter. Carolas skola låter inte barnen själva leta efter bilder. De vill vara säkra på att de inte använder bilder som de inte har upphovsrätt till. Fria bilder hittar du exempelsvis på Pixabay och Stockholmskällan

 

IMG_0087 (2)

IMG_0962 (2)

FullSizeRender (11)

.

 

FullSizeRender (12)

P1020766

Inlägg från Sant, falskt eller mittimellan. På bilden syns Peter presentera kvällen och bilden med några av våra våra deltagare från cafekvällen gjorde Carola med Pic collage för att visa vad snabbt och enkelt det är att använda appen. Elisabeth Söder för Pedagogiskt cafegruppen

Första dagen på SETT mässan

P1000317 skorsten

Utbildningsförvaltningens monter

Vi bjöd på 12 föreläsningar i montern:  Vi vågade utmana oss själva, redigera med iPad, pilotprojekt med e-böcker, skolplattformen, Södermalmsskolan, film i undervisningen, Skoldatateket och digitalt stöd för elevers studie- och yrkesvägledning. den senare presenterades av tre elever i årskurs 8.

P1000320 arbetsgivare 3

Eftersom det var  stort tryck på biljetter hade SETT utökat antalet föreläsningar som erbjöds vilket var lustfyllt för oss som strövade runt på mässgolvet, det var inte så knökfullt som det varit tidigare år.

Andra monteraktiviteter

PopUp-butiker har vi börjat vänja oss med i Stockholm. Men PopUpklassrum? Eftersom antalet elever i Stockholm ökar snabbare än det byggs skolor så är det kanske något att ta efter? PopUp-klassen kommer från Skara.


P1000323 popup

kakor

Årstaskolan filmade och hade samtal med inbjudna gäster under hela dagen. På bilden förbereder sig lärarna Josef Sahlin, Martin Fernström  och Lotta Bohlin för sändning.

josef

Tidigare under dagen fördes ett samtal med skolministern Gustav Fridolin. På fotografiet ser ni medieforskaren Elza Dunkels. Samtalen kan ni med största sannolikhet ta del av på Årstaskolans kunskapshubb.

P1000325 dunkels

Digital teknik och no.

mikroskåp

P1000321 vatten

Storföreläsningar

Under tisdagen var det möjligt att välja mellan 40 föreläsningar. Eftersom jag är involerad i KUL1415 valde jag att gå på föreläsningar där talarna på något sätt också är involverade i KUL1415 .

Maria Bryant som ni ser på bilden talade om multimodalt lärande och bedömning av multimodala texter, något Maria också har skrivit en lärarguide om för KUL1415 

P1000358 maria b

P1000360 kurspan i svenska

Malin Larsson pratade om ”Mitt flippade klassrum till vårt”. Och eftersom hon med den rubriken betonar elevernas ansvar för lärprocessen hade Malin så klart med sig några elever. Salen de pratade i var en av de största på Kistamässan med plats för flera hundra åhörare. Trots det var den fylld till bristningsgränsen när  eleverna började med att introducera föreläsningen och Malin.

full salong

P1000333 eleverna

”Vårt flippade klassrum ger eleverna autentiska mottagare. Mäktigt med en egen bok.”
Malins klasser har producerat tre böcker för KUL1415-

mäktigt med egen bok

”Autentiska mottagare bidrar till att eleverna arbetar hårt med kvalitén i produkten.”

P1000352 autentiska mottagare

”Vårt flippade klassrum öppnar upp vårt fysiska klassrum för omvärlden. Vi möter lärare och elever från andra skolor …” På KUL1415 dagarna i Kungsträdgården den 20 och 21 maj kommer Malins klasser tala som Ted tillsammans med elever från Årstaskolan.

P1000353 tala som Ted

Nästa Pedagogiska café

Nästa Pedagogiska café är den 22 april och handlar om läsning. Här anmäler du dig
Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

/Elisabeth

Coachning i skolan

På Pedagogiskt café kvällen med temat kollegialt lärande hade vi med läraren Malin Appeltoft.

Malin berättade om en utbildning i coachande kommunikation hon saknat som lärare, både i klassrummet och i lärarlaget.  Ett behov så starkt att Malin själv valde att bekosta den utbildning hon fann hos  Skolcoacherna  . Som många kanske känner till har Malin också podden Äktenskapet med sin man skådespelaren Tobias Aspelin. En podd som enligt dem själva blir bäst när de är riktigt irriterade på varandra. Så i det sammanhanget får Malin koppla bort det hon lärt sig i cochande samtal och sparka igång reptilhjärnan.

foton-Malin-010

Coachning i skolan

I klassrummet därmot har klimatet blivit bättre genom ett coachande förhållningssätt. Genom att använda  modeller som uppmuntrar elevernas ansvar och målmedvetenhet mår eleverna bättre och det påverkar inlärning och resultat. Ja även Malin mår bättre såklart eftersom hon inte lägger allt ansvar för det som händer i klassrummet på sig själv. 

Hur får vi eleverna att själva ta ansvar för sin lärandesituation?

Att inte komma med färdiga lösningar utan låta den coachade själv komma på vilka mål hen vill satsa på. Malin pratade om kraftfulla frågor:
Hur vet du att du lyckats?
Vad vill du uppnå?
Vad behöver du först göra/ta reda på för att komma vidare?
Hur behöver du jobba?
Hur kan du utföra uppgiften?
Vad är ditt första steg?
Vad har du lärt dig?

T=Topic (ämne) Vad vill du prata om idag?

G=Goal (mål) Hur ser ditt mål ut? Vad vill du ha med från samtalet?

R=Reality (verklighet) Hur är läget just nu? Hur känns det? Berätta om en dag eller situation som speglar läget.

O=Option (möjligheter) Vad kan du göra? Brainstorma / vilka ideer och alternativ finns?

W=Will (vilja att nå något) Vad vill du göra?

 

Inför utvecklingssamtal

Använder Malin modellen studehjulet för att tydliggöra styrkor och utvecklingsområden. Eleven får fundera på ett eller två områden i studiehjulet som hen vill utveckla. Bitarna i studiehjulet kan vara: överblick, motivation, studiedisciplin, mål, kost, sömn, vänner, arbete under lektionerna. Som coachande lärare är det nu viktigt att ställa öpppna frågor som får eleven att reflektera som, ”när märker du att du lär dig bäst?” En metod som får eleven att själv ta ansvar för sina studier och mål.

Cat: Where are you going?
Alice: Which way should I go?
Cat: That depends on where you are going.
Alice: I don’t know.
Cat: Then it doesn’t matter which way you go.”
Lewis Carrol, Alice in Wonderland

/

Malin Appeltofft, fotografiet på Malin har Sara Jansson tagit
Blommensbergsskolan
malin.appeltofft@stockholm.se

Stockholm utbildningsförvaltning erbjuder  skolor en stödinsats för att  coacha lärare att utvecklas, få perspektiv på sin yrkesroll och finna vägar att bättre möta elevgruppers behov av en utmanande och inspirerande undervisning. På Pedagog Stockholm finns filmer och artiklar om ämnet.

/Elisabeth

We are all the winners, kamratbedömning för ökat lärande

Jessica10996463_880995348590008_3402188210054779987_n

Vad vi lär ut och vad som lärs in

Vi lärare vet att det är stor skillnad på vad vi lär ut och vad eleverna lär  in. I de senaste tre blogginläggen om återkoppling och bedömning har vi berättat om olika metoder för att  synliggöra kunskaper och färdigheter med hjälp av glasspinnar, matriser, digital feedback och minismartboards.  Jessica Bergren lektor i engelska och forskare avslutade vår cafékväll med föreläsningen We are all the winners. Pedagog Stockholm har nyligen publicerat artikeln, Skolutveckling med hjälp av kamratbedömning med Jessica

Forskningsrapporten

I sin forskning har Jessica valt att fokusera på vad och hur eleverna lär sig av att ge feedback. Studien genomfördes i två klasser i årskurs åtta under ett fyra veckor långt arbetsområde. De elever som Jessica följde fick också själva ta fram bedömningskriterier. I Jessicas PP-presentation Pedagogiskt cafe 20150211 ren bergren kan du ta del av upplägg,  metod, källor och inspiration. Vi på Pedagogiskt café garanterar att lärare i alla ämnen har nytta av den. Här finns Learning from Giving Feedback : Insights from EFL Writing Classrooms in a Swedish Lower Secondary School avhandlingen . Nu har Jessica fått ett forskarstipendium och skall ägna sig åt forskning om bedömning på heltid. Vi ser framemot resultatet och är glada för att Jessica har lovat att återkomma till Pedagogisk café om två år för att hålla oss underättade om vad som hänt sen sist.

Vad tycker eleverna om kamratbedömning?

Ulrika Wulffsberg har i sin klass utgått från Jessicas forskningsrapport och i ett blogginlägg berättat om elevernas utvärderingar. Eftersom många av Ulrikas elever tyckte att det var känsligt att bedöma varandras texter så är texterna som bedöms anonymiserade och kodade och eleverna visste inte vilka de gav feedback. ”Det som gjorde mig mest nöjd var inte de goda resultaten i sig utan det faktum att merparten av eleverna i utvärderingen sa att de upplevde att vinsten i kamratbedömning inte enbart låg i att de fick feedback utan att de genom att bedöma andras texter såg nya sätt att förbättra sina egna. De blev också tvungna att verkligen sätta sig in i matrisen för att kunna bedöma andras texter och ge tips på förbättring. Eftersom de fick bedöma flera texter av olika kvalitet denna gång så blev det också mer tydligt för dem hur en text kan utvecklas mot ännu bättre kvalitet. När det var dags förbättra och själv bedöma sin egen text utifrån matrisen visste de precis vad de skulle titta efter. Som en bonus var det också kul att arbeta med en lite hemlig text, vem var egentligen den där Inga-Lisa eller Gerd? ”

Fem nyckelstrategier och kamratbedömning

Tydliggöra lärande mål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer
Skapa synliga tecken på lärande
Ge återkoppling som utvecklar lärandet
Aktivera elverna som resurser för varandra
Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer

Potentiella vinster med kamratbedömning

Transparans beträffande mål ochkriterier
Aktivt deltagande och ansvar
Underlättar självbedömning
ökar motivationen
Fler tillfällen för feedback
Kompletterar lärarfeedback
Lättare att förstå och använda
På samma nivå
Mindful reception – funderar, disuterar och värderat
Leder till complex repairs snarare än simple repairs

Vi ses i skolan om bedömning

Malin Larsson från Alviksskolan, mer känd under twitternamnet, visesiskolan delar med sig av en tydlig instruktionsfilm om matriser, bedömning av förmångan att kommunicera , muntligt, tal och i krift för elever på högstadiet .

/Elisabeth

Nästa Pedagogiska café är den 22 april och handlar om läsning. Här anmäler du dig

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

 

Bedömning av multimodala texter

P1000018

Vilka färdigheter i kommunikation kommer våra elever att behöva i framtiden? Helt klart efterfrågar näringsliv, kulturliv flera  litteraciteter.  Ändrar detta våra arbetsuppgifter? Hur kan vi uppmuntra elever att använda alla sinnen så att  skriftspråk och visuella resurser samverkar i multimodala texter?  

Vi har också krav från styrdokument om att arbeta med det vidgade textbergreppet. Men de flesta nationella tester  är främst inriktade mot läsning och skrivning av utskriftsbaserade texter och vi får inte mycket till vägledning i nationella ämnesplaner om bedömning. Om detta pratade vår föreläsare, Maria Åfeldt Bryant på Pedagogiskt café. Maria är lärare i svenska och förstelärare på Kungsholmens grundskola.

Vad händer om vi byter ut ordet text med film?

Det händer något när elever får skapa, då kommer flera delar av litteraciteten med. Men hur kan jag som lärare bedöma en text där ljud, bild och tal ingår? Även bild och ljud är meningsskapande och skall ingå i bedömningen.

Maria berättade om ett stort multimodalt projekt, Kulor i hjärtat hon gjort med en högstadieklass. På Kul1415 under lärarguider/betyg och bedömning finns en utförlig presentation av projektet kopplat till läro- och kursplaner i svenska. Där finns även Filmer som visar hur Maria arbetat med elever på Årstaskolan, se särskilt  Ta farväl som också presenterats i text: Bedömning av multimodala texter och  Kulor i hjärtat, pp-presentation

Kulor i hjärtat 3

 

Nästa inlägg på bloggen från betyg och bedöming:
We are all the winners, kamratbedömning för ökat lärande, Jessica Bergren lärare och forskare .

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Nästa cafekväll den 4 mars handlar om digitala verktyg och kollegialt lärande. Anmäl dig här

PedagogisktCafé_Mars

/Elisabeth

Formativ bedömning med digitala redskap

P1000014

Magnus Sundin, musik- och förstelärare på Nälstaskolan, flankerad av Frida Samuelsson Linda Awad från Björkhagens skola. På vår cafékväll om betyg och bedömning visade Frida och Linda hur de arbetade med mini-whiteboards, en metod som ger läraren snabb återkoppling på vad eleverna lärt/tycker. En av fördelarna som jag ser med miniwhiteboards är att eleverna får skriva/rita för hand, de  kan illustrera hur de uppfattat lektionen, vad de lärt sig. Många elever lär sig bättre av att skriva och rita för hand, det kan dessutom bli ett kreativt inslag . Men vi vet samtidigt att för många elever har språk- och läsutvecklingen gått snabbare med datorn:

I det ideala klassrummet finns så klart tillgång till datorer, läsplattor, miniwhiteboards och andra kreativa uttrycksmedel, de skall inte ställas emot varandra. Genom smarta digitala responsverktyg blir det intressant för eleverna att se hur svaren fördelat sig, svaren är snyggt uppdelade i staplar och diagram. Det är också spännande att se röstningen växa fram, mer spännade än Melodifestivalen om ni frågar mig.

Magnus gav exempel på appar för återkoppling /respons. Finns det inte datorer i klassrummmet så har nästan alla elever smartphones. Magnus är också med i  ”no hands up!” rörelsen” . Magnus demonstrerade appar som slumpar fram elevens namn istället för att eleverna skall räcka upp handen, exempelvis Teachers pick ( för iPad). Det går också bra att använda appen för att dela in i grupper. Precis som miniwhitboards aktiverar de alla elever. Det ger läraren en uppfattning om vad eleverna förstått. Magnus använder också apparna för att ha som utgångspunkt för diskussioner i klassen genom att göra värderingsövningar och liknande. Det går att ställa in så att svaren visas men den utelämnar elevernas namn. Låter vi eleverna svara utan att uppge sitt namn går det så klart att lättare avstå från att svara med digitalala verktyg jämfört med miniwhiteboards.

Bryant 1 10929962_880961458593397_585233874033885819_n

Magnus tips på responsverktyg

Socrative: bra för självvärdering, diskussioner, kamratbedömning, prov och exit ticket ( lärde sig eleverna det jag hade tänkt, svara på några korta frågor efter lektionen)
Välj Student login när du kommer in på Socrative och skriv in Roome name, i Magnus fall, musiksalen. I Socrative kan du välja att ha öppna frågor, ja och nej eller flervalsfrågor.

En av våra följare på Pedagogiskt café facebook, Toura Hägnesten frågade om det inte fanns någon app där deltagarna markerar om de förstått, liknande grön, gul eller röd. Vi fick direkt ett förslag från Camilla Askebäck Diaz som tipsade om Traffic Light feedback-

Padlet , digital anslagstavla ( lärar login) , bra för exit ticket  , pocka upp åsikter och ideér. Anslagstavlan delas till elevernas epost eller mobilens QR-läsare. Magnus har lagt in QR koder på alla klassrummets surfplattor.

Kahoot, för lärarinloggning, för elevinloggning, enkel app för att göra frågesport, eleverna tycker det är roligt och kan göra egna Kahoots. Lätt att dela med sig av sina frågesporter.

Plickers , ” ett responsverktyg som endast kräver en surfplatta eller telefon för att fungera. Eleverna har tillgång till utskrivna kort och du har tillgång till gratisappen som finns både i App store och Playbutiken. På www.plickers.com skapar du ditt lärarkonto och de frågor du vill eleverna ska diskutera.” Från Sara Bruuns blogg

Nästa inlägg på bloggen från betyg och bedöming Handlar om bedömning av multimodala texter. Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Nästa cafekväll den 4 mars handlar om digitala verktyg och kollegialt lärande. Anmäl dig här

PedagogisktCafé_Mars

/Elisabeth

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Bedömning för lärande och betyg, från pedagogiskt cafe

bryant 410414619_870134716342738_7807465878103796712_n

 No hands up

Om man besöker klassrum i Stockholm idag så står det glasspinnar i en burk på var och varannan kateder,  mini-whiteboardar, eller olikfärgade muggar.
Det är ett litet men konkret bevis på hur stort det här med bedömning är idag. Det visar också att det finns en enighet bland stockholmslärarna om att undervisningen skall vila på en vetenskaplig grund. Vi kunde  ha fyllt den här lokalen flera gånger om  när inbjudan på cafekväll med betyg och bedömning skickades ut. Det visar hur stort intresset är. På Pedagog Stockholm finns en artikel och film med läraren Anna  Lindqvist som använder sig av no hands up i klassrummet.

No hands up är en metod för formativ bedömning där slumpen får avgöra  avgöra vilken elev som ska svara på en fråga. En orsak till metodens popularitet är säkert  Dylan Wiliams turne i Skolsverige. Vi som arbetar i Stockholms skolor har  erbjudits många tillfällen att höra denna karismatiske förläsare som i böckerna Formativ bedömning i praktiken och Inside the black box skriver om hur vi kan optimera lärandet, att det är viktigt att läraren får information om varje elevs kunskaper och kan planera lektionsupplägg efter det.

Föra tanken vidare
En svensk pedagog Ulla Wilkund har också under många år åkt land och rike runt för prata om hur vi uppnår ett gott lärandeklimat i klassrummet. Ta bort handuppräckning  och väv in parreflektioner i lektionsupplägget, några tillfällen under en lektion där  eleverna får samtala med varandra om  innehållet i undervisningen och sitt eget lärande. Det innebär att alla eleverna får komma till tals och att eleverna lyssnar mer på varandra. Det senare en nog så viktig förmåga i en demokratisk skola.

Om vi tillämpar handuppräckning delas också eleverna in roller: de som alltid räcker upp handen , de som gör det ibland och de som aldrig räcker upp handen. En roll som snabbt permanentas och följer elever genom livet. I boken Föra tanken vidare kan du läsa mera om olika metoder som Ulla tillämpar.

” Om Du inte kan förklara det på ett enkelt sätt beror det på att du inte förstår det tillräckligt väl.” citatet från Albert Einstein täcker in vad alla våra lärare och forskare som föreläste under kvällen utgick från i klassrummet: Jessica Berggren, Magnus Sundin, Frida Samuelsson, Linda Awad och Maria Bryant.

Äga sitt eget lärande

Bryant 210273486_880957578593785_2927530533879142679_n

Frida Samuelsson och Linda Awad från Björkhagens skola inledde kvällen med att berätta hur de arbetar med att få eleverna i årskurs 5 att äga sitt eget lärande. Om vi inte skall slänga ut frågor och vänta tills några elever räckt upp handen, vad skall vi göra istället för att få igång ett mer elevaktivt arbetsätt, hur får vi alla elever att samtala och reflektera tillsammans? Man kan  be alla elever svara samtidigt på en fråga, genom att de skriver ner sina svar på mini-whiteboards . Vi får exempel på hur de arbetat med  ämnesövergripande projekt i so, svenska och ibland engelska. De berättar att de använder sig av ”miniwhiteboards” för att få reda på vilka elever som tycker att de har  förstått. Det är ett bra sätt att få alla elever aktiva. Som lärare innebär det att de kan minska ned tiden de lägger på läxrättning. Det går snabbt att se vad eleverna kan. Det är också spännade för eleverna att se vad de andra svarat. De som har svarat ”fel” upplever sig aldrig uthängda eftersom det alltid är flera som svarat på samma sätt.

För att få med alla elever och att de skall känna sig trygga med ämnesövergripande projekt har varje  moment samma struktur, de utgår från Göran Svanelids  The big five : analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmånga att hantera information och begreppslig förmåga.
Inför varje projekt funderar Frida och Linda över: Vad är målet? Var befinner sig eleven i förhålande till målet?  Vad kan eleven göra för att närma sig målet?
Eleverna vet målet för projektet, vad de skall göra och  vilka förmågor som skall utvärderas .

Olika former av återkoppling
Vad kan eleven göra för att utvecklas vidare mot målet? Linda och Frida använder sig av olika former av återkoppling, kamratbedömning, matriser, två stjärnor och en önskan.

De lägger ned mycket tid för att formulera innehållet i matrisen utifrån kunskapskraven i ämnet, tiden har de igen när de ger feedback. Matrisen underlättar rättningar, tidigare skrev de många kommentarer som tog mycket tid.  Matrisen är också bra att ha under samtal med föräldrar, undervisningen blir tydligare och samtalet mer kontruktivt när det utgår från mål och vilka kunskaper och färdigheter som utvärderas.

Genom matrisen vet eleven var den befinner sig i förhållade till målet, vilka kunskaper och färdigheter som skall utvecklas för att närma sig målet? Fördel med att göra matriser, tar lite tid men underlättar rättningar, tidigare skrev vi många kommentarer som tog mycket tid.  Matriser är också bra att ha under samtal med föräldrar, mål och färdigheter blir tydligt och lättare att förstå.

Matrisen är också ett bra stöd för eleverna i deras självbedömning  och när de läser varandras texter och ger respons . Det hjälper dem att ge konstruktiv återkoppling. Återkopplingen kommer inte att handla om vad som är bra och dåligt och allmänt tyckande. Hur skall vi lärare bäst kunna förklara skillnaden mellan samband och komplexa samband för elever i årskurs 5 och liknade svåra begrepp?  För att göra det använder Linda och Frida Linda olika elevtexter, att texterna får tydliggöra skillnaden . Här finns Fridas och Lindas PP-presentation från kvällen

Nästa inlägg på bloggen från betyg och bedöming
Handlar om Magnus Sundin och digital återkoppling
Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Nästa cafekväll den 4 mars handlar om digitala verktyg och kollegialt lärande.
Anmäl dig här

PedagogisktCafé_Mars

/Elisabeth

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Pedagogiskt Café februari – Bedömning för lärande och betyg

Formativ bedömning är ett effektivt förhållningssätt som fungerar för att förbättra dina elevers prestationer. Det finns det vetenskapliga belägg för. Men hur går du till väga för att pröva i ditt klassrum med dina elever? Och hur arbetar du formativt med de nya digitala verktygen? Och kan man aktiverara eleverna så att de blir läranderesurser för varandra? Vi utlovar en superaktuell och mycket matnyttig cafékväll, där du möter både forskare och lärare direkt från verkligheten som delar med sig av sina erfarenheter. Mat och spännande samtal i pausen som vanligt.

We are all the winners – kamratbedömning för ökat lärande

Jessica Berggren, Forskare och doktorand i engelska vid Stockholms universitet och lektor på utbildningsförvaltningen i Stockholms

Så här skriver Jessica: ”Det finns många goda anledningar att involvera elever i kamratbedömning i klassrummet. Bland annat kan eleverna få en bättre förståelse för mål och kriterier, vara mer delaktiga i undervisningen, ta större ansvar för sitt eget lärande och utveckla kritiskt tänkande. Samtidigt innebär det stora utmaningar för både lärare och elever. Med utgångspunkt i forskning och med exempel från främst språkundervisning presenterar jag en översikt av kamratbedömning i klassrummet. Vilka förutsättningar behövs för lyckad kamratbedömning? Vad kan vi förvänta oss av elever som kamratbedömare? Hur kan kamratbedömning bidra till ökat lärande?” Missa inte det…

Formativ bedömning, digitala verktyg och nya arbetssätt

Magnus Sundin, Musik- och förstelärare på Nälstaskolan

Magnus visar och berättar hur han kombinerar digitala verktyg med ett formativt förhållningssätt för att hjälpa eleverna att förbättra sina prestationer…

Formativ bedömning i klassrummet

Frida Samuelsson och Linda Awad, Lärare på Björkhagens skola

Läraryrket är fantastiskt! I vilket annat yrke har du möjlighet att direkt tillämpa forskningens senaste rön…  Frida och Linda berättar hur de arbetar med formativ bedömning för att aktivera eleverna att äga sitt  eget lärande.

Bedömning av multimodala texter för lärande och betyg

Maria Bryant, Förstelärare på Carlssons skola

Med de digitala redskapen kommer massor av multimodala texter till dig som lärare. Men hur gör du för att bedömma och ge konstruktiv återkoppling som för läraandet framåt.

/Andreas Meschke

Tid: Onsdag 11/2 17-20

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3 plan 5, Liljeholmen

Anmäl dig direkt här…

PedagogisktCafé_Februari