Visar alla blogginlägg med kategorin:
Fysik

Christer Fuglesangs rymdfärder

För en vecka sedan, en mörk och snöblaskig kväll tände vi marschaller utanför Galleri So Stockholm i Kungsträdgården. Vi väntade storfrämmande, Christer Fuglesang skulle berätta för inbjudna lärare om livet som astronaut och vad som är på gång med svensk rymdforskning på Esrange i Kiruna.

Tidigare under dagen hade Christer besökt Sturebyskolan och inför en fullsatt aula berättat om sina rymdfärder.

IMG_4434 (003)

För oss som var med, både när Christer träffade elever och lärare var det tydligt att det var det vardagliga livet på raketen och på rymdfärjan som väckte mest frågor. Hur är det att leva ombord? Hur sover man stående, duschar, går på toaletten? Det gick ett sus bland publiken när Christer visade en bild från en avskedsmiddag på rymdskeppet och vi fick se en bild på astronauterna som skålade i urin. Renad, men ändå. En av frågorna från publiken var om Christer drömde annorlunda i tyngdlöst tillstånd, men det var inget som Christer hade märkt. Synd för det var en spännande fråga.

ChristerFuglesang

Christer började med att visa en bild på sig själv dagen innan raketuppskjutningen och efter en dag i rymden och vi fick fundera på varför han såg tio år yngre ut i rymden. Svaret har med tyngdkraft att göra. Du får veta mer i filmen.

Christer Fugelsang berättar om sin första rymdfärd

Christer Fugelsang berättar om sin andra rymdfärd

Rymdstyrelsens material och fortbildning för lärare

Något som var obekant för de flesta av lärarna var att den statliga myndigheten Rymdstyrelsen finns i Stockholm. De ansvarar för statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige vad gäller forskning och utveckling. De är också kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete. De visade sig ha ett fantastiskt material och lärarhandledningar fritt för lärare att använda. En mediebank med bilder och filmer. Tävlingar och aktiviteter. De anordnar universitetskurser om geologi, klimatforskning, astonomi på distans inklusive fältdel. Vad sägs om att tillbringa en vecka i sommar på Svalbard?

Alla kurser och utbildningarna mixar teori och praktik och allt genomsyras av ett didaktiskt upplägg.

Läraren Jenny Jansson med elever

I filmen får vi höra Jenny berätta om Rymdstyrelsens kurser och vilka avtryck det satte i klassrummet. Har du god kontakt med brandkåren kanske övningen med att bygga rymdfarkoster som skall klara att landa från hög höjd kan vara något för dig och din klass?

Andra resurser för att arbeta med rymden

NTA har ett digitalt rymdpaket för årskurs 4-6

Medioteket, SLI har just nu 124 filmer från förskola till gymnasium

Eller varför inte se dansföreställning med rymdtema? På Kulan finns bland annat Christina Tingskogs föreställningar om astrofysik.

95e5840801dbb5a6c002e85b4f2aabb7

Innan Christer försvann ut i snömodden passade jag på att fråga om det var sant att Christer hade gått med i facebookgruppen” Vi som inte varit i rymden” enbart för att kunna skriva inlägget ”Hoppsan, nu har man kommit fel”. Men tyvärr Molly och alla andra som berättat om detta för mig. Det var inte Christer som gjorde inlägget, Christer har inte ens facebook.

En bild på Christer och mig, Elisabeth Söder som var kvällens moderator får avsluta blogginlägget.

IMG_4457 (003)rättvänd

Tidigare blogginlägg på tema rymden

Utställningen Rymdrömmar är en del i ett samarbete mellan Stockholms stad och Rymdstyrelsen. Att se på jorden från rymden ger perspektiv och förståelse för att vi måste ta hand om vår ömtåliga planet – allt i linje med stadens vision om ett Stockholm för alla

Utställningen i Kungsträdgården avslutas den 26 november 2017. Alla bilder med kommentarer från utställningen finns på 7 blogginlägg med teman som:

Att se på jorden från rymden.

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.

I år är det 60 år sedan många människors rymddrömmar blev verklighet i och med att Sputnik sändes upp i rymden. I början låg fokus på att utforska och förstå rymden runtomkring oss. Idag handlar det i lika hög utsträckning om att se vår egen jord ur ett utifrånperspektiv och att använda kunskapen för att skapa en mer hållbar planet.  Att se på jorden från rymden ger perspektiv och förståelse för att vi måste ta hand om vår ömtåliga planet.

I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsan fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen. Tillsammans utgör de vår planet, jorden. Inlägg 1 av totalt 7 inlägg om rymden.

Vad har vi lärt oss på 40 år?

Här ser du samma jord med 40 års mellanrum. Den övre bilden togs 1972, och den nedre 2015. Rymdverksamheten utvecklas hela tiden – vår tekniska kunskap och förmåga att fånga detaljer blir allt mer avancerad. Rymden blir allt mer närvarande i vårt vardagsliv. När du använder satellitnavigeringen i din mobiltelefon har du till exempel kontakt med rymden via satelliter! Kan vi dra nytta av rymden för att fortsätta utveckla Stockholm till en klimatsmart stad?

s9

Vad är egentligen en stjärna?

Stjärnor bildas av gigantiska gasmoln och rymdstoft som kallas nebulosor. På bilden ser du nebulosan Eagle Nebula – ett särskilt lysande och öppet kluster av stjärnor. Stjärnan som ligger närmast jorden är solen. När man ser hur många stjärnor som faktiskt finns i rymden kan man verkligen fundera över om det finns liv i andra solsystem.

s31

En ljusshow på himlen

Människor reser från hela världen för att uppleva det spektakulära polarskenet som du ser på den här bilden. Ibland kan du till och med se det här i Stockholm. Visste du att polarsken inte bara förekommer på norra halvklotet, utan även på jordklotets södra pol? Här i norr kallas det för norrsken, medan det i söder kallas för södersken. Polarsken uppstår när laddade partiklar, främst elektroner, tar sig igenom jordens magnetosfär och atmosfär vid de polära områdena.

s32

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2

Sverige från ovan

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.
I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsan fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen.  I det här blogginlägget handlar det om Sverige med rymdperspektiv. Inlägg 2 av totalt 7 inlägg om rymden.

Ett land med skillnader

I vårt avlånga land kan väder och temperaturer variera mycket beroende på var du befinner dig. Samtidigt som vårblommorna börjar slå ut i söder kan det vara metervis med snö i norr. Den här bilden är tagen i mars 2002, och du kan tydligt se var snögränsen går. De vita fläckarna över Öland och Skåne är inte snö, utan moln.

s21

Kan du se hösten?

Det här är norra Lappland i oktober. När dagarna blir kortare och temperaturen sjunker minskar också nivåerna av klorofyll, och träden får gula och orange löv. De gulaste delarna av bilden är björkskogar och på några av bergen syns redan snö. Visste du att de gula och orange färgerna är vanligast i norra Europa medan det i östra Asien är det de röda tonerna som dominerar?

s15

Stockholm fortsätter att växa

Det har hunnit hända mycket i Stockholm mellan åren 2003 och 2017. På de här bilderna ser du hur de norra delarna av Stockholm och delar av Solna har byggs ut under 14 år. Järvastaden har tillkommit, det har blivit fler kontor längs E4:an in mot Stockholm, Friends Arena har tillkommit och vid Karolinska sjukhuset och Norrtull byggs det också.

s22

Det har hunnit hända mycket i Stockholm mellan åren 2003 och 2017. På de här bilderna ser du hur de norra delarna av Stockholm och delar av Solna har byggs ut under 14 år. Järvastaden har tillkommit, det har blivit fler kontor längs E4:an in mot Stockholm, Friends Arena har tillkommit och vid Karolinska sjukhuset och Norrtull byggs det också.

Gotland vann

Algblomning uppstår när planktonalger bildar stora populationer på kort tid. Det har hänt i den här bilden av Östersjön, som är tagen i juli 2005. Anledningen är övergödning och fiske. Strecken på höger sida om Gotland visar båtrörelser. Den här bilden har vunnit första pris i tävlingen Earth As Art (Jorden som konst) som anordnats av NASA!

s27

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

Utställningen är en del av ett samarbete mellan myndigheten Rymdstyrelsen och Stockholms stad. Bilderna kommer från många olika platser i världen, var och en helt unik. Tillsammans utgör de vår planet, jorden. Utställningen pågår mellan 4 oktober och 26 november 2017. Stockholm.se/vision

s2

Odlingslandskap från rymden

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.

I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsan fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen.  I det här blogginlägget handlar det om  olika förutsättningar för odling och hur odling påverkar miljön. Inlägg 4 av totalt 7 inlägg om rymden.

Färgglada grödor i Ryssland

Den här färgstarka bilden föreställer en av världens mest bördiga regioner. De olika färgfälten visar den mängd olika saker som odlas här. Bilden är egentligen tre sammansmälta bilder som är tagna vid tre olika tidpunkter: juni 2009, september 2009 och augusti 2010. Området heter Chernozem och ligger 40 mil söder om Moskva i Ryssland. Chernozem är ryska och betyder svart, humusrik jord. Bara 1,8 procent av jordens yta har den här jordmånen.

s13

Origami i USA

Föreställer bilden bergsklippor, skrynklat papper eller ytan på en annan planet? Nej, det är faktiskt vete- och grönsaksodlingar i nordvästra USA – vid Columbia och Washington State! Om du tittar noga kan du se både vägar och bebyggelse, och i det vänstra hörnet syns floden Touchet River. Det fårade mönstret i marken kommer från plogar.

s7

Här hålls skogen i schack

Det som ser ut som ett jättestort schackbräde är i själva verket ett område där man har ett hållbart skogsbruk. De vita rutorna är områden med yngre träd där snön syns tydligt, medan de mörkt grön-bruna rutorna är områden av tätare, intakt skog. En astronaut på den internationella rymdstationen fångade den här bilden över norra Idaho i USA strax före solnedgång. I övre vänstra hörnet slingar sig floden Priest River. Ser du bilvägen som går diagonalt mellan rutorna?

s6

Blommande fält

Varje år i slutet av april flockas turister i det här landskapet i Nederländerna, som kallas lökregionen På jorden ser man blommorna en och en men från rymden utmärker sig de röda och gula fälten från den annars bruna och gröna terrängen. Varje år planteras miljontals blomsterlökar.

s19

Går det att odla i öknen?

 Det här är inte öken-Minecraft, utan en rymdbild. Den förställer östra Sahara i Egypten, väster om Nilen. Här är det oerhört torrt. Det kommer faktiskt bara någon enstaka centimeter regn per år. Ändå har man odlat här i decennier – allt tack vare människans uppfinningsrikedom. Vid varje cirkel finns det pumpar som är kopplade till underjordiska källor. Med hjälp av dem kan grödorna vattnas och frodas, trots att de växer i en öken.

s25

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2

Miljökatastrofer som syns från rymden

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.
I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsan fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen.  I det här blogginlägget handlar det om miljökatastrofer. Inlägg 7 av totalt 7 inlägg om rymden. 

Tre illvilliga naturfenomen

Bilden är tagen 6 september 2017. Den föreställer sensommarens och höstens tre kraftfulla orkaner. Katja rör sig vid sydvästra gulfen på Mexiko, Irma passerar Puerto Rico och José centrala Atlanten.

s17

Före och efter Irmas förödelse

För ett tag sedan drog en kraftig orkan in över Karibien och Floridas fastland. Den fick namnet Irma och orsakade stora regnmängder, kraftiga vindar och flodvågor. Flera människor miste livet. Byggnader, vägar och växtlighet förstördes. På bilden ser du samma karibiska öar före och efter orkanen i september. Den första bilden är tagen 25 augusti i år, och den andra 10 september.

s18

 

Våra sopor, vårt ansvar

Bilden föreställer Mumbai i västra Indien. I mitten syns ett sopberg där 3 700 ton skräp slängs varje dag. Det motsvarar ungefär 1 200 lastbilar fyllda med skräp. Högen är lika hög som ett niovåningshus, alltså 30 meter. Sopberget i Mumbai började brinna i januari 2016, då bilden är tagen. Du ser den bolmande röken från branden.

s20

Salt som smälter snö

Det gråa, stenliknande i den här bilden är land. Det färgglada partiet är vatten. Bilden föreställer en del av Island och är egentligen tre ihopsatta bilder från 2004, 2007 och 2008. Här kan du se hur isen mellan fjordarna har smält ned och blivit en del av det salta havet. Ju mer rött, desto saltare vatten.

s23

Vulkan sedd från ovan

Vad tror du bilden föreställer – kanske månen, Mars eller Pluto? Det är faktiskt ett vulkanområde på jorden, sett från rymden. Området heter Ahaggar, eller Hoggar som det också kallas, och finns i södra Algeriet. Bergen består av ett vulkaniskt berg, öken och stelnade lavaflöden. Den högsta punkten är 3 000 meter över havsytan. Området är ett populärt turistmål.

s28

Snabbast i Antarktis

Något många inte vet och något forskare länge har fascinerats av är att glaciärer rör på sig. Det här är den glaciär som rör på sig snabbast i Antarktis – Byrd. Den rör på sig genom de transarktiska bergen i en hastighet av 0,8 kilometer per år. Byrd är 130 kilometer lång och tar upp ett stort område av polarplatån. Bilden är tagen 1 november 2000.

s29

 

Falska färger förstärker verkligheten

När man jobbar med satellitbilder används ibland en teknik som kallas False colur. Det innebär att man förstärker och markerar skillnader med hjälp av starka färger som inte stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten. I den här bilden har man använt False colour för att förtydliga effekterna av erosion och rörelse av stora massor som glider ner från bergsväggarna i södra Mongoliet.

s8

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2

Tips på uppgifter så att eleverna känner sig som makers

Så här kan du öka intresset för teknik och konstruktion med hjälp av roliga och utmanande uppgifter i klassrummet. Under vår cafékväll den 13 september fick vi testa uppgifter som passar bra att göra med elever.

Harriet Aurell från MakerSheroes ledde en workshop i teknik och konstruktion. Mediotekets digitalt lärande grupp visade hur vi kan göra trådspel med hjälp av Micro Bits. Inlägget inleds med en film på några minuter från kvällens olika workshops och föreläsningar. Längre ned i inlägget får du tips på inköp och instruktioner.

Konstruera rörelseobjekt

Kan vi i leken föra in teknik och uppmuntra eleverna att konstruera saker som hörs, syns och rör sig så kan omgivningens bekräftelse bidra till att vi får fler konstruktörer och uppfinnare. Enminutsfilm som visar vår arbete med att konstruera rörelseobjekt. Workshopen höll Harriet Aurell i. Vill du veta mer om Harriet och varför hon har startat MakerSheroes har jag skrivit om Harriet och hennes kamp för att framförallt få fler flickor och kvinnor intresserade av teknik i ett tidigare inlägg.

Inköpslista till rörelseobjekt

Motor, finns bland annat på Hands on science, batterihållare, batterier, häftkuddar, gaffatejp, limpistol,  träplatta för att objektet skall vibrera, flertrådig kopplingstråd, tänger. Gärna sönderlekta ting från barnen, trasiga bilar, dockor, köksredskap som med fantasi och ny konstruktion kan förvandlas till oumbärliga rörelseobjekt. Gärna också pynt för att dekorera.

Instruktion till rörelseobjekt

ROBOT ALUMINIUMFOLIE
Bygg ihop den lilla vibrationskretsen som finns på bilden. Prova att fästa den på olika objekt och fundera på om det går att göra något användbart, roligt eller tokigt med hjälp av vibration.

  • Skala alla sladdändar med blå tången. Två sitter på batterihållaren men du har också tre extrasladdar. En svart och två röda. Se bild.
  • En röd och en svart sladd tejpas fast i motorns öron med Gaffa-tejpen. Anslutningarna till batterihållaren täcks också med Gaffan
  • Strömbrytaren görs med dekorgummi med häftkuddar på ändarna som sladdarna läggs på. Ovanpå läggs aluminiumfolie.
  • Nu har du en sluten krets om du viker ihop dekorgummibiten, så att de två aluminiumbitarna får kontakt med varandra.

Nu kan du börja experimentera! Harriet trre

Instruktion till trådspelet

Vad kan du göra med Micro Bits? Gruppen Lärande med digitala verktyg på Medioteket höll i en workshop där vi fick konstruera en utmaning, kommer ni ihåg Trådspelet? 

trådsepl

Workshop med Micro Bits

Harriet 7

Harriet 6

Pedagogiskt cafe 11 oktober 

Nästa cafekväll resonerar Carl Heath och Anders Thoresson över samhällets digitalisering och hur det påverkar skolan? Vi har ett begränsat antal platser så anmäl dig nu för att försäkra dig om en plats.

almedalen

Vi ses

Elisabeth för gruppen Pedagogiskt café

hariet fem

Hur får vi elever att bli intresserade av teknik och programmering?

Vi har förslag på hur du kan öka intresset med hjälp av roliga och utmanande uppgifter i klassrummet. På vår cafékväll den 13 september varvas korta föredrag med workshops.

vibrationsrobotar3

Program

  • För att få fler tjejer att intressera sig för mekanik och konstruktion krävs att uppgiften är satt i ett sammanhang och att det finns utrymme för kreativt skapande. Det menar en av kvällens inbjudna gäster, Harriet Aurell från MakerSheroes. Du får konstruera objekt som låter, lyser och rör sig och bäst av allt, du får ta med dem hem. I filmen berättar Harriet mer om MakerSheroes:

Vad kan du göra med Micro Bits? Gruppen Lärande med digitala verktyg på Medioteket håller i en workshop där du får konstruera en utmaning, kommer ni ihåg det klassiska trådspelet?

trådsepl

Alfred Grimlund från Tekniska museet berättar om museets Makertour. En buss som kan komma till din skola fylld med skapande aktiviteter kopplat till ellära , enkel programmering och problemlösning i makerrörelsens anda.

SAMSUNG CSC


Målgrupp
: Alla intresserade i Stockholms kommunala förskolor och skolor
Datum: 13 september klockan 17.00–20.00. Mat och dryck och spännande samtal i pausen.
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, Liljeholmen
Pris: Kostnadsfritt. Anmälan är bindande. Meddela oss vid förhinder!​
Anmälan

Vad är makerkultur?

Ett ord som genomsyrar kvällens alla föredrag och workshops. Så här skriver Carl Heath om fenomenet ” I makerkulturen är skapandet, uppfinnandet, fixandet, lagandet och experimenterandet av såväl fysiska som digitala saker ett centralt fokus. I makerörelsen finner man de som engagerar sig i skapande med allt ifrån robotik, elektronik, 3D-printing, programmering till hantverk med material som exempelvis trä, textil, plast eller lera.”

Carl Heath och Anders Thoresson gästar nästa Pedagogiska café den 11 oktober.  Då får vi lyssna på liveinspelning av podden Digitalsamtal. Kanske blir det tårta eftersom de samtidigt firar 100 avsnitt av podden. Du kan redan nu anmäla dig för att vara säker på plats

 Vi gör teknisk kunskap till ett verktyg för skapande verksamhet för alla –  kvinnor, flickor, pojkar och män

Varmt välkomna!

Uppdateringar inför kvällen hittar hittar du på facebook, Pedagogiskt cafe och på Medioteket -Lärande med digitala verktyg

Elisabeth för Mediotekets grupp Pedagogiskt café

Digital teknik som konkretiserar no-undervisningen

En av programpunkterna på vårt senaste Pedagogiska café var Gammadatas demonstration av hur digital teknik kan användas för att göra kemi och fysik mer gripbart för elever. I blogginlägget får du tips på användbar teknik och hur Programbanken kan understödja den.

 

Illustrera friktion och energiläckage

P1010157_2 P1010162_2

Genom att använda värmekameran Education kit kan du illustrera hur friktion påverkar temperaturen när ett suddgummi används för att skapa friktion mot en bordsyta.

Visa värmeutstrålning från vår hud och mycket mera. Nu när det är vinter, hur väl skyddar elevernas jackor mot kyla? Testa med värmekameran. Låt eleverna konstruera termosar och se hur väl de behåller värmen. Drar det i lektionssalen? Studera energiläckage. Beställer du värmekameran får du med en rad färdiga laborationsförslag.

Förstå grafer

graf1

På bilden visar Greger Blomqvist  Match Graph ,  ett program där eleverna kan få till uppgift att röra sig efter en given kurva i ett läge-tid diagram. På bilden ser ni att Greger lyckas ganska bra att följa kurvan eftersom bägge kurvorna ligger nära varandra. Till sin hjälp har han en ultraljudsensor som mäter avståndet och registreras i realtid i Match Graph. Programmet har många kurvor att välja bland. Grafer anser många elever är svårt även på gymnasiet men genom Match Graph och den lekfullhet och fniss som sprider sig när eleverna får pröva att ”följa John” blir det mer konkret och som du vet befäster vi kunskap om vi vi använder flera sinnen.

Fotosyntesen- mäta koldioxid och syrehalt

P1010170 grafisk fotosyntes

Även här kan du illustrera fotosyntesförloppet med hjälp av digital teknik. Programmet CAPSTONE måste finnas på datorn och till den del som syns på bilden ansluts valbara sensorer. Lägg några gröna blad på plattan. Tänd lampan så ser du tydligt i grafen att syrehalten ökar. Släcker du lampan sjunker syrehalten och kurvan går ned.

Ta med mikroskopet på fältarbete

mikropskåkameraGreger visade en digital wifi mikroskopkamera från Motic. Den kommunicerar trådlöst via WiFi och kan därför enkelt anslutas till t.ex. iPad. Kameran kan användas som på bilden, för sig själv eller anslutas till ett vanligt mikroskop. Eftersom kameran är helt trådlös kan den dessutom användas under exkursioner i fält eftersom den har ett inbyggt batteri, bilderna kan exempelvis sparas på en Ipad.

Stadens programbank tar emot dina önskemål
Programbanken finns två program som de har paketerat för PASCO:s dataloggingsutrustning. SPARK Vue och CAPSTONE. Vill du komma i kontakt med Applikationsförvaltarna, Martin Misgeld och Jonny Gullstrand,  mejla.   De tar emot önskemål om nya program och svarar på frågor kring alla program som redan är paketerade och svarar även på licensfrågor.

Till SPARK Vue  finns även en app. När sensorerna ansluts kan mätvärdena visas och behandlas i en iPad. SPARK Vue är en mjukvara som används tillsammans med Pasco Scientifics dataloggingutrustning. Till mjukvaran medföljer ett 60-tal färdiga laborationer, s k SPARK-labs. Gammadata Instrument AB är återförsäljare av Pasco’s utrustning i Sverige.

Capstone är en programvara utvecklad av Pasco Scientific. Programvaran är kompatibel med Pasco’s samtliga USB-gränssnitt inom datalogging.

Gammadata Instrument AB är exklusiv återförsäljare av Pasco’s utrustning på den svenska marknaden. Pasco’s utrustning kan användas för mätningar av storheter inom samtliga naturvetenskapliga ämnen. Exempel på storheter är pH, hastighet, kraft, koldioxid etc.

 

/Elisabeth

Tänk om vi byggde skolor utifrån det vi vet om hjärnan

Tekniska museets  utställning MEGAMIND har 2000 kvm utställningsyta som utgår från hur hjärnan fungerar. Alla vi som lyssnade på Mariana Back och Alfreds Grimlund från museet blev enormt taggade på att besöka museet med elever, barn och barnbarn. Tror ingen som var närvarande missade att anteckna sig för Tekniska museets nyhetsbrev.

Digitala lösningar som bäddar för kreativitet och forskning var temat för kvällens Pedagogiska café. Här kommer ett axplock av det som Tekniska museet presenterade . 

öra

Örat är ingången till kroppen
Mariana menade att de fick ta till andra medel än de traditionella för att locka barn och unga att intressera sig för naturvetenskap och det är ju en insikt som vi från skolan delar. En viktig skillnad är så klart de resurser som står till buds. Tänk om vi kunde bygga en ingång till ett klassrum genom ett öra. Tanken bakom utställningens öra är att det är genom örat vi har kontakt med hela kroppen. Håller du för öronen känner du pulsen. Därför är örat ingången till MEGAMIND.

dans tek

Synapsdans
Med de senaste rönen från hjärnforskning vet vi numera hur inlärning fungerar. Efter de rönen är utställningen planerad. Vi vet att i en bra inlärningsmiljö aktiveras många delar i hjärnan och att det är viktigt att förstärka koppling mellan hjärnhalvorna. I utställningen kan vi i taket se små lampor som illustrerar synapser och dansa synapsdans på golvet.

mega två

Ju fler sinnen desto fler minnen
Utställningen är tänkt att upplevas som en kreativ tankesfär där vi skall göra precis som hjärnan gör med intryck, först uppleva sedan samla, organisera och strukturera intrycken. Intrycken stimulerar våra sinnen, vi målar med ögonen, vandrar i ett mörkt rum,  upplever vibrationer, styr med tankekraft, känner, formar skulpturer i luften och springer och klättrar.  Ju fler sinnen desto fler minnen.  De har lagt ned mycket tankekraft på att få oss att vilja utforska, experimentera och ställa frågor. Allt för att hjälpa våra elever hjärnor att bli  påhittigare.

rullstol

För alla tillsammans
De har också mer än något museum jag besökt tagit fasta på FN:s barnkonvention. Tillgänglighet genomsyrar hela utställningen.
Det är samskapande och samlärande, experiment och upplevelser görs i fördel i grupp. Eleverna kan få olika kreativa uppdrag att lösa. Hur vet dörrarna i spärren när de skall öppna sig exempelvis? Genom olika experimentlådor kan eleverna testa olika lösningar och konstruera sensorer. En rolig lärdom att ta med hem. De kan visa föräldrar hur lätt det är att installera rörelsedetektorer hemma och säga upp avtalet med Securitas. På köpet har eleverna fått blodad tand och fortsätter att fundera över vilka problem de vill lösa nu och i framtiden.

kretskort

Elisabeth

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Pröva på digitalt skapande och bli en maker

Visst är det något visst att få ett paket? Du vet inte vad det innehåller.  Du blir nyfiken, klämmer, skakar, kanske till och med luktar för att klura ut vad lådan innehåller. 

Åke Nygren, vår workshopsledare  till höstens första Pedagogiska café har tagit fasta på den känslan och kommer till oss med åtta lådor.  Lådor fyllda med samtal, vilda idéer och skapande. Han kallar lådorna makerboxes därför att de är en ingång till makervärlden och digitalt skapande. Efter kvällens workshop har du med dig många lektionsupplägg och förslag på vad och var du skall handla för att själva göra om upplevelsen i klassrummet tillsammans med dina elever .

 
IMG_5099

Tanken bakom boxarna utgår ifrån boken The Essential Elements of Digital Literacies av Doug Belshaw och hans åtta områden inom digital litteracitet: culturel, cognitive, constructive, communicative, confident, creative, critical och civiv. I en film från Ted talks kan du höra Doug presentera The big eight.

Åke vill att ”lådorna skall vara möjliga att remixa, förändra och utveckla och att de ska sjuda av nya idéer som är relevanta för människor just nu, just här. Åtta lådor som visar på åtta olika vägar till digital egenmakt”.

ped 4

Något av det här finns kanske i din låda?

åke 301

åke 100

 P cafe valfrihet

åke 10

Här anmäler du dig till Pedagogiskt café den 23 september

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Vi ses, Elisabeth