Visar alla blogginlägg med kategorin:
Hållbar utveckling

Inbjudan, lärarmingel med astronauten Christer Fuglesang

utvald-christer-fuglesang

 

Var: So Stockholm, Jussi Björlings allé 5, Kungsträdgården
När: Onsdagen den 22 november, kl 16.30-18.00
Anmälan:

Program

16.30-16.40  Lena Holmdahl hälsar välkommen

16.40-16.50 Presentation av Nordic Eseros/Rymdstyrelsens kostnadsfria fortbildningar för lärare

16:50-17.30 Christer Fuglesang rymdpresentation

17.30-18.00  Mingel och fotografering

Vi har ett bokbord med material från Nordic Esero,  Medioteket tipsar om litteratur, film och NTA paket om rymden.

Varmt välkomna!

s2

Utställningen rymddrömmar och Stockholmsvisioner

Det är 60 år sedan Sputnik sändes ut i rymden. Utställningen är en del i ett samarbete mellan Stockholms stad och Rymdstyrelsen. Att se på jorden från rymden ger perspektiv och förståelse för att vi måste ta hand om vår ömtåliga planet – allt i linje med stadens vision om ett Stockholm för alla

Utställningen i Kungsträdgården avslutas den 26 november 2017. Alla bilder med kommentarer från utställningen finns på 7 blogginlägg med teman som:

s31

 

Bilden på Christer är hämtad från Wikipedia: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Christer_Fuglesang.jpg

Att se på jorden från rymden.

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.

I år är det 60 år sedan många människors rymddrömmar blev verklighet i och med att Sputnik sändes upp i rymden. I början låg fokus på att utforska och förstå rymden runtomkring oss. Idag handlar det i lika hög utsträckning om att se vår egen jord ur ett utifrånperspektiv och att använda kunskapen för att skapa en mer hållbar planet.  Att se på jorden från rymden ger perspektiv och förståelse för att vi måste ta hand om vår ömtåliga planet.

I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsan fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen. Tillsammans utgör de vår planet, jorden. Inlägg 1 av totalt 7 inlägg om rymden.

Vad har vi lärt oss på 40 år?

Här ser du samma jord med 40 års mellanrum. Den övre bilden togs 1972, och den nedre 2015. Rymdverksamheten utvecklas hela tiden – vår tekniska kunskap och förmåga att fånga detaljer blir allt mer avancerad. Rymden blir allt mer närvarande i vårt vardagsliv. När du använder satellitnavigeringen i din mobiltelefon har du till exempel kontakt med rymden via satelliter! Kan vi dra nytta av rymden för att fortsätta utveckla Stockholm till en klimatsmart stad?

s9

Vad är egentligen en stjärna?

Stjärnor bildas av gigantiska gasmoln och rymdstoft som kallas nebulosor. På bilden ser du nebulosan Eagle Nebula – ett särskilt lysande och öppet kluster av stjärnor. Stjärnan som ligger närmast jorden är solen. När man ser hur många stjärnor som faktiskt finns i rymden kan man verkligen fundera över om det finns liv i andra solsystem.

s31

En ljusshow på himlen

Människor reser från hela världen för att uppleva det spektakulära polarskenet som du ser på den här bilden. Ibland kan du till och med se det här i Stockholm. Visste du att polarsken inte bara förekommer på norra halvklotet, utan även på jordklotets södra pol? Här i norr kallas det för norrsken, medan det i söder kallas för södersken. Polarsken uppstår när laddade partiklar, främst elektroner, tar sig igenom jordens magnetosfär och atmosfär vid de polära områdena.

s32

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2

Odlingslandskap från rymden

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.

I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsan fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen.  I det här blogginlägget handlar det om  olika förutsättningar för odling och hur odling påverkar miljön. Inlägg 4 av totalt 7 inlägg om rymden.

Färgglada grödor i Ryssland

Den här färgstarka bilden föreställer en av världens mest bördiga regioner. De olika färgfälten visar den mängd olika saker som odlas här. Bilden är egentligen tre sammansmälta bilder som är tagna vid tre olika tidpunkter: juni 2009, september 2009 och augusti 2010. Området heter Chernozem och ligger 40 mil söder om Moskva i Ryssland. Chernozem är ryska och betyder svart, humusrik jord. Bara 1,8 procent av jordens yta har den här jordmånen.

s13

Origami i USA

Föreställer bilden bergsklippor, skrynklat papper eller ytan på en annan planet? Nej, det är faktiskt vete- och grönsaksodlingar i nordvästra USA – vid Columbia och Washington State! Om du tittar noga kan du se både vägar och bebyggelse, och i det vänstra hörnet syns floden Touchet River. Det fårade mönstret i marken kommer från plogar.

s7

Här hålls skogen i schack

Det som ser ut som ett jättestort schackbräde är i själva verket ett område där man har ett hållbart skogsbruk. De vita rutorna är områden med yngre träd där snön syns tydligt, medan de mörkt grön-bruna rutorna är områden av tätare, intakt skog. En astronaut på den internationella rymdstationen fångade den här bilden över norra Idaho i USA strax före solnedgång. I övre vänstra hörnet slingar sig floden Priest River. Ser du bilvägen som går diagonalt mellan rutorna?

s6

Blommande fält

Varje år i slutet av april flockas turister i det här landskapet i Nederländerna, som kallas lökregionen På jorden ser man blommorna en och en men från rymden utmärker sig de röda och gula fälten från den annars bruna och gröna terrängen. Varje år planteras miljontals blomsterlökar.

s19

Går det att odla i öknen?

 Det här är inte öken-Minecraft, utan en rymdbild. Den förställer östra Sahara i Egypten, väster om Nilen. Här är det oerhört torrt. Det kommer faktiskt bara någon enstaka centimeter regn per år. Ändå har man odlat här i decennier – allt tack vare människans uppfinningsrikedom. Vid varje cirkel finns det pumpar som är kopplade till underjordiska källor. Med hjälp av dem kan grödorna vattnas och frodas, trots att de växer i en öken.

s25

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2

Olika förutsättningar för samhällsplanering

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.

I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsträdgården fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen.  I det här blogginlägget handlar det om  olika förutsättningar för samhällsplanering och tillväxt.
Inlägg 5 av totalt 7 inlägg om rymden.

Två huvudstäders likheter och olikheter

Den här bilden föreställer en plats nära Nepals huvudstad Katmandu – en stad som har många likheter med Stockholm, men också många olikheter. Katmandu är områdets affärscentrum precis som Stockholm är Nordens, och båda städerna växer snabbt. Stockholm kännetecknas av vatten och grönska. Katmandu däremot består till stor del av berg och vatten. Hur påverkas städernas stadsplanering och utveckling utifrån deras olika förutsättningar.

s11

Berlin är en grön stad – eller?

Berlin är med sina 3,5 miljoner invånare en av Tysklands mest folkrika städer – men också en av de grönaste. Visst syns det tydligt i den här bilden? Nej, vid en första anblick är det kanske inte helt solklart. Men om du föreställer dig att allt det röda i själva verket är grönt förändras bilden något. De röda ytorna markerar grönska, medan det blågröna är betong. I den nedre delen av bilden syns flygplatsen Schönefeld, som ser ut lite som ett blått H. Mitt i centrala Berlin ser du en röd yta som är den stora stadsparken Tiergarten.

s12

LED-ljuset i mörkret

Det är midnatt i Paris, och 11 miljoner människor ligger och sover, jobbar natt eller är kanske ute och dansar på någon nattklubb. Här får du en uppfattning av den mängd lampor som behövs för att lysa upp en stor stad som Paris. Visste du att en glödlampa drar lika mycket energi som fem LED-lampor? Vad tänker du om det?

s10

Stockholm fortsätter att växa

Det har hunnit hända mycket i Stockholm mellan åren 2003 och 2017. På de här bilderna ser du hur de norra delarna av Stockholm och delar av Solna har byggs ut under 14 år. Järvastaden har tillkommit, det har blivit fler kontor längs E4:an in mot Stockholm, Friends Arena har tillkommit och vid Karolinska sjukhuset och Norrtull byggs det också.

s22

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2

Miljökatastrofer som syns från rymden

Rymddrömmar och Stockholmsvisioner.
I det här inlägget får du tips på frågeställningar i anslutning till några av de fotografier som visas i Kungsan fram till november 2017. Bilderna kommer från många olika platser i världen.  I det här blogginlägget handlar det om miljökatastrofer. Inlägg 7 av totalt 7 inlägg om rymden. 

Tre illvilliga naturfenomen

Bilden är tagen 6 september 2017. Den föreställer sensommarens och höstens tre kraftfulla orkaner. Katja rör sig vid sydvästra gulfen på Mexiko, Irma passerar Puerto Rico och José centrala Atlanten.

s17

Före och efter Irmas förödelse

För ett tag sedan drog en kraftig orkan in över Karibien och Floridas fastland. Den fick namnet Irma och orsakade stora regnmängder, kraftiga vindar och flodvågor. Flera människor miste livet. Byggnader, vägar och växtlighet förstördes. På bilden ser du samma karibiska öar före och efter orkanen i september. Den första bilden är tagen 25 augusti i år, och den andra 10 september.

s18

 

Våra sopor, vårt ansvar

Bilden föreställer Mumbai i västra Indien. I mitten syns ett sopberg där 3 700 ton skräp slängs varje dag. Det motsvarar ungefär 1 200 lastbilar fyllda med skräp. Högen är lika hög som ett niovåningshus, alltså 30 meter. Sopberget i Mumbai började brinna i januari 2016, då bilden är tagen. Du ser den bolmande röken från branden.

s20

Salt som smälter snö

Det gråa, stenliknande i den här bilden är land. Det färgglada partiet är vatten. Bilden föreställer en del av Island och är egentligen tre ihopsatta bilder från 2004, 2007 och 2008. Här kan du se hur isen mellan fjordarna har smält ned och blivit en del av det salta havet. Ju mer rött, desto saltare vatten.

s23

Vulkan sedd från ovan

Vad tror du bilden föreställer – kanske månen, Mars eller Pluto? Det är faktiskt ett vulkanområde på jorden, sett från rymden. Området heter Ahaggar, eller Hoggar som det också kallas, och finns i södra Algeriet. Bergen består av ett vulkaniskt berg, öken och stelnade lavaflöden. Den högsta punkten är 3 000 meter över havsytan. Området är ett populärt turistmål.

s28

Snabbast i Antarktis

Något många inte vet och något forskare länge har fascinerats av är att glaciärer rör på sig. Det här är den glaciär som rör på sig snabbast i Antarktis – Byrd. Den rör på sig genom de transarktiska bergen i en hastighet av 0,8 kilometer per år. Byrd är 130 kilometer lång och tar upp ett stort område av polarplatån. Bilden är tagen 1 november 2000.

s29

 

Falska färger förstärker verkligheten

När man jobbar med satellitbilder används ibland en teknik som kallas False colur. Det innebär att man förstärker och markerar skillnader med hjälp av starka färger som inte stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten. I den här bilden har man använt False colour för att förtydliga effekterna av erosion och rörelse av stora massor som glider ner från bergsväggarna i södra Mongoliet.

s8

Teman för blogginlägg

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

Inbjudan till lärarmingel med Christer Fuglesang den 22 november

s2

Teknik och entreprenöriellt lärande

 

Bygga vidare på elevernas förförståelse

En av våra föreläsare på Pedagogiskt café, Lili Kapper  inledde sin presentation med att visa huset där hon föddes och växte upp. En uppväxt utan tillgång till den teknik som många av oss nu tar för självklar. Men paradoxalt kanske en mer teknikintensiv miljö än vad de flesta av oss växer upp i.  Att vara med om separering av vätskor, vattenrening och osttillverkning, att bygga och lyfta med taljor och hävstänger – det ger erfarenheter och kunskaper som var till stor hjälp när Lili senare läste naturvetenskap och skulle förstå abstrakta formler. Lili menar att att alla elever oavsett bakgrund bär med sig kunskaper som det gäller att locka fram och sätta  in i  naturvetenskapliga modeller.

Ingen vill bli ingenjör 

Intresset för att läsa naturvetenskap och teknik är lågt i Sverige. De senaste 5 åren har både regeringen och andra aktörer påpekat bristen och varnat för de ungas ointresse för naturvetenskap. Lili menar att hon som lärare vill locka fler elever att välja att läsa teknik.

Tekniktävlingar lockbete

Enligt Lili är tävlingen First lego lague  det ultimata projektet för att locka fram ett teknikintresse hos eleverna.  I tävlingen skall klassen bygga och programmera en robot.

Robottävlingen har också olika teman varje år, förra årets var naturkatastofer. Inför temaarbetet bjöd de in DN fotografen Paul Hansson som dokumenterat jordbävningen på Haiti. Bilderna berörde starkt och eleverna beslöt att samla in pengar som räckte till att inreda klassrum på en skola i Haiti.

Lagen skall arbeta fram lösningar och marknadsföra sina förslag kreativt på tävlingdagen. Lilis klass tog namnet De oslagbara.  På bara 1,5 år har de vunnit First Lego League två gånger och representerat Stockholm på Skandinaviska finalen i Norge.

Klassen lärde sig om jordbävningar och specialiserades på Haiti. Deras tekniska idé var att inreda framtidens hjälpboenden. Vilka saker behöver man om man inget har?Ett förslag från eleverna var kartor och formler på tältens innerväggar.  På facebooksidan Wake up happy kan du följa Lili Kapper och hennes elever i årskurs 5
i Klastorpsskolan.  Klastorpsskolan är också en av tre skolor i Sverige som är Snilleblixtcertifierad, den enda i Stockholm.

På köpet entreprenöriellt lärande

Eleverna bildar företag och väljer i vilken avdelning de vill jobba. I teknikprojekt kan de välja att bli ledare och rekryterare, andra kan välja att titta på och lära sig av sina kamrater för att i nästa skede kliva fram. Man lär sig observera, marknadsföra och presentera. Förmågor som efterfrågas av näringslivet . Näringslivet är också sponsorer för tävlingen, så här skriver Svenskt näringliv om tävlingen och vinsterna för samnhället.

Individualisering och lärpreferenser

Så här presenterar  Lili sitt sätt att arbeta som lärare: ”jag har aldrig tyckt om klassrum som är fengshui rena eller om arbetssättet där alla i rättvisans namn håller på med samma sak. Jag tycker om att vara lärare i ett klasssrum där det sjuder av
olika aktiviteter och där kaoset möter kreativitet.  Att individualisera handlar om utökat handlingsutrymme för mig som lärare och bästa möjligheter för elever att få bekräftelse för den egna innovationskraften. Att lära elever att samarbeta handlar om att ge plats till varje individ. Det är inte sällan man hör att vi ska hålla oss till föreskrifter och matcha det vi gör med läroplanens centrala innehåll, inte glömma styrdokument och forskningsbaserat lärande. Ja precis, First lego League svarar på alla dessa krav.Inbjuder till samarbete, lyfter de enskilda förmågorna och ger inblick i
närsamhällets  arbetsliv”.

 

Gilla oss på facebook/pedagogiskt café så missar du inga inbjudningar och tips

/Elisabeth