Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kulan – Kultur för dig i förskolan och skolan

Världen in i klassrummet den 23 november

Aldrig har världen varit så lätt att nå men svår att förstå. Välkommen till en kväll med många inspirerande förslag på hur du som pedagog kan ta in världen i klassrum och skolbibliotek.

Upplev ditt nya hem med virtuell teknik

burundi 2

Plan International  visar sitt upplevelsematerial med lärarhandledning för skolan – Mitt nya hem som de skapat med hjälp av VR-teknik. Res med din klass och besök ett flyktingläger, nästan som på riktigt. I centrala Afrika pågår just nu en tyst flyktingkris. Tusentals barn flyr från våldsamheter i Burundi till Tanzania, och många gör den långa resan helt på egen hand. Ett av världens största flyktingläger blir deras nya hem. Nu kan du med VR-teknik hälsa på. Kan vi använda VR-tekniken för att bli mer empatiska? I Dagens nyheter artikeln Virtuell verklighet kan bli en empatimaskin tar de upp exempel där VR-tekniken har påverkat dem som tagit del av upplevelsen. Men det innebär också att tekniken kan missbrukas och i fel händer kan ”manipuleringen missbrukas.

bigOriginal

Världen in i klassrummet men också klassrummet ut i världen

Cilla Allsång

 Cilla Dalen skolbibliotekarie på Hjulsta grundskola berättar om arbetet med Världens ALMA. På Världens Alma kan du följa hur barn, unga och vuxna arbetar med Astrid Lindgren Memorial Award, Almapriset på många olika sätt. Syftet med webbplatsen är att visa varandra och andra intresserade vad som händer i klassrum och bibliotek. Vad lär vi oss om ALMA-pristagarna? Hur läser vi böckerna och vilka tolkningar gör vi? Hur lägger vi upp vårt arbete?  Mycket av elevernas arbeten med Alma pristagarna finns på webbplatsen Världens ALMA och på ALMA-prisets internationella blogg 

På bilden ser du Cilla spela Sjörövarfabbe på dragspel tillsammans med elever för att hälsa Almapristagaren Meg Rosoff välkommen till skolan.

En bok i världen

barn kia visar

Om du vill läsa dig runt i världen med dina elever – vad läser du då? Kia Knutsson Norberg från Medioteket berättar om Barn och böcker som syftar till att stimulera barns språkutveckling, läslust och kreativitet. Aktiviteten består av tre delar: tävlingen En bok i världen, workshops för lärare och final med utställning av tävlingsbidragen på Skansen i maj. Målgrupp elever mellan f – 6.  Barn och böcker vill också locka barn att läsa författare med ett utomeuropeiskt perspektiv. I det här blogginlägget tipsar Kia Norberg om böcker inför tävlingen En bok i världen. Böckerna går att låna i gruppuppsättning från Cirkulationsbiblioteket om du arbetar på en kommunal skola i Stockholm.

Välkommen till min plats

hässelby

Webbplatsen Välkommen till min plats tar avstamp i elevernas närområde kring skolan och lyfter frågor som; Hur ser det ut idag på platsen? Hur såg det ut förr och hur kommer det se ut i framtiden? Genom att eleverna delar sina berättelser på Wikimini och platsr.se kan vem som helst, var som helst läsa deras texter. Sara Mörtsell från Wikimedia och Sofia Dahlquist från Medioteket visar hur vi kan använda resursen och möjligheten i klassrummet.

Stockholmskällan

sthlm

Stockholmskällan – din historia rakt in i klassrummet! Ofta skildras historia i generella termer och utifrån övergripande perspektiv som globalisering, industrialisering och nationsbyggande. Frida Starck Lindfors, Stockholms-källan, visar på fördelarna med att vända på perspektivet och utgå ifrån det som är aktuellt och bekant. Undersök din närgeografiska historia med eleverna – vad hände för 100 år sedan på den plats där skolan ligger idag?

Välkommen!

Tid: Onsdag den 23 november klockan 17.00–20.00 Lättare förtäring serveras i pausen
Plats: MedioteketTrekantsvägen 3, plan 5, Liljeholmen
Kostnad: Kostnadsfritt för pedagoger i Stockholm. Anmälan är obligatorisk och bindande. Meddela oss vid förhinder.

Här anmäler du dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=96939

Elisabeth Söder för Mediotekets pedagogiska cafégrupp

Berätta med ord, bild och ljud

Redan i årskurs 1 ska eleverna skapa och bearbeta texter där ord och bild samspelar. I årskurs 4- 6 ska även ljud användas. På Pedagogiskt cafés senaste träff,  Får jag berätta på mitt sätt?  presenterade Kia, Toura, Katrin och Elisabet från  Medioteket ett arbetssätt där eleverna får kombinera val av bok, skriftligt berättande, animering och göra film i en skapande helhet. Det blev så bra att det nu finns möjlighet att anmäla sig till en studiedag med ett fördjupat innehåll.

Bildens betydelse för en bok

kia

Kia Knutsson Norberg lyfte fram bildens betydelse för en berättelse. När jobbade du med bilderna i en bok senast?  Pratar du och dina elever på samma sätt om bilder som om texter?

Är bilden stämningsskapande, symbolisk?  Tillför bilden unik information? Samspelar bilden med texten och gör boken roligare? Läskigare? Eller lever den ett eget liv med en alldeles egen berättelse? 

En bilderbok är som ett tvåstämmigt musikstycke. Två röster i ett unikt samarbete som tar sig olika ut beroende på syfte. I en del böcker kompletterar bilden texten och ger en fördjupad information till texten. Ibland är det tvärtom och bilden säger något annat en texten. För elever som inte läser så bra än tar bilden dem igenom lager av språkliga svårigheter.

hugo cabret

Böcker som ingår i studiedagen 

En del av de böcker som Kia pratade om kommer även att vara med under studiedagen: Gatans prins av Dominique Mwankuni, Det röda trädet av Shaun Tan,  Om detta talar man endast med kaniner av Anna Höglund  och Det är inte min hatt av Jon Klasse. Alla  uppräknade böckerna finns att låna i gruppuppsättning till lärare i Stockholms skolor hos Cirkulationsbiblioteket.

Att bearbeta, nyansera och bygga ut en text

acafe4

Toura Hägnesten var med och skapade upplägget Berätta med ord, bild och ljud för att möta de kunskapskrav som finns i kursplanen för svenska och svenska som andra språk. Toura arbetar med kompetensutveckling  inom Stockholms stads språk och lässatsning. Du har säkert läst hennes blogg på samma tema. Toura fokuserar på två formuleringar som återfinns i Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling:

  • I den fortsatta undervisningen kan läraren uppmuntra eleven att utveckla innehållet mer i sina texter. (berättande text)
  • I undervisningen behöver läraren ta upp hur man bygger ut ett innehåll. (beskrivande text)

Att det behövs stöd för att vi måste skriva mer om att kombinera bild och text  blir tydligt i en sökning på nätet. Söder du på läroplanen på viktiga termer får du följande resultat: Språk – 297 träffar, Uppbyggnad – 92 träffar, Text – 31 träffar, Bearbeta texter – 14 träffar, Textuppbyggnad – 2 träffar, Kombinerar ord, bild och ljud – 6 träffar. Men bara 5 träffar på Ord och bild samspelar och 4 träffar på Ord, bild och ljud samspelar.

Som en del av en tänkt helhet med bild-text-animering-film tar sig Toura an hur vi kan lärare kan stödja eleverna i att utveckla en text.  Vi fick pröva att utveckla meningen ”jag hade planerat utflykter” och lägga upp texterna på den padlet som Toura skapat för kvällen. Vill du läsa mer om hur du kan använda Padlet i undervisningen för att involvera kollegor och elever rekommender vi Mikael Bruérs  blogginlägg .

Vi blev mycket kreativa som ni ser på bilden med våra förslag. Under den kommande studiedagen kommer vi också få exempel på innebörden i textutvecklande och textförstärkande arbete. Vad händer med en text när vi bearbetar den? Bygg ut, utveckla, dra ifrån och nyansera texten. Det är innehållet som är viktigt, inte verktyget.

Animera texten

katrin padlet

Tänk om du kunde påverka slutet i boken eller ändra den där scenen i mitten? Vad hade hänt om figuren i boken hamnade någon annanstans, om du själv var med i berättelsen. Katrin Jäverbring, it-pedagog på Medioteket visade appen Puppet Pals. Med den kan eleverna skapa egna animerade berättelser enkelt och snabbt med karaktärer och miljöer som finns i appen.

 Puppet Pals är gratis men om du och eleverna tycker att det är ett roligt sätt att arbeta kan du köpa till  Director´s cut . Då får du fler bakgrunder och karaktärer att välja bland och framförallt, du kan lägga in egna bilder. Ta ett kort och rita av konturen på det/den du vill lägga in i filmen. I bilden med bron ser du en scen där Katrin lagt  in ett foto på vår kollega Linda och två bokillustrationer . När eleverna har gjort sina filmer kan ni ladda upp dem på Youtube och ordna filmfestival med popcorn.

linda2

I filmen har våra kollegor från Malmö låtit barn testa de möjligheter som finns i Puppet Pals. 

Vad vill du förmedla med filmen?

jonsved

Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved slår ett slag för filmtrailers. Vad händer med berättelsen när vi gör om den till en kort film? Filmtrailers på iMovie är en berättarform med snabba klipp och musik. Det finns färdiga mallar med olika genrer som skräck, romantik ……Bilder och musik är det viktigaste i trailern, du får inte med mycket text.

Pröva hur texten påverkas av att de olika mallarna som finns att välja på. Börja med att skriva en storyboard, ta bilder med iPadens kamera och välj sedan trailers i iMovie. iPaden har ett färdigt dramaturgipaket som du inte kan påverka . Välj bilder och lägg in korta meningar. I iPaden är det musiken som påverkar hur du upplever texten. Att göra en trailer är kul och eleverna hinner med det under ett lektionspass.

Vill du prova på upplägget?

Nu finns chansen att boka platser till dig eller ett arbetslag måndagen den 28/11 då vi testkör studiedagen Berätta med ord, bild och film. Läs mer i vår inbjudan Berätta med ord bild och ljud 28 nov Testdagen är kostnadsfri och det är ett begränsat antal platser. Först till kvarn, välkomna med er anmälan  https://websurvey.textalk.se/se/answer/survey.php?surveyID=100883 

Elisabeth Söder, medlem i Mediotekets Pedagogiska cafégrupp

Vill du tonsätta musik utan att kunna noter eller något instrument?

Vi har många elever som kan hundratals musiktexter utantill. Många av dem varken läser eller skriver en rad frivilligt. Några av dem blir säkert mer intresserade av att skriva om uppgiften är att göra en låt. Men hur låter vi dem skriva musiktexter om de varken kan noter eller har tillgång till musikinstrument? Det finns teknik som hjälper dem att komma ingång, appen Score Cloude är som Google Translate för musik fast mycket bättre. Musikern och professorn vid Kungliga Musikhögskolan berättar mer i filmen.   

Sjung eller nynna en melodi i datorns mikrofon. Efter några kommandon förändras ljudfilen till en notbild på skärmen. Noter med tonart, taktstreck och  fraser. Vill du sedan lägga på musikinstrument går det också. Upptäcker du då att tonarten inte stämmer är det bara att ändra.

Andra som inte heller kan noter

Många framgångsrika musiker kan inte läsa eller skriva noter, som exempelvis Benny Andersson, Paul McCartney, John Lennon och Petter. Era elever kan säkert namnge andra yngre artister som inte heller kan noter. För de elever som blir intresserade och även vill lära sig spela på instrument och läsa  noter finns Kulturskolan .  Om de väljer att enbart spela i ensemble, orkester, rockband eller sjunga i kör kostar det bara 300 kr per termin.

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

/Elisabeth

Pedagogiskt cafe_blogg

Tänk om vi byggde skolor utifrån det vi vet om hjärnan

Tekniska museets  utställning MEGAMIND har 2000 kvm utställningsyta som utgår från hur hjärnan fungerar. Alla vi som lyssnade på Mariana Back och Alfreds Grimlund från museet blev enormt taggade på att besöka museet med elever, barn och barnbarn. Tror ingen som var närvarande missade att anteckna sig för Tekniska museets nyhetsbrev.

Digitala lösningar som bäddar för kreativitet och forskning var temat för kvällens Pedagogiska café. Här kommer ett axplock av det som Tekniska museet presenterade . 

öra

Örat är ingången till kroppen
Mariana menade att de fick ta till andra medel än de traditionella för att locka barn och unga att intressera sig för naturvetenskap och det är ju en insikt som vi från skolan delar. En viktig skillnad är så klart de resurser som står till buds. Tänk om vi kunde bygga en ingång till ett klassrum genom ett öra. Tanken bakom utställningens öra är att det är genom örat vi har kontakt med hela kroppen. Håller du för öronen känner du pulsen. Därför är örat ingången till MEGAMIND.

dans tek

Synapsdans
Med de senaste rönen från hjärnforskning vet vi numera hur inlärning fungerar. Efter de rönen är utställningen planerad. Vi vet att i en bra inlärningsmiljö aktiveras många delar i hjärnan och att det är viktigt att förstärka koppling mellan hjärnhalvorna. I utställningen kan vi i taket se små lampor som illustrerar synapser och dansa synapsdans på golvet.

mega två

Ju fler sinnen desto fler minnen
Utställningen är tänkt att upplevas som en kreativ tankesfär där vi skall göra precis som hjärnan gör med intryck, först uppleva sedan samla, organisera och strukturera intrycken. Intrycken stimulerar våra sinnen, vi målar med ögonen, vandrar i ett mörkt rum,  upplever vibrationer, styr med tankekraft, känner, formar skulpturer i luften och springer och klättrar.  Ju fler sinnen desto fler minnen.  De har lagt ned mycket tankekraft på att få oss att vilja utforska, experimentera och ställa frågor. Allt för att hjälpa våra elever hjärnor att bli  påhittigare.

rullstol

För alla tillsammans
De har också mer än något museum jag besökt tagit fasta på FN:s barnkonvention. Tillgänglighet genomsyrar hela utställningen.
Det är samskapande och samlärande, experiment och upplevelser görs i fördel i grupp. Eleverna kan få olika kreativa uppdrag att lösa. Hur vet dörrarna i spärren när de skall öppna sig exempelvis? Genom olika experimentlådor kan eleverna testa olika lösningar och konstruera sensorer. En rolig lärdom att ta med hem. De kan visa föräldrar hur lätt det är att installera rörelsedetektorer hemma och säga upp avtalet med Securitas. På köpet har eleverna fått blodad tand och fortsätter att fundera över vilka problem de vill lösa nu och i framtiden.

kretskort

Elisabeth

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Musik får texten att sjunga

Det här inlägget är en inbjudan till nästa Pedagogiska café där du bland andra får träffa folkmusikern och professorn vid Kungl. Musikhögskolan, riksspelmannen Sven Ahlbäck. Kvällen vänder sig inte enbart till lärare i musik utan lika mycket till lärare i svenska och språk. Sven kommer att visa hur enkelt det är att komponera även om du inte kan noter. 

Vi har många elever som kan hundratals musiktexter utantill. Många av dem varken läser eller skriver en rad frivilligt . Jag tror att de skulle vara mer roade av att skriva om uppgiften var kopplad till musik. Men hur låter vi dem skriva musiktexter om de varken kan eller har tillgång till musikinstrument? Ja det är det vi lär oss på Pedagogiskt cafe. Du anmäler dig till den 11 november här

Sjung eller nynna en melodi i datorns mikrofon. Efter några kommandon förändras ljudfilen till en notbild på skärmen. Noter med tonart, taktstreck och  fraser. Vill du sedan lägga på musikinstrument går det också. Upptäcker du då att tonarten inte stämmer är det bara att ändra. Som “Like Google Translate for music” , fast mycket bättre. Ett bra redskap för att komma igång med att göra musik, eller att få texten att sjunga.

Mannen bakom detta tekniska mirakel är Sven Ahlbäck, appen heter ScoreCloud och är gratis. Under kvällen kommer Sven att demonstrera appens möjligheter och det finnas tid att pröva både på keyboards via datorn, paddan och mobilen.

score 7

Andra som inte heller kan noter

Många framgångsrika musiker kan inte läsa eller skriva noter, som exempelvis Benny Andersson, Paul McCartney, John Lennon och Petter. Era elever kan säkert namnge andra yngre artister som inte heller kan noter. För de elever som blir intresserade och även vill lära sig spela på instrument  och kunna läsa  noter finns Kulturskolan .  Om de väljer att enbart spela i ensemble, orkester, rockband eller sjunga i kör kostar det bara 300 kr per termin.

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Pedagogiskt cafe_blogg

/Elisabeth

Varför talas det så ofta om mat på föräldramöten och aldrig om skolbibliotek och vad barn läser?

kjersen

Hur samtalar vi om böcker?

Vår andra gäst, Lena Kjersén Edman tycker att barnböcker är underskattat som litteratur. För litterturvetare är det också härligt överblickbart. Det går att ha koll på årets svenska utgivning och bakåt. Det som är knepigt är, hur samtalar vi om böcker? Alla lärare vet att bokrecensioner är ett effektivt sätt att ta död på litteratursamtalet. Det hör möjligtvis hemma i ett moment inom genrepedagogiken. Så hur får vi till ett samtal i klassen?

Lena är en varm förespråkare för lokala litteraturlistor/kanon i skolan. I många skolor har eleverna olika referenser och erfarenheter. Hur hittar vi då ett samtal där vi kan jämföra och referera till andra böcker ? I Västra Skogås fick Lena förmånen att tillsammans med lärare och skolbibliotekarier utforma en litteraturkanon för skolor i området. Parallellt tog gruppen också upp några böcker som fanns på barnens modersmål. De strävade efter att i möjligaste mån ta med böcker som fanns på svenska och var översatta till andra språk, till exempel Alfons och odjuret som också var översatt till arabiska. Eftersom många av elevernas föräldrar talade arabiska hemma blev det också ett sätt att involvera familjen i läsprojektet.

Många av böckerna som gruppen valde ut finns så klart också att låna i gruppuppsättningar från Mediotekets Cirkulationsbibliotek. Ett klassuppsättningsbibliotek med utvald skönlitteratur för barn och ungdomar. Böckerna passar skolans olika ämnesområden och de lånas ut till lärare i Stockholms skolor.
De tipsar också om böckerna på Cirkbloggen.

Västra Skogås gruppen bestämde också att:

  • Eleverna skulle ha med sig en dikt från varje årskurs. Dikter skulle också läsas i kanon. Upp till 11 år har vi lättar för att lära oss texter innantill . En förmåga som är viktig för hjärnans utveckling och arbetsminnet vi så väl behöver.
  • Varje år fick också ett tema som återkom i val av litteratur och samtal.
  • Viktigt att varje årskurs få återkomma till några favoriter med många bottnar som exempelvis Snorre säl, låta eleverna uppleva att de läser och tar till sig böckerna på olika sätt.
  • Använda bilderböcker även när barnen var bra läsare. Genom bilderböckerna kommer eleverna i kontakt med några av våra största bildkonstnärer. Gittan och Gråvargarna exempelvis, perfekt för en sexåring och sextonåring.

P1000468

Några förslag på titlar och ingångar från Västra Skogås litteraturkanon

I första klass:
Folksagor: Hans och Greta, Askungen, Törnrosa, Dummerjöns och Snövit (romantik, genus, skräck och fantasy)
Lindgren, Nils Karlsson Pyssling ( den ensamme pojken, författarbiografi)
Klinting,  Den höjdrädda örnen ( klassiskt tema- jfr folksaga)
Lind, Sandvargen (filosofi)

Fantasi-tema, gemensam vers av Lennart Hellsing  ex. Annabell Olsson/Krakel Spektakel.

I andra klass:
H C Andersen, Kejsarens nya kläder ( vad skulle det vara idag?)
Grähs, Nussekudden
Lindgren, Sagan om den lille farbrorn ( Sofokles: Kung Oidipus, anslag, presentation)

Vänskaps-tema, gemensam vers: Den blomstertid nu kommer

I tredje klass:
Saelen, Snorre säl ( krig , Amnesty)
Kirkgaard, Gummi -Tarzan (ondska)
Lindgren: Loranga, Loranga ( vad är humor, nonsenshumor)
Nilsson, Flickan jag älskar heter Milena ( kärlek, litterära knep, författarpresentation)
Swift, Gullivers resor ( kikare, förstoringsglas och upplysningstid)

Tema- förr i tiden, Hellsing, Trollringen ( Förr i tiden tema)

I fjärde klass
Gardiner, Spring Fanny spring, ( USA, indianer, vad innebär det att vinna?)
Gripe, Glasblåsarnas barn ( romantik, identitet, nordisk mytologi)
Shemin, De små ryttarna ( krig, ockupation, onda system)

Vi och världen tema, gemensam vers, Ur I denna vida värld

images kruse

I femte klass
Dahl, Häxorna ( text/bild, språklig stil)
Defoe, Robinson Cruose ( ensamhet, rasism, upplysningstid) . Enligt Lena måste vi låta elever som er från annan kontinent läsa boken. Vi är ju som Robinson, vi längtar efter sällskap men när vi träffar någon blir vi rädd. Svensk mentalitet och beteende i ett nötskal?
Lewis, Häxan och lejonet ( romantik, kristendom, olika sorters fantasy)
Twain, Tom Sawyer ( USA, genrediskusiiner, humor)
Lindgren, Bröderna Lejonhjärta (äventyret, lojaliteten, döden)
Fitinghoff, Barnen från Frostmofjället. Berätta och samtal om svenska historia

Deckar-tema, gemensam vers: ur antologin Barnens versbok

I sjätte klass

Cooper, Ovan hav, under sten ( romantik, magisk realism, Arthur-sagan)
Stark, Dårfinkar och dönickar ( Vem duger?, genus)
Saga från Tusen och en natt LL, ( folksagor som är annorlunda än Grimm-sagor)

Fantasy- tema, gemensam vers, Fröding Ett gammalt bergatroll

I sjunde klass
Gripe, Skuggan över stenbäcken ( romantik, realism, Tintomara, Titanic, pappalängtan, genus)
London, Varghunden (ensam/tillsammans, klassiker)
Mankell, Eldens hemlighet ( Afrika, minor, okuvlighet)

Reality -tema vers, Ferlin dikt kanske?

I åttonde klass
Anne Franks dagbok LL (sanning, dagbok, krig, författare)
Marsden, I  morgon när kriget  kom ( Blyton, krig, dö, döda)
Hearn, Över näktergalens golv ( romantik, Japan, feodalism, pappalängtan)
Pohl, Jag saknar dig, jag saknar dig ( skola, syskon, sorg)Alternativt Thydell, Jägerfeld, Nilsson
Verne, En världsomsegling under havet ( klassiker, SF)
Dostojevskij, Brott och straff LL (moral, prostitution, straff)

Meningen med livet-tema, Vers: ur Kärlek och uppror

I nionde klass

Författare från det egna landskapet,
Lagerlöf, Herr Arnes penningar ( medeltid, solidaritet)
Shelly, Frankenstein LL ( romantik, Låt den rätte komma in)
Collins, Hungerspelen
Strandberg, Cirkeln,
Wahl, Vinterviken ( Goethe: den unga Werther)
Förr, nu, framtids- tema, vers Ur antologin Orden brinner i hjärnan samt RAP.

Behövs det en litteraturkanon i skolan?

Lena, som är litteraturpedagog, har skrivit flera böcker om dessa ämnen. Till exempel ”Tala om böcker. Boksamtal på nätet, i skola och på bibliotek”, ”Barn- och ungdomsböcker genom tiderna” och ”Fantasy & Reality. Unga böcker”.

Vilka böcker tycker skulle finnas i din lokala litteraturkanon?

Västra Skogås litteraturkanon har några år på nacken. Har du förslag på titlar som borde finnas med i en litteraturkanon för din klass/skola? Vi tar tacksamt emot förslag och delar vidare på vår blogg.

Nästa blogginlägg från Pedagogiskt café Att läsa

Tema läsning 2, vi fortsätter med att dela av oss från det Lena berättade. Det blir konkreta tips för hur du kan arbeta med boksamtal.

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Morgonstund har guld i mun om jag får lyssna på en bok

Vårens sista Pedagogiska café inföll dagen innan Världsboksdagen så det är klart att vi hade planerat in ett lästema. Fem gästföreläsare som alla pratade om läsning, men utifrån sitt perspektiv och erfarenhet vilket innebar att vi fick höra fem sinsemellan olika föreläsningar. Ulla Sporrner, lärare från Hjulsta grundskola inledde kvällen med att sjunga högläsningens lov.

sporrner

Högläsning

Varje skoldag inleds med att Ulla läser högt för sina elever . Det kan vara en bok som passar in i ett pågående tema, upplevelseläsning eller ett avsnitt från en faktabok. Kollegerna varnade henne när hon berättade om sin tanke med högläsning på morgnarna  ”Det går inte att starta varje morgon med helklass”. ”Elever är inte vana att lyssna så länge ”…. Och eleverna hade svårt att stilla under hela högläsningsstunden till att börja med. Men efter några månader hade klassen kommit in i rytmen och högläsningen blev en bra bas att bygga vidare på och nu är det helt otänkbart  för klassen att börja dagen på annat sätt.

Ringar på vattnet

En författare som Ulla varmt rekommenderade som högläsningsbok och som också passar bra nu med KUL1415 och Mitt Stockholm temat är Martin Olzak med Jack-serien, Jakten på Jack, Trolldom i Gamla stan för att ta några titlar ( illustratör är Anna Sandler).  Böckerna är spännande med häxor och troll samtidigt som de ger en bild av Stockholms historiska epoker. Jack rör sig runt i Stockholm och eleverna blir omvärldsorienterade. Många elever som bor i Hjulstaorådet är inte bekanta och trygga med Stockholms innerstad så böckerna har gjort nytta på flera sätt. Böckerna har hjälpt till med att öka intresset för Stockholm. Klassen är mycket förväntansfulla inför nästa bok av Martin som de vet heter Demoner i stadshuset . För att göra väntan mindre lång och ge förförståelse inför högläsningen har Ulla tagit med eleverna på en guidad tur i stadshuset.

Det har funnits häxor !!!!!!!!!!!!!!!!

Flera av böckerna utspelar sig på medeltiden så det är passande att koppla samman historieintresset som väcks av litteraturen med historieämnet. ”Det har funnits häxor !!!!!!!!!!!” ropade några killar upphetsat efter att ha läst om det i faktaböcker. Innan dess trodde de att det var påhittat och bara fanns i Martin Olzaks fantasi.

Han är värd Almapriset

brev från Martin

Eleverna tycker att Martin Olzak är värd Almapriset,  Astrid Lindgren Memorial Award och har därför skrivit ett nomineringsbrev till Almajuryn. Vi får se vem som får priset 2016. Kan det bli en till författare från Sverige?
De har också skrivit till författaren med frågor om böckernas innehåll, frågor som de nästan ögonblickligen fick svar på. Gladast blev de dock av att Martin berättade att han varit i Hjulstaskolan och att hans mormor hade bott i Hjulsta.

Utställning av Jackböcker

jackböckerna

Av bokförlaget fick eleverna veta att Sturebiblioteket hade en utställning av Jackböckerna med originallitografier så det blev så klart en utflykt dit. På hemväg frågar en elev Ulla om inte de också skall göra en utställning av Jackböckerna och så blir det. De skrev och ritade, berättade vad de tyckte om böckerna och besökarna fick till och med känna på äkta varulvshår

Ingen slump att eleverna skrev till Almaprisjuryn

Hjulsta grundskola har under många år arbetat och läst Almapristagarnas böcker. Hur de har arbetat kan du följa i deras blogg, Världens bästa Alma . Så här skriver de på om sidan till bloggen, Här på Världens ALMA kan ni kunna följa barn, ungdomar och vuxna på Hjulsta grundskola som arbetar med ALMA-priset på olika sätt. Syftet med webbplatsen är att visa varandra och andra intresserade vad som händer i klassrum och bibliotek. Vad lär vi oss om ALMA-pristagarna? Hur läser vi böckerna och vilka tolkningar gör vi? Hur lägger vi upp vårt arbete?

Vi vill också med webbplatsen hjälpa till att sprida den litteratur som ALMA-priset uppmärksammat. Utöver Astrid Lindgrens eget  författarskap så finns här fina författare och bilderbokskonstnärer från olika delar av världen. ”

PedagogisktCafé_April blogg Nästa blogginlägg handlar om lässamtal och författaren Lena Kjersen Edman

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

/Elisabeth

Bedömning av multimodala texter

P1000018

Vilka färdigheter i kommunikation kommer våra elever att behöva i framtiden? Helt klart efterfrågar näringsliv, kulturliv flera  litteraciteter.  Ändrar detta våra arbetsuppgifter? Hur kan vi uppmuntra elever att använda alla sinnen så att  skriftspråk och visuella resurser samverkar i multimodala texter?  

Vi har också krav från styrdokument om att arbeta med det vidgade textbergreppet. Men de flesta nationella tester  är främst inriktade mot läsning och skrivning av utskriftsbaserade texter och vi får inte mycket till vägledning i nationella ämnesplaner om bedömning. Om detta pratade vår föreläsare, Maria Åfeldt Bryant på Pedagogiskt café. Maria är lärare i svenska och förstelärare på Kungsholmens grundskola.

Vad händer om vi byter ut ordet text med film?

Det händer något när elever får skapa, då kommer flera delar av litteraciteten med. Men hur kan jag som lärare bedöma en text där ljud, bild och tal ingår? Även bild och ljud är meningsskapande och skall ingå i bedömningen.

Maria berättade om ett stort multimodalt projekt, Kulor i hjärtat hon gjort med en högstadieklass. På Kul1415 under lärarguider/betyg och bedömning finns en utförlig presentation av projektet kopplat till läro- och kursplaner i svenska. Där finns även Filmer som visar hur Maria arbetat med elever på Årstaskolan, se särskilt  Ta farväl som också presenterats i text: Bedömning av multimodala texter och  Kulor i hjärtat, pp-presentation

Kulor i hjärtat 3

 

Nästa inlägg på bloggen från betyg och bedöming:
We are all the winners, kamratbedömning för ökat lärande, Jessica Bergren lärare och forskare .

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Nästa cafekväll den 4 mars handlar om digitala verktyg och kollegialt lärande. Anmäl dig här

PedagogisktCafé_Mars

/Elisabeth

Sökstrategier för SLI och Tuben

Medioteket har  många filmer på Tuben. Där ligger många av de senaste storföreläsningarna med, som :  Thomas Heir, filmer från ReadMeet, (sök på ReadMeet får du upp alla som varit med) boksamtalkemilabrationer ( finns många experiment och labbar) , seminarium med Martin Widmark och mycket mer.

sli

När jag arbetade som lärare var jag tvungen att i god tid beställa filmer för att få till en speciell lektion, det var något jag sällan mäktade med. Därför  tipsar jag om streamat trots att de flesta av er känner till det.Film och ljud fungerar lika bra i mobilen som på datorn. Men känner ni till att även elever kan använda sig av tjänsten. Bra metod för elever att skaffa sig förförståelse, vi har filmer för alla skolämnen. Tipsa dina elever, här kan de läsa om hur de skaffar elevinl0ggning 

 

SLI2

Sökstrategier för SLI

Det är lätt att söka film och ljud i SLI, men det finns många finesser i nya SLI som du kanske inte känner till, här kommer mina favoriter:

  • Produktsök kan du fritextsöka i utbudet. I Produktsök använder du olika filter för att precisera din sökning. det finns två sätt:
    1. Välj till önskade variabler genom att trycka på dem. 2. Välj bort variabler som du inte vill ha genom att trycka på minustecknet.
  • Med filter kan du  enkelt ta bort eller lägga till nya filter. Kom ihåg att ta bort (klicka på krysset) valda filter för att göra en ny sökning. Du har även möjlighet att spara ett filter. Då används den som en standardsökning nästa gång du söker. Du kan ändra standardsökningens innehåll eller ta bort den helt.
  • Dina valda filter kan du spara som en box. En box skapar ett snabbval till innehåll och visas på startsidan. Boxen uppdateras automatiskt när det sker förändringar i utbudet. Du kan spara fler boxar med olika filter.
  • Samsök finns längst ner i träfflistan eller i menyn. ”Gå till”. Här kan du få sökträffar i SLI.se, NE, Wikipedia samt Mitt bibliotek (om du arbetar i en kommunal grundskola i Stockholms stad.
  • Favoriter, om det är en film som du gillar eller vill använda dig av fler gånger kan du trycka på stjärnan. Den blir då gul och markerad som en favorit. Du hittar dina favoriter under menyvalet Favoriter. Här har du möjlighet att administrera dina favoriter samt skapa mappar med teman som underlättar vid undervisning.

 

SLI 1

 

SLI3

SLI4

/Elisabeth

Femtastic, Berättarministeriet, El Sistema och KUL1415

Den senaste cafékvällen hade vi  med Femtastic, ett kvinnokollektiv som arbetar för en strukturell förändring av en mansdominerad musik- och kulturbransch.
De vill skapa scen och utrymme för oss själva och varandra, genom att vara ett nätverk inom urban musik, samt att inspirera unga tjejer att ta plats med sin konstform.

Femtastic bygger på övertygelsen om att kvinnor måste organisera sig för att ta plats och skapa utrymme för sig själva. Nätverket baserar sin verksamhet på systerskap och kollektiv styrka.

På cafékvällen berättade de om hur de arrangerar workshops med unga tjejer, workshops  för att stärka tejejernas självförtroende, utveckla musikintresset så att de vill och kan ta scenen i besittning . Workshops fyllda med hiphop, rap, häng och pepp.

tjejer

 

Som kollektiv har de varit enormt skickliga på att föra ut sitt budskap i medierna med exempelvis Fattakampanjen. En rörelse som kämpar mot sexuellt våld och för samtycke i praktik och lagstiftning. FATTA är sprungen ur en frustration över hur samhället och rättssystemet ser ut idag.

images

tidningar

I den här treminuters filmen från cafekvällen får ni bland annat höra Vanessa från Femtastic rappa.

Med i filmen finns också Reza Saleh  från Berättarministeriet och Johanna Linnaeus från  El Sistema.
Reza Saleh från Berättarministeriet kan ni höra berätta om verksamheten i den här filmen från ett tidigare event på Medioteket och ta del av den här PP-presentaionen Berättarministeriet
el

/Elisabeth