Visar alla blogginlägg med kategorin:
Media

Så här lär du dina elever att söka information och vara källkritiska

Linda Spolen, skolbibliotekskonsulent på Medioteket inledde vår Pedagogiska cafékväll, Sant, falskt eller mittimellan med att slå fast att utvecklingen aldrig gått så fort och aldrig mer kommer att var så långsam. För 100 år sedan behövdes många trådar för att kommunicera och nu är vi själva telefonister och har mer prestanda i vår mobiltelefon än de datorer som Nasa hade i rymdprogrammet under 50-talet.

datalogiskt tänkande

Internet är en självklar del i vårt liv, vi bokar resor, beställer mat och kollar på presumtiva partners på Tinder. Våra barn blir handfallna om de måste skicka ett brev som skall postas.

04f6ae13761c772174e3a7c9edfa8985

Medie och informationskunnighet

I skolan pratar vi om digitala infödingar och menar då ofta att det är den äldre generationen. Vi har en enorm tilltro våra elevers datakompetens. Linda menade att det inte stämmer. Bara för att eleverna är uppfödda med datorer och vana att söka information betyder det inte att de behärskar sökstrategier och källkritik. Unesco har identifierat vad som krävs för att vi skall vara medie- och informationskunniga, ”en viktig förutsättning för att främja rättvis tillgång till information och kunskap och för utvecklandet av fria, oberoende och pluralistiska medier och informationssystem”. Cirklarna går så klart in i varandra.

unesco

Så här söker dina elever

Louise Limberg har i studien  Att söka information för att lära undersökt hur svenska elever söker och bearbetar information. Vi vet att de flesta söker på Google för att hitta information och att de ofta känner sig nöjda med de fem första träffarna. Vi tror mer på den information som våra kompisar delar vilket är allvarligt med tanke på att vi alla befinner oss i Googles filterbubblor. Vi får upp information som Google tänker att vi gillar, som bekräftar oss. För fem år sedan när du sökte i Google var det artiklar som flest andra sajter länkade till som kom högst upp. Likaså artiklar som hade sökordet ofta förekommande i texten. Något som bland annat högerextrema och nationalistiska sidor utnyttjade för att komma högt upp i träfflistan. Nu är det mycket svårare att överlista Googles algoritmer. Det enda vi kan vara säkra på är att Google är kommersiellt företag som gynnar dem som annonserar och ser till de kommer högt upp i träfflistan när du söker.  Två sekunder efter att du sökt efter en produkt, resa och likande kommer det upp en annons i dina sociala medier. Sociala medier är gratis med vi betalar med vår integritet. 

Vi vet att våra elever främst läser rubriken, ingressen och tittar på bilden innan de går vidare i sin sökning. Vi söker med ett eller två sökord. Vi tittar bara på de översta fem träffarna. Hittar de inte vad de söker ändrar de sökfrågan. Bara 3 %  går vidare i träfflistan. Det är inte bara våra elever som har det som sökstrategi och det är något som gynnar alla fejk- och oseriösa sajter. 

Fejk  och oseriösa sajter

iphone

Vi har också fått en helt ny media som livnär sig på att få många klick för att kunna sälja annonser. Oseriösa media vet att de kan ha en rubrik, bild som de inte behöver står till svars för om de gör ett tillrättaläggande längre ned i artikeln. Ett exempel på hur bilder kan användas oseriöst är hur bilden på flickan som fick kvarsittning för att hon hade ett mobilskal med svenska flaggan spreds i högernationalistiska media. Nyheten publicerad ursprungligen som satir och hade inget verklighetsunderlag.

DN hade nyligen ett reportage från Makedonien om personerna bakom fejknyhetsindustrin Det har blivit mitt jobb att tänka ut vad innevånarna i USA  vill läsa. ”Ett exempel är sajten Donald Trump News. Den 29 oktober i fjol spreds där falska uppgifter om att Sverige skulle ha förbjudit julbelysning på gatorna för att inte förolämpa muslimska flyktingar. I själva verket var det Trafikverket som hade beslutat att dekorationerna inte skulle få hänga i lyktstolpar, av helt andra orsaker. Något förbud mot jullyktor fanns inte.” En kortare artikel som tar upp samma fejksajter och hur det fungerar är Annonspengar från svenska företag går till fejksajterna

internet linda

Faktagranskade källor och sökstrategier

Därför rekommenderade Linda att vi i skolan skall börja med de faktagranskade källor vi har tillgång i Stockholm stad, Nationalencyklopedin, Mediearkivet och Landguiden. Söker eleverna bara på Vasaskeppet får de för många träffar. Men börjar de att söka på Vasaskeppet i NE blir det bara en träff och de får lättare att hitta relevanta sökord för att gå vidare.

Vi måste också hjälpa eleverna med sökstategier. Lära dem tänka på vad som kan vara betydelsebärande ord för att göra en sökning i Googel.

Vi kan också lära ut Boolesk sökstrategi för att få mer relevanta sökträffar, att eleverna kombinerar AND, OR och NOT ( OCH, ELLER, INTE). När eleverna söker i Mediearkivets databas får de fram färre och mer relevanta träffar genom att skriva HEADLINE: framför ordet som söks, exempelvis HEADLINE:Palestina. Tanken är att om ett ord förekommer i rubriken är det troligt att det dominerar artikeln. Men där får vi se upp med tidningarnas rubriksättare som ibland är ute efter klatschiga rubriker som inte speglar innehållet i artikeln. Ett säkrare kort är att skriva INTROS: före ordet, exempelvis INTROS:Palestina. som är det första stycket i artikeln, ingress. Eleverna kan även söka efter information på speciella sidor exempelvis PLACEMENT framför sidan du är ute efter  exempelvis PLACEMENT:ledare och Palestina.

Skolverkets moduler om informationsökning och källkritik

Läs mer om informationssökning i Skolverkets i Lärportal. Skolverket har publicerat modulerna Säker användning och Kritisk användning av nätet på er skola. De båda modulerna är kortare än Läslyftets moduler, endast 4 delar, så de tar inte så mycket tid i anspråk att gå igenom.

filterbubbla

Filterbubblor

Under 2016 blev filterbubbla något som många talade om. Ordet  kom till och med in i Svenska akademins nyordslista. Alla som är aktiva på sociala medier har märkt att facebooks algoritmer tipsar företag om vad vi söker efter och att det bara tar två sekunder från det att vi sökt tills vi har en annons på vår facebook. Men att de dessutom filtrerar bort det som inte överensstämmer med det som inte överensstämmer med våra åsikter och värderingar är inte lika uppenbart.

Under den amerikanska valkampanjen var filterbubblan mycket på tapeten för att förklara hur det kom sig att Donalds Trumps väljare inte påverkades av alla faktafel i Trumps kampanj. Det var också en avorsakerna till att vi i Sverige togs på sängen av valresultatet eftersom de flesta svenskar levde i Hillerys och Obamas bubbla.

Flera journalister har tagit upp filterbubblan i artiklar efter valet. Bland annat Anders Wallner, miljöpartist i krönikan  ”Vem är Sveriges svar på Trump i din filterbubbla? Sverige är inte ett dugg bättre än USA. Även den svenska valrörelsen ska ”väcka känslor” snarare än att fokusera på sakpolitik, statistik och fakta. Infrastruktur för att en extremist ska kunna göra anspråk på statsministerposten finns också här. Vem det blir? Det beror på vilken filterbubbla du befinner dig i.
På facebook och twitter får vi inte upp puffar från alla våra vänner utan framförallt de som vi bekräftat med gilla, hjärta och dela:
”Wow! The entire internet is totally blowing up about this thing I´m really interested in”.

Vad händer om en byter ut vännerna mot opinionsdrivande texter på facebook? Testa filterbubblan, välj en kompis som du aldrig följer. Linda har aktivt valt att trycka ut sin filterbubbla för att få den att innehålla vänner som inte har samma åsikter. Hon har många vänner som spelar över hela världen, i USA både både demokrater och republikaner och därför var Linda en av de få på Medioteket som inte var förvånad över utgången i det amerikanska presidentvalet. Enligt många medieforskare känner Facebook dig bättre än din partner när du tryckt på  300 gillamarkeringar. 

Att bara få tillgång till en världsbild

Författaren Chimamanda Ngozi Adichie höll ett uppmärksammat Ted talks The danger of a single story med att annat perspektiv på filterbubblor, nämligen att växa upp i ett samhälle som svart och bara matas med bilder och text om och av vita.

/Elisabeth Söder för Mediotekets Pedagogiskt café

Sant, falskt eller mittemellan?

Har du någonsin åkt på en nit på internet? Delat något du trodde var sant som sedan visade sig vara en bluff? Det har vi nog alla gjort någon gång. Det är inte alltid så lätt att bedöma texters trovärdighet och källa. Dessutom kommunicerar vi ju mer och mer med bilder- hur är man källkritisk då?

På Mediotekets Pedagogiska café den 15 februari ger mediepedagogerna Elisabet Jonsved, Elin Jönsson och skolbibliotekarien och IT-pedagogen Linda Spolen   konkreta lektionstips på hur du kan prata filterbubblor, bildspråklig propaganda och annat viktigt i informationsdjungeln med dina elever.

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/24836 Jonathan Lindström bok Stockholm från början

Visuell läsning, bildanalys

jonsved

 

Mediepedagogerna Elisabet Jonsved och mediepedagogen Elin Jönsson visar hur en kan vinkla och ljuga med bilder. De två husen på bilden är samma hus. Men genom kameravinkel, vad som syns i bild, vilka färgtoner bilderna har, vilka texter Elisabeth lagt till och vilka typsnitt texterna har signalerar bilderna olika saker. Elisabet och mediepedagogen Elin Jönsson presenterar under kvällen ett material om Bilder och propaganda de tagit fram åt Statens medieråd. Bild och propaganda finns fritt nedladdningsbara som lärarhandledningar och elevhäften

Filterbubblor, sökbubblor

Under 2016 blev filterbubbla något som många talade om. Ordet  kom till och med in i Svenska akademins nyordslista. Alla som är aktiva på sociala medier har väl märkt att facebooks algoritmer tipsar företag om vad vi söker efter. Men att de dessutom filtrerar bort det som inte överensstämmer med det som inte överensstämmer med våra åsikter och värderingar är inte lika uppenbart.

Under den amerikanska valkampanjen var filterbubblan mycket på tapeten för att förklara hur det kom sig att Donalds Trumps väljare inte påverkades av alla faktafel i Trumps kampanj. Det var också en av orsakerna till att vi i Sverige togs på sängen av valresultatet eftersom de flesta svenskar levde i Hillerys och Obamas bubbla. Linda Spolen, it-pedagog och skolbibliotekarie från Medioteket berättar mer om filterbubblor och vikten av att göra medvetna val när du söker information. 

Flera journalister har tagit upp filterbubblan i artiklar efter valet. Bland annat Anders Wallner, miljöpartist i krönikan  ”Vem är Sveriges svar på Trump i din filterbubbla? Sverige är inte ett dugg bättre än USA. Även den svenska valrörelsen ska ”väcka känslor” snarare än att fokusera på sakpolitik, statistik och fakta. Infrastruktur för att en extremist ska kunna göra anspråk på statsministerposten finns också här. Vem det blir? Det beror på vilken filterbubbla du befinner dig.”

Riktigt sant

borsholm Medvetet falsk webbsida, från webbplatsen Riktigt sant

Årstaskolan har gjort en bra webbplats, Riktigt sant . På sidan finns trovärdiga sidor med påhittat innehåll som eleverna själva skapat och genom det också lärt sig att vara källkritiska. Skärmbilden med Borsholm är ett av de exempel som finns på sidan. På webbplatsen finns också olika uppdrag som eleverna fått inför webbpubliceringen. Uppdrag som du lätt kan låta dina elever göra även om du inte tänker låta dem göra falska webbsidor. Projektet drivs av Josef Sahlin, lärare och skolbibliotekarie på Årstaskolan i Stockholm. Här kan du lyssna på en pod om webbplatsen Riktigt sant.

En systerstad till Borsholm är Åsneryd som fick stadsrättigheter 2003. Sidan besöks varje år av cirka 7000 elever.

Bildbank och digital publicering

bildsten

Sten Canewall, lärare i bild på Lillholmsskolan har en i mitt tycke heltäckande webbsida om bilder, Bildakademin. Bilden ovan med en kinesisk student som stoppar tanks har jag hämtat därifrån under rubriken Fotografier som förändrade världen   På sidan finns elevarbeten, uppgifter och information om hur bildpublicering. Sten har haft fler uppmärksammade utställningar med elevarbeten där eleverna manipulerat bilder, bland annat utställningen Kliv in i konsten på Nationalmuseet där eleverna fått välja en favorittavla och gått in i bilden.

canew http://lillholmsbild.weebly.com/pressmaterial-kliv-in-i-konsten.html

Utbildning i källkritik

  • Skolverkets lärportal tar upp informationssökning på nätet, sökkritik och algoritmers betydelse, källkritik på nätet och källkritik i nya publiceringsformer.
  • Statens medieråds sida MIK för mig med lektionsuppslag och färdiga övningar : vinklade budskap, anonymitet, kränkningar och civilkurage på nätet.
  • Statens medieråds sida Propaganda och bilders makt där för övrigt vår mediepedagog Elisabet Jonsved medverkar.
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tar på sidan källkritik upp viktiga aspekter att tänka på i samhällskunskap.
  • Teskedsordens lärarguide Nätets mörka sidor, kostnadsfritt lärarmaterial om källkritik och rasism. I guiden finns också övningar

Google och makten över informationen


Film från Malmö stadsbibliotek,  Gunilla Fors. Det är gratis att söka i Google men vi betalar genom att de får tillgång till vårt sökmönster. Gunilla berättar om annonslänkar och hur Google bedömer webbsidors relevans och varför vissa kommer högst upp i sökresultatet. Sökalgoritmen tar hänsyn till över 200 faktorer  som bestämmer placeringen. En viktig affärshemlighet.
Sökningarna blir därför anpassad efter vem som söker. Det kan du lätt själv undersöka genom att se vilka sökresultat du får upp när du söker på en dator du inte sökt på tidigare och jämföra resultaten.    


Förstå kunskapskraven om källkritik

Film av UR, ”Resonera om källans trovärdighet och relevans i svenska”

När var och hur?

Målgrupp: alla intresserade i Stockholms kommunala skolor
Datum: 15 februari klockan 17-20.00Plats : Medioteket, Trekantsvägen 3 Liljeholmen
Pris: kostnadsfritt. Anmälan är bindande, Meddela oss vid förhinder
Här anmäler du dig:

Varmt välkomna!
Elisabeth Söder för Pedagogiskt cafe gruppen

Pedagogiskt café i sociala medier

Följ oss gärna på facebook så missar du inga träffar. Där tipsar vi också om blogginlägg i anslutning till Pedagogiskt café

Berätta med ord, bild och ljud

Redan i årskurs 1 ska eleverna skapa och bearbeta texter där ord och bild samspelar. I årskurs 4- 6 ska även ljud användas. På Pedagogiskt cafés senaste träff,  Får jag berätta på mitt sätt?  presenterade Kia, Toura, Katrin och Elisabet från  Medioteket ett arbetssätt där eleverna får kombinera val av bok, skriftligt berättande, animering och göra film i en skapande helhet. Det blev så bra att det nu finns möjlighet att anmäla sig till en studiedag med ett fördjupat innehåll.

Bildens betydelse för en bok

kia

Kia Knutsson Norberg lyfte fram bildens betydelse för en berättelse. När jobbade du med bilderna i en bok senast?  Pratar du och dina elever på samma sätt om bilder som om texter?

Är bilden stämningsskapande, symbolisk?  Tillför bilden unik information? Samspelar bilden med texten och gör boken roligare? Läskigare? Eller lever den ett eget liv med en alldeles egen berättelse? 

En bilderbok är som ett tvåstämmigt musikstycke. Två röster i ett unikt samarbete som tar sig olika ut beroende på syfte. I en del böcker kompletterar bilden texten och ger en fördjupad information till texten. Ibland är det tvärtom och bilden säger något annat en texten. För elever som inte läser så bra än tar bilden dem igenom lager av språkliga svårigheter.

hugo cabret

Böcker som ingår i studiedagen 

En del av de böcker som Kia pratade om kommer även att vara med under studiedagen: Gatans prins av Dominique Mwankuni, Det röda trädet av Shaun Tan,  Om detta talar man endast med kaniner av Anna Höglund  och Det är inte min hatt av Jon Klasse. Alla  uppräknade böckerna finns att låna i gruppuppsättning till lärare i Stockholms skolor hos Cirkulationsbiblioteket.

Att bearbeta, nyansera och bygga ut en text

acafe4

Toura Hägnesten var med och skapade upplägget Berätta med ord, bild och ljud för att möta de kunskapskrav som finns i kursplanen för svenska och svenska som andra språk. Toura arbetar med kompetensutveckling  inom Stockholms stads språk och lässatsning. Du har säkert läst hennes blogg på samma tema. Toura fokuserar på två formuleringar som återfinns i Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling:

  • I den fortsatta undervisningen kan läraren uppmuntra eleven att utveckla innehållet mer i sina texter. (berättande text)
  • I undervisningen behöver läraren ta upp hur man bygger ut ett innehåll. (beskrivande text)

Att det behövs stöd för att vi måste skriva mer om att kombinera bild och text  blir tydligt i en sökning på nätet. Söder du på läroplanen på viktiga termer får du följande resultat: Språk – 297 träffar, Uppbyggnad – 92 träffar, Text – 31 träffar, Bearbeta texter – 14 träffar, Textuppbyggnad – 2 träffar, Kombinerar ord, bild och ljud – 6 träffar. Men bara 5 träffar på Ord och bild samspelar och 4 träffar på Ord, bild och ljud samspelar.

Som en del av en tänkt helhet med bild-text-animering-film tar sig Toura an hur vi kan lärare kan stödja eleverna i att utveckla en text.  Vi fick pröva att utveckla meningen ”jag hade planerat utflykter” och lägga upp texterna på den padlet som Toura skapat för kvällen. Vill du läsa mer om hur du kan använda Padlet i undervisningen för att involvera kollegor och elever rekommender vi Mikael Bruérs  blogginlägg .

Vi blev mycket kreativa som ni ser på bilden med våra förslag. Under den kommande studiedagen kommer vi också få exempel på innebörden i textutvecklande och textförstärkande arbete. Vad händer med en text när vi bearbetar den? Bygg ut, utveckla, dra ifrån och nyansera texten. Det är innehållet som är viktigt, inte verktyget.

Animera texten

katrin padlet

Tänk om du kunde påverka slutet i boken eller ändra den där scenen i mitten? Vad hade hänt om figuren i boken hamnade någon annanstans, om du själv var med i berättelsen. Katrin Jäverbring, it-pedagog på Medioteket visade appen Puppet Pals. Med den kan eleverna skapa egna animerade berättelser enkelt och snabbt med karaktärer och miljöer som finns i appen.

 Puppet Pals är gratis men om du och eleverna tycker att det är ett roligt sätt att arbeta kan du köpa till  Director´s cut . Då får du fler bakgrunder och karaktärer att välja bland och framförallt, du kan lägga in egna bilder. Ta ett kort och rita av konturen på det/den du vill lägga in i filmen. I bilden med bron ser du en scen där Katrin lagt  in ett foto på vår kollega Linda och två bokillustrationer . När eleverna har gjort sina filmer kan ni ladda upp dem på Youtube och ordna filmfestival med popcorn.

linda2

I filmen har våra kollegor från Malmö låtit barn testa de möjligheter som finns i Puppet Pals. 

Vad vill du förmedla med filmen?

jonsved

Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved slår ett slag för filmtrailers. Vad händer med berättelsen när vi gör om den till en kort film? Filmtrailers på iMovie är en berättarform med snabba klipp och musik. Det finns färdiga mallar med olika genrer som skräck, romantik ……Bilder och musik är det viktigaste i trailern, du får inte med mycket text.

Pröva hur texten påverkas av att de olika mallarna som finns att välja på. Börja med att skriva en storyboard, ta bilder med iPadens kamera och välj sedan trailers i iMovie. iPaden har ett färdigt dramaturgipaket som du inte kan påverka . Välj bilder och lägg in korta meningar. I iPaden är det musiken som påverkar hur du upplever texten. Att göra en trailer är kul och eleverna hinner med det under ett lektionspass.

Vill du prova på upplägget?

Nu finns chansen att boka platser till dig eller ett arbetslag måndagen den 28/11 då vi testkör studiedagen Berätta med ord, bild och film. Läs mer i vår inbjudan Berätta med ord bild och ljud 28 nov Testdagen är kostnadsfri och det är ett begränsat antal platser. Först till kvarn, välkomna med er anmälan  https://websurvey.textalk.se/se/answer/survey.php?surveyID=100883 

Elisabeth Söder, medlem i Mediotekets Pedagogiska cafégrupp

Pedagogiskt café på SETT

Många av våra gäster kan du också träffa på SETT

Entré är gratis till SETT, det innebär att du har tillgång till alla utställare och många intressanta föredrag från montrarna. Utbildningsförvaltningens monter F:50 har som vanligt trappföreläsare och i år har vi till och med skippat lunchen och erbjuder 12 föreläsningar nonstop varje dag, föreläsningar av pedagoger med fokus på användarnytta. I vår monter kan du också delta i robottävningar, utmana din kollega på tvåkamp och mycket mer.

Pröva på att animera och redigera film och om du vill, gör egna figurer i lera kl. 10-12 torsdagen den 16 april. Du kan även höra Mediotekts filmpedagog Elisabeth Jonsved visa hur du kan komma igång med att skapa film med  iPad tisdag den 14 april kl 9.30 i montern.

cane2

Vi är enormt glada över att Sten Canevall, lärare från Lillholmsskolan finns i vår monter onsdag den 15 april kl. 12.30 och pratar om ORD, BILD och PUBLIK. Ni som har löst seminariebiljetter kan höra Sten ge en längre föreläsning på temat kl 11.00 samma dag i sal ES. Sten är en fena på att hitta externa samarbetspartners, för att det eleverna producerar skall nå en publik utanför skolan . På bilden håller Sten i en tavla från projektet, Kliv i konsten med Nationalmuseet.  På webbplatsen  Bildakademi delar Sten frikostigt med sig av tips för att arbeta med bild och olika It- verktyg. Där finns också några av Lillholmsskolans böcker. Många av böckerna går att bläddra i. I senaste Lära finns en artikel med Sten Canewall. Sten har under många år arbetat med ämnesöverskridande projekt tillsammans med lärare i svenska, historia och samhällskunskap. En av de mest omtalade böckerna kom till genom ett samarbete med Nationalmuseet, Kliv in i konsten. PåSETT kan jag garantera att Sten bland annat tipsar om webbpubliceringsverktyg.

I montern kan ni också höra Mediotekets skolbibliotekskonsulent Magnus Åberg berätta om talböcker i undervisningen tisdag den 14 april kl. 11.00. Emma Rolander, också hon skolbibliotekskonsulent på Medioteket talar om pilotprojektet med e-böcker i undervisningen  i montern tisdag den 14 april kl 12.30.

SLI4

Film i undervisningen visar Mediotekets it-guru Robert Broman tisdag och onsdag kl 14.30-15.30. Du kan också träffa Robert i vår monter varje förmiddag för en  personlig visning .

Montern är bemannad varje dag med personal från Skolstöd och Medioteket,  kom och hälsa på. Vi visar mer än gärna alla centrala resurser som du som lärare i Stockholms stad har tillgång till.

P1000018

Vad händer om vi byter ut ordet text med film?

Det händer något när elever får skapa, då kommer flera delar av litteraciteten med. Men hur kan jag som lärare bedöma en text där ljud, bild och tal ingår? Även bild och ljud är meningsskapande och skall ingå i bedömningen. Maria Åfeldt Bryant föreläser om detta på tisdag den 14 april kl. 17.00 i sal M6.  På Kul1415 under lärarguider/betyg och bedömning finns en utförlig presentation av projektet kopplat till läro- och kursplaner i svenska. Där finns även Filmer som visar hur Maria arbetat med elever på Årstaskolan, se särskilt Ta farväl som också presenterats i text: Bedömning av multimodala texter och Kulor i hjärtat, pp-presentation

aped5

Bedrägliga bilder

På en av våra cafekväll pratade Mediotekets skolbibliotekets skolbibliotekskonsulent Linda Spolén om bilder och källkritik. Bilder är svåra för elever att analysera och granska. De skall fundera på syfte och källa. På beskärning, val av perspektiv och vara medvetna om olika redskap som kan förvanska bilden som exempelvis Photoshop. Linda tipsade om webbsidan Tineye som du kan använda om du misstänker att bilden är förvanskad. Tineye är en omvänd bildsökmotor. Med den kan du få fram olika modifierade versioner av bilden och hitta den ursrpungliga versionen. Linda är skolbibliotekskonsulent på Medioteket och håller gärna kurser och information om MIK medie- och informationskunnighet. På SETT pratar hon om ”Går de bara direkt till Google?” tisdagen den 14 april  kl. 15.15 i sal E4.

karta

En digital kanal till vår historia

Frida Starck Lindfors, Stockholmskällan – en digital kanal till vår historia tisdagen den 14 april kl 10.00 i sal ES. På Pedagogiskt café pratade hon och författaren Jonathan Lindström om Stockholm, din och farmors stad

Stock2

Att bli webbstjärna

Sist vi hade glädjen av att ha Ylva Pettersson på Medioteket pratade hon bland annat om , Flippade klassrum, upphovsrätt, Wikipedia vilket vi så klart filmade eftersom vi vet att Ylva är en fantastisk föreläsare. På SETT  pratar om om arbetet med webbpublicering tisdag den 14 april kl 11.15 i sal M4.

Nästa Pedagogiska café

Nästa Pedagogiska café är den 22 april och handlar om läsning. Här anmäler du dig
Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

/Elisabeth

Sökstrategier för SLI och Tuben

Medioteket har  många filmer på Tuben. Där ligger många av de senaste storföreläsningarna med, som :  Thomas Heir, filmer från ReadMeet, (sök på ReadMeet får du upp alla som varit med) boksamtalkemilabrationer ( finns många experiment och labbar) , seminarium med Martin Widmark och mycket mer.

sli

När jag arbetade som lärare var jag tvungen att i god tid beställa filmer för att få till en speciell lektion, det var något jag sällan mäktade med. Därför  tipsar jag om streamat trots att de flesta av er känner till det.Film och ljud fungerar lika bra i mobilen som på datorn. Men känner ni till att även elever kan använda sig av tjänsten. Bra metod för elever att skaffa sig förförståelse, vi har filmer för alla skolämnen. Tipsa dina elever, här kan de läsa om hur de skaffar elevinl0ggning 

 

SLI2

Sökstrategier för SLI

Det är lätt att söka film och ljud i SLI, men det finns många finesser i nya SLI som du kanske inte känner till, här kommer mina favoriter:

  • Produktsök kan du fritextsöka i utbudet. I Produktsök använder du olika filter för att precisera din sökning. det finns två sätt:
    1. Välj till önskade variabler genom att trycka på dem. 2. Välj bort variabler som du inte vill ha genom att trycka på minustecknet.
  • Med filter kan du  enkelt ta bort eller lägga till nya filter. Kom ihåg att ta bort (klicka på krysset) valda filter för att göra en ny sökning. Du har även möjlighet att spara ett filter. Då används den som en standardsökning nästa gång du söker. Du kan ändra standardsökningens innehåll eller ta bort den helt.
  • Dina valda filter kan du spara som en box. En box skapar ett snabbval till innehåll och visas på startsidan. Boxen uppdateras automatiskt när det sker förändringar i utbudet. Du kan spara fler boxar med olika filter.
  • Samsök finns längst ner i träfflistan eller i menyn. ”Gå till”. Här kan du få sökträffar i SLI.se, NE, Wikipedia samt Mitt bibliotek (om du arbetar i en kommunal grundskola i Stockholms stad.
  • Favoriter, om det är en film som du gillar eller vill använda dig av fler gånger kan du trycka på stjärnan. Den blir då gul och markerad som en favorit. Du hittar dina favoriter under menyvalet Favoriter. Här har du möjlighet att administrera dina favoriter samt skapa mappar med teman som underlättar vid undervisning.

 

SLI 1

 

SLI3

SLI4

/Elisabeth

Medie- och informationskunnighet

mik2

Visst vill du också ha en medpedagog?

På Adolf Fredriks musikklasser finns skolbibliotekarien Sofia Malmberg. Sofia har också instiftat en ny titel, medpedagog.  I alla ämnen står det att elever skall lära sig hantera och värdera källor . Sofia går  in och kompletterar lärarnas arbete med medie- och informationskunnighet, MIK.  Sofia menar att hon som skolbibliotekarie har ett guldläge, alla lärare  hinner inte att prata med alla ämneskollegor, men Sofia  går runt i alla arbetslag, hör vad lärarna pratar om, kopplar till LGR11 och lägger fram ämnesövergripande projekt. Som skolbibliotekarie kan men vara ingångsättare och skapa kopplingar mellan ämnen och lärare.

 

adolf 1

Progressionstrappa för vad och när eleverna skall bli kompetenta inom MIK.

I 4:an biblioteksinformation
I fyran är eleverna fortfarande lekfulla så biblioteksinformationen är förklädd i Biblioteksmysteriet. Sofia ber eleverna om hjälp att hitta alla böcker som försvinner från biblioteket. Eleverna blir utbildade till biblioteksagenter och får göra en brottsplatskarta över bokmysteriet. De söker ledtrådar i biblioteket och så småningom hittar de boken och  tjuven som är en lärare förklädd till tjuv. Hur en en lärare förklädd till tjuv ser ut vore  roligt att veta men det är en hemlighet som enbart brottsplatsundersökarna känner till.

I femman , söka, värdera och sammanställa
Eleverna blir bekanta med sökvertyg som Googel och Stockholms stads centralt inköpta databaser, NE, Landguiden  och Mediearkivet. Frågor de skall ställa är: kan jag lita på det, syfte och upphovsrätt.

reklam

I sexan: källkritik och förhållningssätt till reklam
Värdera konsumentinformation och reklam. Analysera reklambilder, hur de använder färger, text. Är det en viss typ av människor som är med, några som inte är med? Hur ser en fransk, indisk reklamfilm ut? I bilden får de göra en reklamfilm för en vara som inte finns, tape utan klister, nyckel som går till alla lås. Eleverna får också en riktad målgrupp som de skall fundera på hur de skall nå med annonsen.

I sjuan: mediekunskap och  källresonemang
Kan en källa vara relevant i vissa sammanhnag. Partisk? På uppdrag av vem? Vad är det för skillnad på artiklar på debatt, ledare? Här är det bra att använda sig av Mediearkivet, där det går lätt att ta fram olika sidor ( ledare, debatt etc.)

Tips för att söka i Mediearkivet
Skriv HEADLINE: framför ordet som söks, exempelvis HEADLINE:Palestina
Är du ute efter att få en relevant träff är det bra på att sätta INTROS: före ordet, exempelvis INTROS:MIljöpartiet
Vill du visa hur en nyhet kan tas upp olika beroende på var i tidningen den är placerad? Sätt PLACEMENT framför sidan du är ute efter  exempelvis PLACEMENT:ledare, PLACEMENT:insändare.
Söker du efter en person som både är mycket omskriven och skriver själv minskar antalet träffar  om du  skriver BYLINE framför namnet,  BYLINE: ”Astrid Lindgren”* då får du bara fram artiklar som Astrid skrivit.

I åttan: sökstrategier
Lär sig sökstrategier, hur skall jag formulera min sökfråga? Googel tänker inte. Kan ett ord betyda olika i olika sammanhnag? Är det någon skillnad i hur jag frågar  i Google, NE, Mediearkivet? Hur skriver men en källa? Resonera , varför har jag valt den här källan. Varför är den trovärdig?

I nian: projektet, Gå din väg
Gå din väg är ett projekt för att underlätta eleverna gymnasieval. Syftet är att förbereda eleverna för det viktigaste valet i livet som eleverna uppfattar det.
Gymnasiekatalogen som alla elever får i brevlådan uppfattar många som information, de tänker inte att det är marknadsföring. Skolbiblioteket arbetar här tillsammans med syo och granskar hur skolorna beskriver sin verksamhet. Eleverna blir medvetna om att de är en viktig kund med sin skolpeng.  Vad använder skolan för argument, vad står inte att läsa om skolan? Vad betyder ”Vi bjuder på gymkort” ni får lunchkuponger? Om de bjuder på detta vad tar de bort? Nämner de något om skolhälsa, skolbibliotek? Har man ett skolbibliotek av klass så nämner de säkert detta eftersom det är ett säljargument. adolf 8

 

Pedagogiska café i november handlade om medie- och informationskunnighet, våra inbjudan talare var , skolbibliotekarien Sofia Malmberg, Skolbibliotekskonsulten Linda Spolen, redaktören för Stockholmskällan, Frida Stack Lindfors, arkelogen och författaren Jonathan Lindström och chefen för Medioteket Gunilla Wigert. Vi börjar med presentera  Sofias presentation. Fortsättning följer.

 

Pedagogiskt cafe_blogg

 

 

 

Följ oss på Pedagogiskt café facebook så missar du inte nästa café i februari med betyg- och bedömningstema

Elisabeth

Pedagogiskt Café November

Medie- och informationskunnighet i den digitala eran

Kan barn och elever verkligen allt om datorer och internet? Behövs vi vuxna med vårt omdöme och våra erfarenheter fortfarande?
Och hur gör du för att hitta och värdera information smartare? Välkommen till vår extra festliga säsongsavslutning!

Jonathan Lindström

Hur det gick till när heliga Birgitta fick en slaskhink över sig. Hör om Sveriges första barnbok, tatuerade tjuvpojkar, potatiskravaller och korkade nazister. Och om demokratins framväxt! Jonathan Lindström ­­−arkeolog, författare och illustratör−presenterar sina böcker, Stockholm från början och Stockholm – din och farmfors farmors stad.  Finns i klassuppsättningar på skolan och som PDF att ladda ned fritt.

Stockholmskällan

Hur forskar du och eleverna vidare när ni läst Jonathans böcker? Frida och Samuel visar hur du hittar till primärkällorna på nätet.

Medie- och informationskunnighet

Medie- och informationskunnighet, informationskompetens, digital literacy – kärt barn har många namn. Sofia Malmberg från Adolf Fredriks musikklasser berättar om inspirerande projekt med utgångspunkt i skolbiblioteket och MIK. Linda Spolén och Elin Hirschfeldt från Medioteket pratar om Googlesökningar och bedrägliga bilder…

Nya SLI

Allt samlat i en plattform. Film, databaser och andra resurser. Vår medieguru Robert Broman visar hur du navigerar, filtrerar och anpassar SLI  för just dina behov.

Anmäl Dig här direkt…

/Andreas Meschke

Sprid gärna vår inbjudan till intresserade kollegor