Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolbibliotek

Så här lär du dina elever att söka information och vara källkritiska

Linda Spolen, skolbibliotekskonsulent på Medioteket inledde vår Pedagogiska cafékväll, Sant, falskt eller mittimellan med att slå fast att utvecklingen aldrig gått så fort och aldrig mer kommer att var så långsam. För 100 år sedan behövdes många trådar för att kommunicera och nu är vi själva telefonister och har mer prestanda i vår mobiltelefon än de datorer som Nasa hade i rymdprogrammet under 50-talet.

datalogiskt tänkande

Internet är en självklar del i vårt liv, vi bokar resor, beställer mat och kollar på presumtiva partners på Tinder. Våra barn blir handfallna om de måste skicka ett brev som skall postas.

04f6ae13761c772174e3a7c9edfa8985

Medie och informationskunnighet

I skolan pratar vi om digitala infödingar och menar då ofta att det är den äldre generationen. Vi har en enorm tilltro våra elevers datakompetens. Linda menade att det inte stämmer. Bara för att eleverna är uppfödda med datorer och vana att söka information betyder det inte att de behärskar sökstrategier och källkritik. Unesco har identifierat vad som krävs för att vi skall vara medie- och informationskunniga, ”en viktig förutsättning för att främja rättvis tillgång till information och kunskap och för utvecklandet av fria, oberoende och pluralistiska medier och informationssystem”. Cirklarna går så klart in i varandra.

unesco

Så här söker dina elever

Louise Limberg har i studien  Att söka information för att lära undersökt hur svenska elever söker och bearbetar information. Vi vet att de flesta söker på Google för att hitta information och att de ofta känner sig nöjda med de fem första träffarna. Vi tror mer på den information som våra kompisar delar vilket är allvarligt med tanke på att vi alla befinner oss i Googles filterbubblor. Vi får upp information som Google tänker att vi gillar, som bekräftar oss. För fem år sedan när du sökte i Google var det artiklar som flest andra sajter länkade till som kom högst upp. Likaså artiklar som hade sökordet ofta förekommande i texten. Något som bland annat högerextrema och nationalistiska sidor utnyttjade för att komma högt upp i träfflistan. Nu är det mycket svårare att överlista Googles algoritmer. Det enda vi kan vara säkra på är att Google är kommersiellt företag som gynnar dem som annonserar och ser till de kommer högt upp i träfflistan när du söker.  Två sekunder efter att du sökt efter en produkt, resa och likande kommer det upp en annons i dina sociala medier. Sociala medier är gratis med vi betalar med vår integritet. 

Vi vet att våra elever främst läser rubriken, ingressen och tittar på bilden innan de går vidare i sin sökning. Vi söker med ett eller två sökord. Vi tittar bara på de översta fem träffarna. Hittar de inte vad de söker ändrar de sökfrågan. Bara 3 %  går vidare i träfflistan. Det är inte bara våra elever som har det som sökstrategi och det är något som gynnar alla fejk- och oseriösa sajter. 

Fejk  och oseriösa sajter

iphone

Vi har också fått en helt ny media som livnär sig på att få många klick för att kunna sälja annonser. Oseriösa media vet att de kan ha en rubrik, bild som de inte behöver står till svars för om de gör ett tillrättaläggande längre ned i artikeln. Ett exempel på hur bilder kan användas oseriöst är hur bilden på flickan som fick kvarsittning för att hon hade ett mobilskal med svenska flaggan spreds i högernationalistiska media. Nyheten publicerad ursprungligen som satir och hade inget verklighetsunderlag.

DN hade nyligen ett reportage från Makedonien om personerna bakom fejknyhetsindustrin Det har blivit mitt jobb att tänka ut vad innevånarna i USA  vill läsa. ”Ett exempel är sajten Donald Trump News. Den 29 oktober i fjol spreds där falska uppgifter om att Sverige skulle ha förbjudit julbelysning på gatorna för att inte förolämpa muslimska flyktingar. I själva verket var det Trafikverket som hade beslutat att dekorationerna inte skulle få hänga i lyktstolpar, av helt andra orsaker. Något förbud mot jullyktor fanns inte.” En kortare artikel som tar upp samma fejksajter och hur det fungerar är Annonspengar från svenska företag går till fejksajterna

internet linda

Faktagranskade källor och sökstrategier

Därför rekommenderade Linda att vi i skolan skall börja med de faktagranskade källor vi har tillgång i Stockholm stad, Nationalencyklopedin, Mediearkivet och Landguiden. Söker eleverna bara på Vasaskeppet får de för många träffar. Men börjar de att söka på Vasaskeppet i NE blir det bara en träff och de får lättare att hitta relevanta sökord för att gå vidare.

Vi måste också hjälpa eleverna med sökstategier. Lära dem tänka på vad som kan vara betydelsebärande ord för att göra en sökning i Googel.

Vi kan också lära ut Boolesk sökstrategi för att få mer relevanta sökträffar, att eleverna kombinerar AND, OR och NOT ( OCH, ELLER, INTE). När eleverna söker i Mediearkivets databas får de fram färre och mer relevanta träffar genom att skriva HEADLINE: framför ordet som söks, exempelvis HEADLINE:Palestina. Tanken är att om ett ord förekommer i rubriken är det troligt att det dominerar artikeln. Men där får vi se upp med tidningarnas rubriksättare som ibland är ute efter klatschiga rubriker som inte speglar innehållet i artikeln. Ett säkrare kort är att skriva INTROS: före ordet, exempelvis INTROS:Palestina. som är det första stycket i artikeln, ingress. Eleverna kan även söka efter information på speciella sidor exempelvis PLACEMENT framför sidan du är ute efter  exempelvis PLACEMENT:ledare och Palestina.

Skolverkets moduler om informationsökning och källkritik

Läs mer om informationssökning i Skolverkets i Lärportal. Skolverket har publicerat modulerna Säker användning och Kritisk användning av nätet på er skola. De båda modulerna är kortare än Läslyftets moduler, endast 4 delar, så de tar inte så mycket tid i anspråk att gå igenom.

filterbubbla

Filterbubblor

Under 2016 blev filterbubbla något som många talade om. Ordet  kom till och med in i Svenska akademins nyordslista. Alla som är aktiva på sociala medier har märkt att facebooks algoritmer tipsar företag om vad vi söker efter och att det bara tar två sekunder från det att vi sökt tills vi har en annons på vår facebook. Men att de dessutom filtrerar bort det som inte överensstämmer med det som inte överensstämmer med våra åsikter och värderingar är inte lika uppenbart.

Under den amerikanska valkampanjen var filterbubblan mycket på tapeten för att förklara hur det kom sig att Donalds Trumps väljare inte påverkades av alla faktafel i Trumps kampanj. Det var också en avorsakerna till att vi i Sverige togs på sängen av valresultatet eftersom de flesta svenskar levde i Hillerys och Obamas bubbla.

Flera journalister har tagit upp filterbubblan i artiklar efter valet. Bland annat Anders Wallner, miljöpartist i krönikan  ”Vem är Sveriges svar på Trump i din filterbubbla? Sverige är inte ett dugg bättre än USA. Även den svenska valrörelsen ska ”väcka känslor” snarare än att fokusera på sakpolitik, statistik och fakta. Infrastruktur för att en extremist ska kunna göra anspråk på statsministerposten finns också här. Vem det blir? Det beror på vilken filterbubbla du befinner dig i.
På facebook och twitter får vi inte upp puffar från alla våra vänner utan framförallt de som vi bekräftat med gilla, hjärta och dela:
”Wow! The entire internet is totally blowing up about this thing I´m really interested in”.

Vad händer om en byter ut vännerna mot opinionsdrivande texter på facebook? Testa filterbubblan, välj en kompis som du aldrig följer. Linda har aktivt valt att trycka ut sin filterbubbla för att få den att innehålla vänner som inte har samma åsikter. Hon har många vänner som spelar över hela världen, i USA både både demokrater och republikaner och därför var Linda en av de få på Medioteket som inte var förvånad över utgången i det amerikanska presidentvalet. Enligt många medieforskare känner Facebook dig bättre än din partner när du tryckt på  300 gillamarkeringar. 

Att bara få tillgång till en världsbild

Författaren Chimamanda Ngozi Adichie höll ett uppmärksammat Ted talks The danger of a single story med att annat perspektiv på filterbubblor, nämligen att växa upp i ett samhälle som svart och bara matas med bilder och text om och av vita.

/Elisabeth Söder för Mediotekets Pedagogiskt café

Sant, falskt eller mittemellan?

Har du någonsin åkt på en nit på internet? Delat något du trodde var sant som sedan visade sig vara en bluff? Det har vi nog alla gjort någon gång. Det är inte alltid så lätt att bedöma texters trovärdighet och källa. Dessutom kommunicerar vi ju mer och mer med bilder- hur är man källkritisk då?

På Mediotekets Pedagogiska café den 15 februari ger mediepedagogerna Elisabet Jonsved, Elin Jönsson och skolbibliotekarien och IT-pedagogen Linda Spolen   konkreta lektionstips på hur du kan prata filterbubblor, bildspråklig propaganda och annat viktigt i informationsdjungeln med dina elever.

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/24836 Jonathan Lindström bok Stockholm från början

Visuell läsning, bildanalys

jonsved

 

Mediepedagogerna Elisabet Jonsved och mediepedagogen Elin Jönsson visar hur en kan vinkla och ljuga med bilder. De två husen på bilden är samma hus. Men genom kameravinkel, vad som syns i bild, vilka färgtoner bilderna har, vilka texter Elisabeth lagt till och vilka typsnitt texterna har signalerar bilderna olika saker. Elisabet och mediepedagogen Elin Jönsson presenterar under kvällen ett material om Bilder och propaganda de tagit fram åt Statens medieråd. Bild och propaganda finns fritt nedladdningsbara som lärarhandledningar och elevhäften

Filterbubblor, sökbubblor

Under 2016 blev filterbubbla något som många talade om. Ordet  kom till och med in i Svenska akademins nyordslista. Alla som är aktiva på sociala medier har väl märkt att facebooks algoritmer tipsar företag om vad vi söker efter. Men att de dessutom filtrerar bort det som inte överensstämmer med det som inte överensstämmer med våra åsikter och värderingar är inte lika uppenbart.

Under den amerikanska valkampanjen var filterbubblan mycket på tapeten för att förklara hur det kom sig att Donalds Trumps väljare inte påverkades av alla faktafel i Trumps kampanj. Det var också en av orsakerna till att vi i Sverige togs på sängen av valresultatet eftersom de flesta svenskar levde i Hillerys och Obamas bubbla. Linda Spolen, it-pedagog och skolbibliotekarie från Medioteket berättar mer om filterbubblor och vikten av att göra medvetna val när du söker information. 

Flera journalister har tagit upp filterbubblan i artiklar efter valet. Bland annat Anders Wallner, miljöpartist i krönikan  ”Vem är Sveriges svar på Trump i din filterbubbla? Sverige är inte ett dugg bättre än USA. Även den svenska valrörelsen ska ”väcka känslor” snarare än att fokusera på sakpolitik, statistik och fakta. Infrastruktur för att en extremist ska kunna göra anspråk på statsministerposten finns också här. Vem det blir? Det beror på vilken filterbubbla du befinner dig.”

Riktigt sant

borsholm Medvetet falsk webbsida, från webbplatsen Riktigt sant

Årstaskolan har gjort en bra webbplats, Riktigt sant . På sidan finns trovärdiga sidor med påhittat innehåll som eleverna själva skapat och genom det också lärt sig att vara källkritiska. Skärmbilden med Borsholm är ett av de exempel som finns på sidan. På webbplatsen finns också olika uppdrag som eleverna fått inför webbpubliceringen. Uppdrag som du lätt kan låta dina elever göra även om du inte tänker låta dem göra falska webbsidor. Projektet drivs av Josef Sahlin, lärare och skolbibliotekarie på Årstaskolan i Stockholm. Här kan du lyssna på en pod om webbplatsen Riktigt sant.

En systerstad till Borsholm är Åsneryd som fick stadsrättigheter 2003. Sidan besöks varje år av cirka 7000 elever.

Bildbank och digital publicering

bildsten

Sten Canewall, lärare i bild på Lillholmsskolan har en i mitt tycke heltäckande webbsida om bilder, Bildakademin. Bilden ovan med en kinesisk student som stoppar tanks har jag hämtat därifrån under rubriken Fotografier som förändrade världen   På sidan finns elevarbeten, uppgifter och information om hur bildpublicering. Sten har haft fler uppmärksammade utställningar med elevarbeten där eleverna manipulerat bilder, bland annat utställningen Kliv in i konsten på Nationalmuseet där eleverna fått välja en favorittavla och gått in i bilden.

canew http://lillholmsbild.weebly.com/pressmaterial-kliv-in-i-konsten.html

Utbildning i källkritik

  • Skolverkets lärportal tar upp informationssökning på nätet, sökkritik och algoritmers betydelse, källkritik på nätet och källkritik i nya publiceringsformer.
  • Statens medieråds sida MIK för mig med lektionsuppslag och färdiga övningar : vinklade budskap, anonymitet, kränkningar och civilkurage på nätet.
  • Statens medieråds sida Propaganda och bilders makt där för övrigt vår mediepedagog Elisabet Jonsved medverkar.
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tar på sidan källkritik upp viktiga aspekter att tänka på i samhällskunskap.
  • Teskedsordens lärarguide Nätets mörka sidor, kostnadsfritt lärarmaterial om källkritik och rasism. I guiden finns också övningar

Google och makten över informationen


Film från Malmö stadsbibliotek,  Gunilla Fors. Det är gratis att söka i Google men vi betalar genom att de får tillgång till vårt sökmönster. Gunilla berättar om annonslänkar och hur Google bedömer webbsidors relevans och varför vissa kommer högst upp i sökresultatet. Sökalgoritmen tar hänsyn till över 200 faktorer  som bestämmer placeringen. En viktig affärshemlighet.
Sökningarna blir därför anpassad efter vem som söker. Det kan du lätt själv undersöka genom att se vilka sökresultat du får upp när du söker på en dator du inte sökt på tidigare och jämföra resultaten.    


Förstå kunskapskraven om källkritik

Film av UR, ”Resonera om källans trovärdighet och relevans i svenska”

När var och hur?

Målgrupp: alla intresserade i Stockholms kommunala skolor
Datum: 15 februari klockan 17-20.00Plats : Medioteket, Trekantsvägen 3 Liljeholmen
Pris: kostnadsfritt. Anmälan är bindande, Meddela oss vid förhinder
Här anmäler du dig:

Varmt välkomna!
Elisabeth Söder för Pedagogiskt cafe gruppen

Pedagogiskt café i sociala medier

Följ oss gärna på facebook så missar du inga träffar. Där tipsar vi också om blogginlägg i anslutning till Pedagogiskt café

Världen genom litteraturen

För en vecka sedan hade vi på Pedagogiskt café en pedagogträff med temat Världen in i klassrummet. Cilla Dahlen berättade om hur Hjulstaskolan arbetade med Almapriset vilket vi skrivit om i ett tidigare blogginlägg. Vår arbetskollega Kia Knutsson Norberg som arbetar med Cirkulationsbiblioteket berättade om vikten av att läsa böcker från hela världen, både för läsupplevelsen i sig och för att få en sannare, mer mångfacetterad  bild av världen.

Kia7

Bild är lika viktigt som text och ibland tillför bilden mer än texten som i Shaun Tans böcker. Bilden ovan är från Det röda trädet och Kia har skrivit ett blogginlägg för Cirkbloggen. Boken går att låna i gruppuppsättningar från Cirkulationsbiblioteket, vilket alla gäller alla böcker som nämns blogginlägget.

Barn och böcker

Kia berättade om Barn och böcker som syftar till att stimulera barns språkutveckling, läslust och kreativitet. Aktiviteten består av tre delar: tävlingen En bok i världen, workshops för lärare och final med utställning av tävlingsbidragen på Skansen i maj. Målgrupp elever mellan f – 6.  Barn och böcker vill också locka barn att läsa författare med ett utomeuropeiskt perspektiv. I det här blogginlägget tipsar Kia Norberg om böcker inför tävlingen En bok i världen. Böckerna går att låna i gruppuppsättning från Cirkulationsbiblioteket om du arbetar på en kommunal skola i Stockholm.

 

 Vikten  av att byta perspektiv 

Kia6

Om vi enbart är hänvisade till källor via sociala medier är risken stor att vi lever i vår egen lilla filterbubbla och har en stereotyp världsbild. Frågar vi barn om
vad de känner till om Syrien tänker de flesta bara på sönderbombade städer, inte på Syrien som ett rikt kulturland. Berättar vi i skolan om Marco Polo , men glömmer en av arbabvärdens stora upptäckare, Ibn Batutta? Inte så konstigt, eftersom den delen av världen inte tilldelats så stor plats i våra läromedel. Men genom skönlitteratur från hela världen får vi en chans att upptäcka våra luckor och komplettera vår världsbild. Genom Cirkulationsbiblioteket kan du låna boken om Ibn Batutta av Fatima Sharafeddine. Bilden är från ett uppslag i boken. För 700 år sedan var Ibn en av världens största upptäcksresande och reste i Asien, Afrika och Europa.

Populärkultur har vi gemensamt

Att be elever sjunga eller dansa något typiskt från sina hemländer förekom på den tiden jag var lärare. Det var inte populärt bland de som blev tillfrågade eftersom det var underförstått att det skulle vara folkloristisk dans eller musik, inte deras val av musik och dans. Det var också något som bidrog till att exotisera elevernas bakgrund.

Numera har världens befolkning gemensamma kulturupplevelser genom media. Idol-TV exempelvis finns i hela världen. På bilden ser du själva miss Bambi Chaka Chaka som är med i African Idol stega in i en frisersalong i Kapstaden. Bilden kommer från boken Kwela Jamela får en sång, författare är Niki Daly. Ingalill har skrivet om boken i Cirkbloggen.

kia1

Bilden av andra kontinenter

Fortfarande har många av oss en bild av Afrika som är förknippad med jordbruk, enkla hyddor och att maten lagas över öppen eld. I media är det inte mycket som tyder på att Afrika genomgår en omfattande urbanisering. Det är något som Cirkulationsbiblioteket medvetet försöker rätta till genom att också välja böcker som utspelar sig i städer, hyreshus och med föräldrar som arbetar som tjänstemän och liknande. Sida har gett ut en rapport, Bilden av Afrika 2013 om bilden av Afrika som kan vara intressant att ta upp i skolan.

Illustrationerna nedan:
Kvinnorna som går i öknen kommer från Lila och regnets hemlighet av David Coney, blogginlägg på Cirkbloggen av Ingalill.
Bilden från staden kommer från boken Papa Diops taxi  av Christian Epanya.
Serieformat med hemmiljö kommer från boken Katterna anfaller av Marguerite Abouet. Kia har skrivit om boken i Cirkbloggen

 

kia3

kia2

 

Kia5

Elisabeth Söder, för Mediotekets Pedagogiskt café

Det här händer i skolan när du arbetar i Astrid Lindgrens anda

I onsdag träffades vi – och delade med oss – på temat  Världen in i klassrummet. Först ut var Cilla Dalén, skolbibliotekarie från Hjulsta grundskola. Cilla berättade om glädjen som sprider sig i skolan när de arbetar med författare, bilderbokskonstnärer och läsfrämjare som verkar i Astrid Lindgrens anda med högstaaaaaa konstnärliga värde.

Cilla Fyrorna

All förändring börjar med barnen

Pedagogerna har valt att arbeta med författare som fått ALMA priset.  Ett pris instiftat för att hedra Astrid Lindgrens minne och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur. Ett litteraturpris som kanske är finare än Nobels litteraturpris eftersom det också krävs att författaren, illustratören eller berättaren skall verka i Astrid Lindgrens anda, text och bild ska genomsyras av humanism och värna om demokratiska värderingar.

Världens Alma

För tredje året i rad genomför Hjulsta grundskola ett projekt som de kallar Världens Alma. De flesta klasslärare och ämneslärare i svenska och engelska brukar var med. På vårterminen läser de litteratur av ALMA-pristagaren och Astrid Lindgren. Böcker som lämpar sig för boksamtal a la Chambers , god litteratur öppnar sig för många tolkningar. Vi på Pedagogiskt café rekommenderar varmt webbplatsen Världens Alma, både för tips på god världslitteratur, pedagogiska upplägg och lässtrategier. Hjulsta skola har även instiftat en egen ALMA-pristävling.  Eleverna tävlar i följande kategorier: bilderbok där text och bild är lika viktigt, novell och poesisamling. Vinnarna  får fina bokpriser.

Alla Almaparistagarnas böcker kan lånas i gruppuppsättning från Cirkulationsbiblioteket. Läsguider till författarna och deras verk finns på ALMA-prisets webbsida.

Litteratur som inspirerar till  skapande

De pedagoger och klasser som vill fortsätta arbetet och inspirerats till eget skapande kan gestalta läsupplevelsen i den årligen återkommande  ALMA-utställningen i skolan.

alma 7

Kunskapsdelning är viktigt

Just nu flyr och flyttar människor mer än någonsin i världen, tillfälligt eller för livet, frivilligt eller av tvång. Därför är det viktigt att skolan också funderar på vilka färdigheter och kunskaper som är viktiga, oavsett land och nationalitet.

På Hjulsta skola har många elever anknytning till Somalia. Tänk om de flyttar tillbaka till Somalia igen. Vad får de med sig från Sverige? Om de skall vara med och bygga upp sitt land, vad behövs då? Att informera och sprida information är viktigt. Eftersom Cilla är skolbibliotekarie så ligger informationssökning henne varmt om hjärtat. I en klass med elever med somalisk  bakgrund fick hon eleverna engagerade i att informera om Astrid Lindgren, ALMA-Priset och läsfrämjarna Praensa för somaliska Wikipedia. Mer om det arbetet kan du läsa om i Cillas blogginlägg:  Vad gör de i biblioteket?

Gruppfoto_Hjulsta_grundskola

I årskurs 5 gjorde eleverna ett stort arbete i Wikimini. Eleverna lärde sig om källor och källhantering. Eftersom genrepedagogik genomsyrar skolan blev Wikimini ett ypperligt tillfälle att prata om faktatexter och vad som krävs av texten i ett uppslagsverk. Eleverna läste bilderböcker av ALMA-pristagare och lade upp information om dem i Wikiminin. Om det arbetet kan du också läsa i bloggen Vad gör de i skolbiblioteket?

wikiminibild

I skolan arbetar proffsiga pedagoger som valt att arbeta där och eleverna trivs. Men som Cilla sa ” Vi är lite perifera i förorten, eleverna kan känna att de är lite ute och fråga skolans personal varför de arbetar i skolan, fick du inget annat jobb?” Därför är det viktigt med besök utifrån med hög status som ALMA pristagare. På bilderna ser du Meg Rossof på besök i Hjulsta grundskola. Vem som står på skolans scenen i vår, tillsammans med skolbibliotekarien  och dragspelaren Cilla, får vi reda på den 4 april då Kulturrådet berättar vem 2017 års ALMA-pristagare är.

Cilla Allsång . Cilla Vildsvinen MetroklänningFör Pedagogiskt cafégruppen, Elisabeth Söder. Nästa inlägg handlar om Kias presentation om En bok i världen  

Lena Kjersén Edman tipsar om litteratursamtal

P1000468

Lena har skrivit många handfasta böcker på temat, både om lässamtal och omvärldsorientering i olika litterära gengrer. Vi som var med under Pedagogiskt cafékvällen fick förslag på hur vi kan variera samtal om litteratur. Lena har varit med länge och har hur många tips som helst att dela med sig av. Några av förslagen:

  • Gör en rollförteckning till boken, på teatern får man ett program men till skönlitteratur får man nästan aldrig det. En rollförteckning ger förförståelse och hjälper elever att inte tappa tråden.
  • Brevväxling, skriva till huvudpersonen, eller valfri person. Lärare svarar.
  • Istället för att fråga om vad boken handlade om, låt eleverna möta en av bokens karaktärer. Gestalta en karaktär, miljö eller ta hjälp av filmscen.
  • Tänk ut en trailer, gör en film eller iscensätt en scen. Knacka på i en annan klass och spela upp boken för annan klass.
  • Bilda läsgrupper över klassgränser. Det finns musik och idrottsgrupper men sällan läsgrupper.
  • Introducera FanFiction, läs en bok, tänk på hur det skall gå sen eller vad som hände innan. Finns säkert elever i klassen som skriver FanFiction. Det är också en utmärkt tillfälle att arbeta med engelskan.  Twilight serien har många ungdomar engagerat sig i och skrivit fortsättningar på . Elever som skriver i dessa forum blir lästa och får feedback  av hela världen.

I förra inlägget från Pedagogiskt cafekvällen hade vi med Västra Skogås förslag på på itterär kanon. Bokförlaget Nordstedts har så klart också en lista, Tusen Klassiker .En av de som kommenterat den listan är höjdhopparen Stefan Holm. Lena berättade om ett urvalskriterium som Stefan hade, han läste ingen bok som inte hade 240 sidor. Jag är inte idrottsintresserad så det tog en stund innan jag kläckte den gåtan.  Hur väljer dina elever sina böcker?

Förra blogginlägget med Lena Kjersen Edman hade rubriken ”Varför pratar det alltid så mycket om mat på föräldramöten, varför talas inte om skolbibliotek och vad barnen läser? ” Kan inte undanhålla er Lenas träffsäkra kommentar efter den retoriska frågan,   ”Mat bajsar man ju bara ut.”

Nästa inlägg från vår cafékväll med lästema bygger på Kerstin Lundberg Hahns  berättarverkstäder.

PedagogisktCafé_April blogg

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

/Elisabeth

Varför talas det så ofta om mat på föräldramöten och aldrig om skolbibliotek och vad barn läser?

kjersen

Hur samtalar vi om böcker?

Vår andra gäst, Lena Kjersén Edman tycker att barnböcker är underskattat som litteratur. För litterturvetare är det också härligt överblickbart. Det går att ha koll på årets svenska utgivning och bakåt. Det som är knepigt är, hur samtalar vi om böcker? Alla lärare vet att bokrecensioner är ett effektivt sätt att ta död på litteratursamtalet. Det hör möjligtvis hemma i ett moment inom genrepedagogiken. Så hur får vi till ett samtal i klassen?

Lena är en varm förespråkare för lokala litteraturlistor/kanon i skolan. I många skolor har eleverna olika referenser och erfarenheter. Hur hittar vi då ett samtal där vi kan jämföra och referera till andra böcker ? I Västra Skogås fick Lena förmånen att tillsammans med lärare och skolbibliotekarier utforma en litteraturkanon för skolor i området. Parallellt tog gruppen också upp några böcker som fanns på barnens modersmål. De strävade efter att i möjligaste mån ta med böcker som fanns på svenska och var översatta till andra språk, till exempel Alfons och odjuret som också var översatt till arabiska. Eftersom många av elevernas föräldrar talade arabiska hemma blev det också ett sätt att involvera familjen i läsprojektet.

Många av böckerna som gruppen valde ut finns så klart också att låna i gruppuppsättningar från Mediotekets Cirkulationsbibliotek. Ett klassuppsättningsbibliotek med utvald skönlitteratur för barn och ungdomar. Böckerna passar skolans olika ämnesområden och de lånas ut till lärare i Stockholms skolor.
De tipsar också om böckerna på Cirkbloggen.

Västra Skogås gruppen bestämde också att:

  • Eleverna skulle ha med sig en dikt från varje årskurs. Dikter skulle också läsas i kanon. Upp till 11 år har vi lättar för att lära oss texter innantill . En förmåga som är viktig för hjärnans utveckling och arbetsminnet vi så väl behöver.
  • Varje år fick också ett tema som återkom i val av litteratur och samtal.
  • Viktigt att varje årskurs få återkomma till några favoriter med många bottnar som exempelvis Snorre säl, låta eleverna uppleva att de läser och tar till sig böckerna på olika sätt.
  • Använda bilderböcker även när barnen var bra läsare. Genom bilderböckerna kommer eleverna i kontakt med några av våra största bildkonstnärer. Gittan och Gråvargarna exempelvis, perfekt för en sexåring och sextonåring.

P1000468

Några förslag på titlar och ingångar från Västra Skogås litteraturkanon

I första klass:
Folksagor: Hans och Greta, Askungen, Törnrosa, Dummerjöns och Snövit (romantik, genus, skräck och fantasy)
Lindgren, Nils Karlsson Pyssling ( den ensamme pojken, författarbiografi)
Klinting,  Den höjdrädda örnen ( klassiskt tema- jfr folksaga)
Lind, Sandvargen (filosofi)

Fantasi-tema, gemensam vers av Lennart Hellsing  ex. Annabell Olsson/Krakel Spektakel.

I andra klass:
H C Andersen, Kejsarens nya kläder ( vad skulle det vara idag?)
Grähs, Nussekudden
Lindgren, Sagan om den lille farbrorn ( Sofokles: Kung Oidipus, anslag, presentation)

Vänskaps-tema, gemensam vers: Den blomstertid nu kommer

I tredje klass:
Saelen, Snorre säl ( krig , Amnesty)
Kirkgaard, Gummi -Tarzan (ondska)
Lindgren: Loranga, Loranga ( vad är humor, nonsenshumor)
Nilsson, Flickan jag älskar heter Milena ( kärlek, litterära knep, författarpresentation)
Swift, Gullivers resor ( kikare, förstoringsglas och upplysningstid)

Tema- förr i tiden, Hellsing, Trollringen ( Förr i tiden tema)

I fjärde klass
Gardiner, Spring Fanny spring, ( USA, indianer, vad innebär det att vinna?)
Gripe, Glasblåsarnas barn ( romantik, identitet, nordisk mytologi)
Shemin, De små ryttarna ( krig, ockupation, onda system)

Vi och världen tema, gemensam vers, Ur I denna vida värld

images kruse

I femte klass
Dahl, Häxorna ( text/bild, språklig stil)
Defoe, Robinson Cruose ( ensamhet, rasism, upplysningstid) . Enligt Lena måste vi låta elever som er från annan kontinent läsa boken. Vi är ju som Robinson, vi längtar efter sällskap men när vi träffar någon blir vi rädd. Svensk mentalitet och beteende i ett nötskal?
Lewis, Häxan och lejonet ( romantik, kristendom, olika sorters fantasy)
Twain, Tom Sawyer ( USA, genrediskusiiner, humor)
Lindgren, Bröderna Lejonhjärta (äventyret, lojaliteten, döden)
Fitinghoff, Barnen från Frostmofjället. Berätta och samtal om svenska historia

Deckar-tema, gemensam vers: ur antologin Barnens versbok

I sjätte klass

Cooper, Ovan hav, under sten ( romantik, magisk realism, Arthur-sagan)
Stark, Dårfinkar och dönickar ( Vem duger?, genus)
Saga från Tusen och en natt LL, ( folksagor som är annorlunda än Grimm-sagor)

Fantasy- tema, gemensam vers, Fröding Ett gammalt bergatroll

I sjunde klass
Gripe, Skuggan över stenbäcken ( romantik, realism, Tintomara, Titanic, pappalängtan, genus)
London, Varghunden (ensam/tillsammans, klassiker)
Mankell, Eldens hemlighet ( Afrika, minor, okuvlighet)

Reality -tema vers, Ferlin dikt kanske?

I åttonde klass
Anne Franks dagbok LL (sanning, dagbok, krig, författare)
Marsden, I  morgon när kriget  kom ( Blyton, krig, dö, döda)
Hearn, Över näktergalens golv ( romantik, Japan, feodalism, pappalängtan)
Pohl, Jag saknar dig, jag saknar dig ( skola, syskon, sorg)Alternativt Thydell, Jägerfeld, Nilsson
Verne, En världsomsegling under havet ( klassiker, SF)
Dostojevskij, Brott och straff LL (moral, prostitution, straff)

Meningen med livet-tema, Vers: ur Kärlek och uppror

I nionde klass

Författare från det egna landskapet,
Lagerlöf, Herr Arnes penningar ( medeltid, solidaritet)
Shelly, Frankenstein LL ( romantik, Låt den rätte komma in)
Collins, Hungerspelen
Strandberg, Cirkeln,
Wahl, Vinterviken ( Goethe: den unga Werther)
Förr, nu, framtids- tema, vers Ur antologin Orden brinner i hjärnan samt RAP.

Behövs det en litteraturkanon i skolan?

Lena, som är litteraturpedagog, har skrivit flera böcker om dessa ämnen. Till exempel ”Tala om böcker. Boksamtal på nätet, i skola och på bibliotek”, ”Barn- och ungdomsböcker genom tiderna” och ”Fantasy & Reality. Unga böcker”.

Vilka böcker tycker skulle finnas i din lokala litteraturkanon?

Västra Skogås litteraturkanon har några år på nacken. Har du förslag på titlar som borde finnas med i en litteraturkanon för din klass/skola? Vi tar tacksamt emot förslag och delar vidare på vår blogg.

Nästa blogginlägg från Pedagogiskt café Att läsa

Tema läsning 2, vi fortsätter med att dela av oss från det Lena berättade. Det blir konkreta tips för hur du kan arbeta med boksamtal.

Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

Pedagogiskt café på SETT

Många av våra gäster kan du också träffa på SETT

Entré är gratis till SETT, det innebär att du har tillgång till alla utställare och många intressanta föredrag från montrarna. Utbildningsförvaltningens monter F:50 har som vanligt trappföreläsare och i år har vi till och med skippat lunchen och erbjuder 12 föreläsningar nonstop varje dag, föreläsningar av pedagoger med fokus på användarnytta. I vår monter kan du också delta i robottävningar, utmana din kollega på tvåkamp och mycket mer.

Pröva på att animera och redigera film och om du vill, gör egna figurer i lera kl. 10-12 torsdagen den 16 april. Du kan även höra Mediotekts filmpedagog Elisabeth Jonsved visa hur du kan komma igång med att skapa film med  iPad tisdag den 14 april kl 9.30 i montern.

cane2

Vi är enormt glada över att Sten Canevall, lärare från Lillholmsskolan finns i vår monter onsdag den 15 april kl. 12.30 och pratar om ORD, BILD och PUBLIK. Ni som har löst seminariebiljetter kan höra Sten ge en längre föreläsning på temat kl 11.00 samma dag i sal ES. Sten är en fena på att hitta externa samarbetspartners, för att det eleverna producerar skall nå en publik utanför skolan . På bilden håller Sten i en tavla från projektet, Kliv i konsten med Nationalmuseet.  På webbplatsen  Bildakademi delar Sten frikostigt med sig av tips för att arbeta med bild och olika It- verktyg. Där finns också några av Lillholmsskolans böcker. Många av böckerna går att bläddra i. I senaste Lära finns en artikel med Sten Canewall. Sten har under många år arbetat med ämnesöverskridande projekt tillsammans med lärare i svenska, historia och samhällskunskap. En av de mest omtalade böckerna kom till genom ett samarbete med Nationalmuseet, Kliv in i konsten. PåSETT kan jag garantera att Sten bland annat tipsar om webbpubliceringsverktyg.

I montern kan ni också höra Mediotekets skolbibliotekskonsulent Magnus Åberg berätta om talböcker i undervisningen tisdag den 14 april kl. 11.00. Emma Rolander, också hon skolbibliotekskonsulent på Medioteket talar om pilotprojektet med e-böcker i undervisningen  i montern tisdag den 14 april kl 12.30.

SLI4

Film i undervisningen visar Mediotekets it-guru Robert Broman tisdag och onsdag kl 14.30-15.30. Du kan också träffa Robert i vår monter varje förmiddag för en  personlig visning .

Montern är bemannad varje dag med personal från Skolstöd och Medioteket,  kom och hälsa på. Vi visar mer än gärna alla centrala resurser som du som lärare i Stockholms stad har tillgång till.

P1000018

Vad händer om vi byter ut ordet text med film?

Det händer något när elever får skapa, då kommer flera delar av litteraciteten med. Men hur kan jag som lärare bedöma en text där ljud, bild och tal ingår? Även bild och ljud är meningsskapande och skall ingå i bedömningen. Maria Åfeldt Bryant föreläser om detta på tisdag den 14 april kl. 17.00 i sal M6.  På Kul1415 under lärarguider/betyg och bedömning finns en utförlig presentation av projektet kopplat till läro- och kursplaner i svenska. Där finns även Filmer som visar hur Maria arbetat med elever på Årstaskolan, se särskilt Ta farväl som också presenterats i text: Bedömning av multimodala texter och Kulor i hjärtat, pp-presentation

aped5

Bedrägliga bilder

På en av våra cafekväll pratade Mediotekets skolbibliotekets skolbibliotekskonsulent Linda Spolén om bilder och källkritik. Bilder är svåra för elever att analysera och granska. De skall fundera på syfte och källa. På beskärning, val av perspektiv och vara medvetna om olika redskap som kan förvanska bilden som exempelvis Photoshop. Linda tipsade om webbsidan Tineye som du kan använda om du misstänker att bilden är förvanskad. Tineye är en omvänd bildsökmotor. Med den kan du få fram olika modifierade versioner av bilden och hitta den ursrpungliga versionen. Linda är skolbibliotekskonsulent på Medioteket och håller gärna kurser och information om MIK medie- och informationskunnighet. På SETT pratar hon om ”Går de bara direkt till Google?” tisdagen den 14 april  kl. 15.15 i sal E4.

karta

En digital kanal till vår historia

Frida Starck Lindfors, Stockholmskällan – en digital kanal till vår historia tisdagen den 14 april kl 10.00 i sal ES. På Pedagogiskt café pratade hon och författaren Jonathan Lindström om Stockholm, din och farmors stad

Stock2

Att bli webbstjärna

Sist vi hade glädjen av att ha Ylva Pettersson på Medioteket pratade hon bland annat om , Flippade klassrum, upphovsrätt, Wikipedia vilket vi så klart filmade eftersom vi vet att Ylva är en fantastisk föreläsare. På SETT  pratar om om arbetet med webbpublicering tisdag den 14 april kl 11.15 i sal M4.

Nästa Pedagogiska café

Nästa Pedagogiska café är den 22 april och handlar om läsning. Här anmäler du dig
Följ Pedagogiskt café på Facebook och twitter

/Elisabeth

Stockholm, din och farmors och farmors stad

Vi fortsätter med favorittips från vårt senaste Pedagogiska café med MIK-tema. Sist ut var författaren och arkeologen Jonathan Lindström och  Frida Starck Lindfors  redaktör på Stockholmskällan. Stockholmskällan är väl bekant? Stadens kulturarv på webben. Här hittar du Stockholms och stockholmarnas historia i ord, bild och ljud.

Under cafékvällen presenterade Jonathan Lindstöm sin bok Stockholm din och farmors farmors stad. En bok som finns tillgänglig som PDF på Stockholmskällan och som delades ut i klassuppsättning till alla Stockholms skolor när Stockholms kommun firade 150 år. Det mesta av materialet i Jonathans bok har han funnit i Stockholmskällan.

 

aped2

Idag är Slussen ett hett område för stadsplanerare, arkiteketer, politiker och alla vi Stockholmare som passerar den. Hur skall det framtida Slussen se ut? För lite  mer än 100 år sedan såg Slussen ut så här. Mycket trafik redan då men helt andra fordon.  På sidan finns SF journalfilmer från 1913. Uppslaget med Slussen kommer från Jonathans bok .

sluss2

 

Frida visade på möjligheten att jämföra kartor från 1600-talet fram tills idag – på detaljnivå. Uppslaget med Lindhagenplanen, ”Vi river för att få luft”  kommer från Lindströms bok. Kartan/detaljplanen kommer så klart från Stockholmskällan.

karta

stock1

 

Frida visade också att det finns länkar mellan materialen som det här exemplet, Hässelby strandbad .

hässelby

 

Både Jonathan och Frida pratade om  tjuvligan med den tatuerade pojken och ligaledarens morsa. På den tiden var tatueringar mer stigmatiserade. Kanske en spännade ingång för dagens elever?

tatueri8ng

Stockholmskällan och Jonathans Lindströms bok är ett fantastiskt redskap för att levandegöra Stockholm av idag, framtid och dåtid. Det finns material för alla ämnen och årskurser.

stock4

Följ Pedagogiskt café på facebook så missar du inte nästa cafekväll eller andra uppdateringar.

/Elisabeth

Sökstrategier för SLI och Tuben

Medioteket har  många filmer på Tuben. Där ligger många av de senaste storföreläsningarna med, som :  Thomas Heir, filmer från ReadMeet, (sök på ReadMeet får du upp alla som varit med) boksamtalkemilabrationer ( finns många experiment och labbar) , seminarium med Martin Widmark och mycket mer.

sli

När jag arbetade som lärare var jag tvungen att i god tid beställa filmer för att få till en speciell lektion, det var något jag sällan mäktade med. Därför  tipsar jag om streamat trots att de flesta av er känner till det.Film och ljud fungerar lika bra i mobilen som på datorn. Men känner ni till att även elever kan använda sig av tjänsten. Bra metod för elever att skaffa sig förförståelse, vi har filmer för alla skolämnen. Tipsa dina elever, här kan de läsa om hur de skaffar elevinl0ggning 

 

SLI2

Sökstrategier för SLI

Det är lätt att söka film och ljud i SLI, men det finns många finesser i nya SLI som du kanske inte känner till, här kommer mina favoriter:

  • Produktsök kan du fritextsöka i utbudet. I Produktsök använder du olika filter för att precisera din sökning. det finns två sätt:
    1. Välj till önskade variabler genom att trycka på dem. 2. Välj bort variabler som du inte vill ha genom att trycka på minustecknet.
  • Med filter kan du  enkelt ta bort eller lägga till nya filter. Kom ihåg att ta bort (klicka på krysset) valda filter för att göra en ny sökning. Du har även möjlighet att spara ett filter. Då används den som en standardsökning nästa gång du söker. Du kan ändra standardsökningens innehåll eller ta bort den helt.
  • Dina valda filter kan du spara som en box. En box skapar ett snabbval till innehåll och visas på startsidan. Boxen uppdateras automatiskt när det sker förändringar i utbudet. Du kan spara fler boxar med olika filter.
  • Samsök finns längst ner i träfflistan eller i menyn. ”Gå till”. Här kan du få sökträffar i SLI.se, NE, Wikipedia samt Mitt bibliotek (om du arbetar i en kommunal grundskola i Stockholms stad.
  • Favoriter, om det är en film som du gillar eller vill använda dig av fler gånger kan du trycka på stjärnan. Den blir då gul och markerad som en favorit. Du hittar dina favoriter under menyvalet Favoriter. Här har du möjlighet att administrera dina favoriter samt skapa mappar med teman som underlättar vid undervisning.

 

SLI 1

 

SLI3

SLI4

/Elisabeth

Bedrägliga bilder

Unesco betonar särskilt skolans roll i arbetet med att stärka medie- och informationskunnigheten; vi skall utbilda mediekunniga demokratiska elever. I det här inlägget får du förslag på moment för att arbeta med bilder och källkritik.

unesco

Bedrägliga bilder

På vår senaste cafekväll pratade Linda Spolén om bilder och källkritik. Bilder är svåra för elever att  analysera och granska. De skall fundera på syfte och källa. På beskärning, val av perspektiv och vara medvetna om olika redskap som kan förvanska bilden som exempelvis Photoshop. Linda tipsade om webbsidan Tineye som du kan använda om du misstänker att bilden är förvanskad. Tineye är en omvänd bildsökmotor. Med den kan du få fram olika modifierade versioner av bilden och hitta den ursrpungliga versionen.

Linda är skolbibliotekskonsulent på Medioteket och håller gärna kurser och information om MIK medie- och informationskunnighet. Just nu satsar skolbibliotekskonsulenterna på processtöd till skolor som vill utveckla denna funktion. Under december kan du hänga med  Skolbiblioteksbloggen som gör  en googlekalender, späckad med konkreta tips på hur du blir en optimal googlare.

d 1

 

Källkritik och bildmanipulation

  • Webbplatsen Stockholmskällan har en sida som för de flesta elever innebär en aha-upplevelse, den vidgar synen på vad som är att betrakta som en källa med exempel från arkiv, film, konst, kartor bland annat. På samma sida finns också ett uppslag om upphovsrätt och vad vi skall tänka på när vi värderar bilder.
  • Kolla källan har samlat allt som behövs för att arbeta med källkritik i skolan, fakta, tips, filmer och artiklar.
  • NE skola har temapaket, Källkritik, ett avsnitt tar upp bildbehandling och i anslutning till det finns det också många övningar att ladda hem i PDF format, exempelvis En bild säger mer än tusen ord.
  • Styrelsen för psykologiskt försvar har bett journalisterna Göran Leth och Torsten Thurén skriva boken Källkritik för internet . Boken finns att ladda ned gratis i PDF format. Förutom en teoridel som diskuterar själva objektivitetsbegreppet och vad som bör utmärka källkritik på nätet finns många kända händelser i historien där författarna visar hur vi manipulerats.
  • Google har samling av manipulerade bilder, inte så mycket om bilder men ett bra inlägg i hur du kan använda sociala medier för attt vara källkritisk.

Upphovsrätt för bilder

Bildmanipulation

  • Google har samling av manipulerade bilder, inte så mycket om bilder men ett bra inlägg i hur du kan använda sociala medier för attt vara källkritisk.
  • Bildanders har gjort en webbplats med tips och ideer, analys och många bilder att ladda ned med konkreta uppgifter att göra med eleverna.

 

Exempel på hur skolan arbetar med bild

  • Lillholmsskolans bildakademi, tips på hur du arbetar med bild och många fina bilder från elevernas verksamhet. I blogginlägget Webbbpublicering ger Sten Canewall från Lillholmsskolan tips för dig som vill arbeta med bilder.  Ugglemamman Åsa K. samlar i Ugglebloggen resurser, webbplatser, program och ideér som är bra att använda i skolan.
  • Mediotekets mediepedagog Elisabet Jonsved erbjuder också kurser och Skapande skola paket för lärare och elever i hur du kan arbeta med reklamfilm, journalistik -källkritik.

 

Följ Pedagogiskt caféfacebook

Elisabeth